Honungsvargar (1990)

Media (1 st)

Originaltitel	Honungsvargar
Svensk premiärtitel	Honungsvargar

Regi	Christina Olofson
Manus	Christina Olofson
Producent	Marianne Persson
Produktionsledare	Marianne Persson
Foto	Lisa Hagstrand
Musik	Eva Dahlgren Lars Andersson (som Lasse Andersson)
Scenograf	Birgitta Brensén
Klippning	Sigurd Hallman
Ljudtekniker	Bo Persson Stefan Ljungberg Lars Rechlin
Regiassistent	Eva Ivarsson
Scripta	Lotta Mothander
Dialog	Annika Thor
Inspelningsledare	Zoltan Kirs Patrick Heydenreich
Produktionsassistent	Saara Werner
Rollsättare	Olle Westholm (rollbesättning, assistent)
Pressinformation	Katarina Lindgren
B-foto	Torbjörn Andersson
Stillbildsfoto	Denise Grünstein
Fotoassistent	Gin Hanski Norgren
Elektriker	Kent Högberg Ted Lindahl Bengt Lundgren Ragnar "Pelka" Hansson
Passare	Ted Lindahl Bengt Lundgren Ragnar "Pelka" Hansson Kent Högberg
Ljussättare	Börje Sundberg
Negativklippning	Jan Lundkvist
Optisk printer	Gunnar Ahlgren
Snickare	Ulrika Holmer Martti Malkamaa Hans Strandberg
Rekvisita	Per Cederlund
Attributör	Rickard Molin
Kläder	Sven Lundén Kim Åström
Smink	Sven Lundén Kim Åström
Klippassistent	Gunilla Hallström
Mixning	Berndt Frithiof
Övrig medarbetare	Erik Olhester (tekniker) Gunnar Svensson (tekniker) Ruth ?? (tack) Olle ?? (tack)

Maria Grip	Mignon Karlsson
Johan Rabaeus	Pär
Nicolas Chagrin	Nick Garcia, poet och matematikprofessor
Agneta Ekmanner	Elisabeth Almqvist
Ingvar Hirdwall	Axel, Mignons far
Marika Lindström	Mignons mor
Douglas Johansson	Tomas, författare
Hans Lannerstedt	Sven, författare och redaktör
Fredrik Ultvedt	Harald, poet
Per Myrberg	Artur Lundkvist
Mats Bergman	Pärs författarkollega
Paula Brandt	Elisabeths väninna
Ulla Skoog	Elisabeths väninna
Sonja Lund	festdeltagare
Lena Strömdahl	festdeltagare
Josefin Lind	Mignon som barn
Rikard Wolff	sångaren på krogen
Arne Tolgraven	poeten på krogen
Emil Iwring	violinist på restaurang
Stig Holm	pianist på restaurang
Claes G. Lindroth	cellist på restaurang
Christer Bothén	medlem av jazzbandet Bolon Bata
Kjell Gustavsson	medlem av jazzbandet Bolon Bata
Göran Lagerberg	medlem av jazzbandet Bolon Bata
Ulf Lindén	medlem av jazzbandet Bolon Bata
Anders Näslund	övrig medverkande
Marie Öhrn	övrig medverkande
Mikael Odhag	övrig medverkande

Produktionsbolag	Belladonnafilm AB		(för)
	Stiftelsen Svenska Filminstitutet
	Sandrew Film & Teater AB
	Sveriges Television AB TV2
Distributör i Sverige (35 mm)	Sandrew Film & Teater AB	1990
Laboratorium	FilmTeknik AB
Övrigt bolag	Hagafilm AB		(tack)
	Animagica Film & Video AB		(texter,specialeffekter,foto)
	Polar		(musikstudio)

Efter ett inledande självmordsförsök rör sig den unga flickan Mignon i konstnärskretsar och bland kvasiintellektuella på 1950-talet. Hon har haft skådespelardrömmar men nu bestämt sig för att bli författarinna. Hon flyttar hemifrån och ihop med väninnan Elisabeth, som tidigare varit hennes lärarinna.

Mignon träffar den självupptagne författaren Pär och reser efter en kortare bekantskap med honom till Paris. Hela tiden för de högtravande diskussioner om konstens mening och konstnärens ansvar. Pär överger henne och hon återvänder besviken till Stockholm. Hela tiden skriver hon på sina dikter.

