Familjen Andersson (1937)

Media (165 st)

Originaltitel	Familjen Andersson
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Sigurd Wallén
Manus	Torsten Lundqvist Weyler Hildebrand
Förlaga	Andersen (Pjäs)
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	AB Svensk Talfilm
Åldersgräns	Barntillåten
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1937-10-11

Medverkande

Sigurd Wallén
Kalle Andersson, innehavare av Anderssons Tvätt & Strykinrättning

Elsa Carlsson
Maria "Maja" Andersson, Kalles fru

Inga-Bodil Vetterlund
Elsa Andersson, Kalles och Majas dotter

Hilda Borgström
Karin, Kalles mor

Allan Bohlin
Erik Bruhn, ingenjör, Elsas fästman

Björn Berglund
Pelle Karlsson

Visa fler

Handling

Kalle Andersson är ägare till ANDERSSONS TVÄTT- OCH STRYKINRÄTTNING, som han sköter bl a med hjälp av sin fru Maria, dottern Elsa och sin åldrade moder. Bland hans personal märks...

Visa hela handlingen

Press

StT (R H-d): "Det är som om manuskriptförfattarna studerat Kar de Mummas sketch i Blancherevyn om svensk film, och noga följt recepten. Det är svensk 'folkfilm' efter noter. Alla...

Visa all press

Kalle Andersson är ägare till ANDERSSONS TVÄTT- OCH STRYKINRÄTTNING, som han sköter bl a med hjälp av sin fru Maria, dottern Elsa och sin åldrade moder. Bland hans personal märks chauffören Pelle Karlsson, som idogt flänger runt i firmans skrangliga fordlastbil, samt den tålige men döve Pettersson och strykflickan Karin. Kalle Andersson träffar vi inne i den ganska gammalmodiga anläggningen dragande den stora mangeln. Medan han vevar på mangeln sjunger han en gammal visa vilket irriterar frun Maria, som befinner sig i ett ständigt tillstånd av missnöje. Hennes syster Thérese är gift med affärsmannen Garpe och Maria vill höja sig till hennes socialnivå och börja umgås i vad hon anser vara societeten. Men maken Kalle är envetet underklassig i sitt beteende och visar inga tendenser att anpassa sig uppåt.

Pelle Karlsson och Kalle Andersson är båda ivriga fotbollstippare och det kommer att visa sig att även Kalles gamla mor tippar, fast i det fördolda. Maria och Kalle grälar om det mesta, idag gäller det att konsul Bruhn inte betalar sina räkningar till tvättinrättningen. Maria låter honom mot Kalles vilja få en lång kredit.

Hemma hos konsul Bruhn träffar vi förutom honom själv teknologen Erik Bruhn, samt Therése och hennes make Garpe. Erik väntar på att Elsa Andersson skall komma med hans tvätt - ungdomarna är klart intresserade av varandra. Bruhn och Garpe diskuterar möjligheten att lura på Kalle Andersson ett större och mera modernt tvätteri, som de råkat övertaga. Det har aldrig burit sig ekonomiskt, men huvudsaken är att de kan lura av Andersson lite av de pengar han samlat på kistbotten och de kallar "bondpengar". Therése går motvilligt med på att bjuda hem systern och Kalle följande söndag.

På lördagseftermiddagen far Kalle ut med familjen i sin lilla motorbåt och träffar sina verkliga vänner. Bland annat är han med om en varpatävling där han gemytligt mottager jumbopriset. På den följande söndagsmiddagen hos Therése och Garpe får man Maria att insistera på dels ett köp av den omtalade tvättinrättningen, dels ett köp av en stor villa. Kalle resignerar och med sin advokat ordnar han köpet, vilket innebär att han måste lägga ut 85.000 kr. Villan och tvätten skriver han på frun. Han låter sin mor överta makarnas tidigare våning, vilken endast har två rum.

Maria blir invald i en välgörenhetsförening och man har en basar där Kalle visserligen ser till att man tjänar pengar, men där hans underklassfasoner irriterar Maria mer än någonsin. Hon insisterar på separering och skilsmässa, så Kalle flyttar hem till modern och driver sin gamla tvättinrättning, fortfarande med förtjänst. Fru Maria förlorar pengar på den nya och till slut har hon en massa inteckningar, vilka alla diskret övertas av Kalle genom advokaten. Mitt i det hela vinner Kalle 75.000 kronor på sitt tips, så när Maria är helt ruinerad, träder han räddande in och betalar alla skulder. Erik Bruhn har under tiden försökt hjälpa Maria med att sköta maskinerna i hennes moderna tvätteri och han är nu förlovad med Elsa. När Kalle framträder och betalar alla skulder, kastar han samtidigt ut Marias alla fina societetsvänner ur villan. Han bryter även med fruns svåger, "bankir Garpe, född Gustafsson".

Nu resignerar Maria och återgår till sin Kalle. Vi finner dem i slutscenen i det gamla tvätteriet med Kalle dragande mangeln sjungande en sorgesam visa.

Pressreaktion Svensk filmografi

StT (R H-d): "Det är som om manuskriptförfattarna studerat Kar de Mummas sketch i Blancherevyn om svensk film, och noga följt recepten. Det är svensk 'folkfilm' efter noter. Alla ingredienserna finnas där.

Men -- schablonhandlingen kryddas med en hel del stoff och roligheter ur den svenska småborgerliga verkligheten. Man trampar inte i klaver, och Sigurd Wallén och Elsa Carlsson klara lyckligt och intelligent alla blindskär. De övriga äro staffage, fast Hilding Gavle försöker sätta personlig färg på sin döva Pettersson.

Det hela är komplett omöjligt, men bitvis roande. Om Wallén inte pratade och gick på så energiskt vore han utmärkt -- efter förhållandena."

DN (Jerome): "Familjen Andersson är en på något sätt sirapstjock svensk film. Att den både börjar och slutar i en mangelbod är inget ont att säga om; värre är då visiten uppe i den något mystiska affärsvärlden, där herrar Ragnar Widestedts och Arthur Fischers jobbare ange tonen, och allra värst introduktionen i svensk societet, främst representerad av en dam med den underligt klingande titeln 'ärkejustitiesekretererska'. Allt detta saknar vett och vettighet, humor och varje uns av överskylande elegans."

SocD (Edgren): "Det spelas också i traditionell stil med överdrifter och karikatyrer i vanlig ordning. En riktig liten människa skymtar dock ibland: Tvätt-Anderssons gamla mamma, en stillsam liten gumma, tagen på kornet av Hilda Borgström. Andersson själv är inte utan sina brister men på det hela taget en bra karl och trevlig prick, spelad med Sigurd Walléns aldrig svikande brio. Det är förstås han som räddar kvällen och gör det så bra att det är alldeles onödigt att nämna någon annan. Men skulle inte denna karakteriseringskonstnär kunna få ett riktigt material att arbeta med igen -- både som regissör och skådespelare?"

Kommentar Svensk filmografi

Teaterpjäsen "Andersen" är underlaget till denna film. Pjäsen skrevs av Jens Locher (1889-1952) och uruppfördes på Dagmarteatret i Köpenhamn 24.1.1932. Huvudrollerna spelades av Poul Reumert och Bodil Ibsen. Såvitt man kan bedöma har pjäsen inte framförts i Stockholm. Vidare har man i Danmark aldrig filmat denna pjäs.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se