Splittring (1984)

Media (1 st)

Originaltitel	Splittring
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Muammer Özer
Producent	Muammer Özer
Manus	Muammer Özer
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	Devkino
Åldersgräns	Tillåten från 11 år
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1984-09-28

Medverkande

Nils Eklund
Ömer, fadern

Gunvor Pontén
Leyla, modern

Dominik Henzel
Kemal, storebror

Martin Östby
Metin, lillebror

Ulrica Örn
Gül, systern

Tomas Fryk
Bosse, Güls pojkvän

Visa fler

Handling

Från sin sjukhussäng drömmer 16-årige Metin om händelseförloppet som splittrade hans familj.Den första scenen visar familjen på picknick en solig sommardag inte långt från...

Visa hela handlingen

Press

Filmen fick genomgående beröm för den komplext sammansatta berättelsens ambitioner, viljan att inte förenkla. Mer tveksamma var recensenterna till själva regihantverket, både i tekniskt...

Visa all press

Från sin sjukhussäng drömmer 16-årige Metin om händelseförloppet som splittrade hans familj.

Den första scenen visar familjen på picknick en solig sommardag inte långt från hemmet i en förort till Stockholm. Metin och hans storebror Kemal leker i vattnet och senare dansar hela familjen tillsammans till turkisk musik från en kassettbandspelare. Därefter följer några scener som visar Kemal som arbetar på slakteri och som i omklädningsrummet kokett poserar med en kniv - senare visas han även träna kampsport - samt Metin och hans svenske kamrat Bosse som går på utbildning i verkstadsskola.

En dag trakasseras Metin och Bosse i tunnelbanan av några jämnåriga svenskar, men Kemal kommer till deras räddning och skrämmer iväg gänget genom att hota dem med sin kniv. Några dagar senare när Metin håller en stillsam fest i hemmet avbryter dock Kemal den och slänger ut alla med motiveringen att Metin inte bör umgås med "utlänningar" och att yngre systern, Gül, som också deltar, inte skall "bjudas ut till svenskar".

En konflikt mellan bröderna och deras värderingar börjar. Kemal håller på faderns strikt auktoritära och traditionella muslimska värderingar medan Metin vill leva efter mer liberala normer.

Gül och Bosse blir förälskade och umgås i smyg. Metin har sällskap med Mira och Kemal uppvaktar Karin, som går i samma kampsportsgrupp. Fadern Ömer ses arbeta hårt som sophämtare trots tilltagande hjärtproblem.

Splittringen mellan Metin och Ömer blir allt mer tydlig då denne kastar en skulptur Metin gjort eftersom muslimsk tradition bjuder att avbilder är förbjudna. Kemal skvallrar också för Ömer om att Metin samlar in pengar för politiska fångar inne i centrum, vilket föranleder Ömer att straffa Metin genom att piska honom på fotsulorna, en välbekant tortyrmetod. När Metin förlorar medvetandet ser han i en mardröm hur Ömer och Kemal skjuter ned honom på Sergels torg för att därefter tortera honom inför intresserade flanörer.

Metin sätter sig ändå upp mot sin far när föräldrarna försöker arrangera ett giftermål mellan Gül och Sami, en framgångsrik restaurangägare som Ömer kontaktat. Ömer får i sin upprördhet hjärtinfarkt och förskjuter Metin, som kastas ut av Kemal. Metin får bo hos grannen Kent, en ensamstående medelålders man han blivit bekant med tidigare. Kemal, som blivit alltmer aggressiv, ser sin möjlighet som ensam manlig arvinge till faderns pengar och börjar pressa Karin, som har välbärgade föräldrar, att de skall skaffa startkapital till "affärer" för att tjäna "snabba pengar".

Gül övertalar Bosse att de skall rymma tillsammans, men när de packar hennes tillhörigheter, dyker modern upp och försöker hindra henne. Gül påminner modern om hur hon berättat om att Ömer och hon rymde från föräldrarna när hon var trolovad med en annan man. De försonas och Gül försvinner med Bosse.

Under tiden har Karin bestämt sig för att bryta med Kemal, och när han desperat friar till henne utbryter ett gräl. Kemal slår henne och går därifrån.