Elisabeth arbetar med att organisera en fredskonferens i Stockholm och på en bankett presenterar hon Mignon för Artur Lundkvist. Där träffar Mignon också den chilenske poeten och matematikprofessorn Nick och de blir förälskade. Efter kort bekantskap beslutar hon sig för att följa med honom till Chile. Han ska bara skilja sig från sin andra fru och göra några resor först.

Mignon tar mod till sig och lämnar in sina dikter till ett förlag, som ger ett positivt förhandsbesked.

Konflikterna med Nick låter inte vänta på sig. Hon tycker att han åtminstone kan diska när han nu bor där, han anklagar henne för att vara otrogen och träffa andra män. Mignon inser att hon inte kan kompromissa med sitt konstnärskap och lämnar Nick.

Censurnummer	129042
Datum	1990-02-28
Åldersgräns	Tillåten från 11 år
Originallängd	2691 meter
Kommentar	Aktlängder: 553-527-556-581-474 m.

Bildformat	1.66:1
Ljudsystem	Dolby Stereo 04
Färgtyp	Färg
Färgsystem	Eastman Color
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2691 meter
Längd i minuter	98 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Kritikerna var inte imponerade av Christina Olofsons film.

Hans Schiller, SvD: "Även om Olofson nu haft en mer stabil litterär grund att stå på är kardinalfelet fortfarande ett svagt manus fyllt av litterärt klichéspråk och uppstyltade repliker, vilka dessutom klistras på aktörerna utan att vare sig bottna i deras uppträdande eller ha någon naturlig eller mänsklig kontakt med medaktörernas repliker. (-)

Olofsons bildspråk kommer säkert av någon välvillig medsyster att kallas för kvinnlig dramaturgi av en art som män inte kan förstå. Må så vara, men annars är det mellan dialoguppställningarna mest inklipp av typen flicka tittande i profil över vattnet, bogsvallet från en båt, extrema närbilder på koppar med kaffe. Vad det gäller det senare så använde sig Jean-Luc Godard av den bilden på 60-talet och lyckades där förmedla en existentiell idé. Men sådant fungerar bara om det finns en diskuterande filosofisk inramning. Hos Olofson blir det bara två koppar med kaffe, den ena med mjölk, den andra utan."

Sven E Olsson, Arbetet: "Christina Olofsons filmatisering av Honungsvargar är lika platt som tradig, lika pladdrig som tunn. (-)

Filmen trivialiserar - i sitt centrala parti - Mignons kärlekshistoria med Pär Rådström till en ljuslynt pignovell. Ingvar Hirdwall tvingas göra Mignons pappa till en fryntlig Sörgården-gubbe, helt utan de sorgkantade konturer som håller honom samman med hennes barndom. Agneta Ekmanner flyter omkring som en sagofé, utan hjälp av manus eller annat förklarande. Grabbgänget kring Mignon är parodiskt högtravande, på nivåer som åtminstone känns oavsiktligt teatraliska.

Kanske hade det, trots Lisa Hagstrands rena foto och en febrig klippning, rentav varit bäst om den här versionen av Honungsvargar förblivit just det hörspel det ännu tycks vara.

Det finns böcker som inte kan, inte bör filmas."

Lasse Bergström, Expr.: "Christina Olofson har frigjort även tiden i Honungsvargar. Den är inte hennes och hon kan inte skildra den. Men kvar dröjer fragment av Sun Axelssons 50-tal, skärvor av romantik och oskuld som stöts bort av filmens nutid. (-)

Christina Olofson är en erfaren dokumentärfilmare. För henne är kameran i första hand en rapportör om verkligheten. I denna verklighet lever Sun Axelssons Honungsvargar endast till hälften. Filmen kommer, sorgligt nog, till korta."

Jan Aghed, SDS: "Christina Olofsons filmversion - 'en fri bearbetning' - av Sun Axelssons självbiografiska roman är en förbryllande upplevelse för den åskådare som i likhet med mig beundrat hennes arbete som dokumentärfilmare. (-)

På mig ger biodukens Honungsvargar ett intryck av en förvånansvärt tunn och intetsägande produkt. (-)

Till skillnad från romanen är inte filmen förlagd till 50-talet. Det utsägs aldrig vilken tid handlingen försiggår i, men t ex parisarnas bilar och Rådströms klädmode är av senare års modell. Hur som helst tycks filmen utspelas i en programmatisk tidlöshet som - antingen det rör sig om en bieffekt eller ej - ackompanjeras av en förödande doftlöshet och anonymitet i miljöerna."

Jurgen Schildt, AB: "Den självklara invändningen gäller att Olofson i sin filmatisering, låt vara en 'fri bearbetning', inte fångar ett uns av Sun Axelssons dofter och laddningar, heller ingenting av hennes depressioner och trevande självförverkligande i de manliga honungsvargarnas skugga. Detta kunde gått an, i älskvärdaste fall, om hon i gengäld haft en annan och någorlunda likvärdig vision att tillföra: en egen tolkning, ett eget grepp, en egen och försvarbar syn på den roman och den personlighet hon utger sig för att fånga.

Men därav blir noll. Hennes film är färglös som malblod. Vad hon presterat liknar ett poesialbum använt för högläsning på ett pittoreskt och pseudointellektuellt vuxendagis."

Hanserik Hjertén, DN: "I Honungsvargar befinner vi oss ännu i det unglitterära svenska 50-talet. Olofson försöker fånga det så gott hon kan, utan att själv ha varit med. Folk pimplar rödvin och viftar med BLM och Artur Lundkvist i Per Myrbergs gestalt skymtar som guru på ett party.

Det blir litet valhänt. Och som vanligt i filmsammanhang pytsas det intellektuella innehållet omkring av rädsla för att det ska bli för jobbigt för publiken - som Pärs och Mignons replikskvättar kring manlig och kvinnlig konstsyn under en Parispromenad.

Nej, konsten blir ett ointressant kapitel i Honungsvargar. Om den blivande författarinnan får man inte veta mycket. Men om Mignon Karlsson får man ändå veta en del, och det är mycket Maria Grips förtjänst."

Monika Tunbäck-Hanson, GP: "Detaljer i stället för ord, bilder i stället för meningar, Eva Dahlgrens musik i stället för textmassor. Det är utmärkt. Ändå talas det ganska mycket. Mignon lyssnar, iakttar och lär. Hon är på bildningsresa in i livet.

I beskrivningen av den kroppsliga kärleken finns en sparsamhet som inte förtar sensualismen utan undviker den banalaste, ofta manligt dikterade, närgångenheten. Klippen är snabba och filmen får en medveten impressionistisk stil. (-)

Filmen Honungsvargar får samma svagheter som boken och samma styrka. Christina Olofson har nog kommit så nära det svårfångade och undflyende som bilder kan komma."

Carl-Eric Nordberg, Vi: "På dramatiska vingar sveper då en ensam sjöfågel fram tätt över våldsamt brusande havsvidder.

Det är en symboliskt förtätat ögonblicksbild. Den spänner åskådarens förväntningar. Tyvärr blir åtminstone inte mina infriade. (-)

Alltför gärna glider Mignon omkring som ögonfröjd bland unga svenska författare. Hon poserar halvnaken i parisiska hotellsängar. Hon munhuggs med sin chilenske professor om vem som ska diska i äktenskapet. Men var och när möter vi hennes ensamhetsskräck och gemenskapslängtan? Kärleken som plåga och passion? Endast i stänk och flikar! Mestadels bevittnar vi ett slags känslornas modeuppvisning.

Det är synd. Och förvånande. Den tveklöst begåvade regissören Christina Olofson - som även svarar för manus - har nämligen i tidigare filmer ofta visat sin både intensiva och behärskade inlevelse i just kvinnors och konstnärers utsatthet och strid för oberoende.

Men i detta senaste verk är det som om hon inte vågade följa med i romanjagets språng ner mot havsdjupet. Hon står kvar där uppe på branten med sin artistiska kamera: trygg och utanför!"

Anders Olofsson, Chaplin: "Att förklara varför Honungsvargar som inte lider brist på goda uppslag och dito föresatser, ändå strandar i diffusa skisser, stundtals övergående i rena schabloner, låter sig inte göras på ett enkelt sätt. Att som vissa kritiker, ingen nämnd och ingen glömd, skära filmen och dess regissör i lövtunna strimlor är varken konstruktivt eller moraliskt försvarbart.