Faderns värld har rasat samman, och en dag dör han i hjärtinfarkt på arbetet. Kemal söker igenom lägenheten i jakt på faderns bankböcker, där pengar som familjen skulle ha för att köpa ett hus med jordbruk i hembyn i Turkiet är förvarade, när Metin och Gül dyker upp. Kemal och Metin börjar slåss men slutar när faderns urna går sönder så att askan sprids över golvet. Metin och Gül går därifrån medan modern skriker och gråter.

Kemal hallucinerar fram en skrattande turkisk dåre som brukar driva omkring i omgivningarna och springer iväg med dragen kniv. Modern springer efter, men innan hon hinner fram har Kemal stuckit ned både Metin och Gül.

Pressreaktion Svensk filmografi

Filmen fick genomgående beröm för den komplext sammansatta berättelsens ambitioner, viljan att inte förenkla. Mer tveksamma var recensenterna till själva regihantverket, både i tekniskt hänseende och vad gäller skådespelarinstruktion och dialog:

Hanserik Hjertén, DN: "Özer fångar här en kulturkrock av betydande dramatisk kraft och konkretion. Att se fadern fotprygla sin son i en välmöblerad svensk våning medan familjen hjälplöst ser på är en lika absurd som skakande upplevelse. (-)

Sämre är det med spelscenerna där det amatörmässiga smyger sig in bland ungdomarna och det osannolika bland proffsen. Niklas Eklund är förvisso en förträfflig aktör som gör sitt bästa av denna invandrardespot. Men det helsvenska idiomet ligger honom djupt i fatet, och teaterreplikerna gör inte saken ljusare för hans del.

Men som helhetsomdöme måste sägas att Splittring, mitt i det valhänta, har en autenticitet som träffar rätt. Den ger en äkta glimt av invandringens tragik och mötet mellan svårförenliga världar."

Özers många inklipp av drömsekvenser i kontrast till den socialrealistiskt förankrade ramberättelsen fick ett blandat mottagande.

Hans Schiller, SvD: "Även om stilen är kantig, dialogen ofta svag och bildberättandet ibland helt stillastående så skapar han så småningom ett visst intresse för familjen och dess problem. Men precis när det oprofessionella förhållningssättet börjar fungera tappar regissören greppet, blir bildmässigt desperat, och kastar in minnes- och drömsekvenser, hackar och mal tills det inte återstår något annat än 'konstnärligt' virrvarr. Hade Muammer Özer nöjt sig med en berättelse som stått i paritet med ekonomi och förmåga kunde Splittring ha blivit en enkel men hederlig film, nu känns den bara ansträngd och pretentiös."

Jannike Åhlund, AB: "Sin styrka har filmen i de associativa avsnitten, drömbilderna och hågkomsterna. Här finns några mycket suggestiva bilder från en avrättning på 'Plattan' och några scener från brödernas barndom som i sig har all den intensitet och uttryckskraft som saknas i den mer realistiskt förankrade delen av filmen".

Kommentar Svensk filmografi

Muammer Özer (f 1945) gjorde här sin långfilmsdebut. Tidigare hade han spelat in några kortfilmer, som bl a visats i svensk TV. Splittring visades i svensk TV2 24.3.1986. Vid TV-premiären noterade tidningsrecensenterna att filmen drabbats av svensk films kanske allra lägsta publiksiffra vid biografvisning ¿ endast fem betalande hade sett filmen efter premiären i Stockholm.

Liksom för sina tidigare kortfilmer hade Özer även den här gången nekats produktionsbidrag av Svenska Filminstitutet. Mycket av skriverierna under och efter inspelningen handlade just om hur han klarade en hel långfilmsproduktion med privata lån och uppskov med löneutbetalningarna till inspelningsteamet och skådespelarna. Som inspelningsmiljö använde Özer sin egen lägenhet i Nybohovsbacken på Liljeholmen och bostadsområdets omgivningar.

Inspelningsteamet bestod av en blandning av olika invandrare från Iran, Chile, Grekland, USA etc, men skådespelarna var med undantag för Dominik Henzel, som har tjeckiskt påbrå, svenska. Inspelningsreportagen uppmärksammade att flera av ungdomarna varit skådespelare i den då aktuella och omdebatterade filmen G (1983/5) av Staffan Hildebrand.

Özer var vid tiden för inspelningen också ordförande för Kaleidoscope (bildat 1981), en förening för invandrarfilmare. Kaleidoscope drev produktionsbolaget Devkino, som står bakom Splittring.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se