Christina Olofson har uppenbarligen låtit sitt projekt utvecklas ur ett djupt personligt förhållande till Sun Axelssons roman, och här återfinner man kanske en av nycklarna till filmens skeppsbrott. Där de trägna parhästarna personligt engagemang och konstnärlig distans travar i otakt blir resultatet ett verk som tvingas underordna sig en minsta gemensam nämnare, vanligen ganska liten.

Honungsvargar är därför en film som kan liknas vid en järnvägsstation där det blåser snålt och ihåligt över ödsliga perronger. Men den är fördenskull ingen slutstation."

Kommentar Svensk filmografi

Filmen bygger på Sun Axelssons självbiografiska roman med samma namn. Den är nummer två i en trilogi. I en intervju i AB (30.4.1989) talar hon om problemen med att skriva självbiografiska böcker: "Personer som vill begränsa mig spikar fast mig vid självbiografin. Men jag skriver minst av allt ett dagboksjag. Dagböcker... ja, vad har jag med hennes pannkakor att göra? Nej, det är något annat. " Sun Axelsson förklarade sig nöjd med Christina Olofsons filmatisering av boken.

Det som lockade Christina Olofson att göra filmen var "Sun Axelssons sätt att formulera de existentiella frågorna. Om Mignons vilja att bli författare och hennes möte med männen på vägen och det hon vill åstadkomma. Hon kan inte skilja på dröm och verklighet." (GP 10.3.1990)

Den i många stycken nedgörande kritiken aktualiserade återigen frågan om det finns ett kvinnligt filmspråk. Regissör, manusförfattare, producent, fotograf scenografi, musik och huvudroll gjordes av kvinnor. "Det har inte varit ett medvetet val. Kanske intuitivt. Man omger sig med och inspireras av människor som talar samma bildspråk som man själv och drar åt samma håll. Så under de år jag har hållit på att planera filmen har det blivit mer av en väl planerad slump, säger Christina Olofson." (GP 10.3.1990)

Men problemen kände Olofson till: "Det finns en stelbenthet inom alla konstnärliga områden, säger hon. Kvinnlig film, det är Suzanne Osten. Kvinnlig debatt, Nina Lekander på sin höjd. Och ju större projekt, ju mer pengar som står på spel, ju mer drar man öronen åt sig för att satsa på kvinnliga förmågor." (DN 10.6.1989) Däremot var hon tveksam till om det finns ett kvinnligt bildspråk: "Jag tror faktiskt inte att det finns ett specifikt, definierbart, kvinnligt filmspråk, fortsätter Christina Olofson. Däremot skiljer sig kvinnors erfarenheter från mäns vilket naturligtvis avspeglas i det färdiga resultatet." (SDS 15.3.1990)

Originaltitel	Honungsvargar (Roman)
Författare	Sun Axelsson

Sverigepremiär	1990-03-16	Sandrews	Göteborg	Sverige	98 min
	1990-03-16	Metropol	Malmö	Sverige	98 min
	1990-03-16	Cinema	Stockholm	Sverige	98 min	(samt ytterligare 2 platser)
TV-visning	1996-01-07	TV2		Sverige

Originaltitel	Kärlek Mignon
Kompositör	Eva Dahlgren
Textförfattare	Eva Dahlgren

Originaltitel	Honungsvargar
Kompositör	Eva Dahlgren	(1990)
Textförfattare	Eva Dahlgren	(1990)
Sångare	Eva Dahlgren

Originaltitel	Le mal de vivre
Kompositör	Barbara
Textförfattare	Göran Martling	(svensk text)
	Rikard Wolff	(svensk text)
	Barbara
Sångare	Rikard Wolff

Originaltitel	Plaisir d'amour
Kompositör	Jean Paul Égide Martini
Textförfattare	Yngve Stoor	(svensk text 1967 "Vi möttes här du och jag")
	Jean-Pierre Claris de Florian	(fransk text)
	Edvin Kallstenius	(svensk text)
	Karl-Lennart	(svensk text 1950 "Det finns en sång")

Originaltitel	Bråkstaken
Kompositör	Christer Bothén

Originaltitel	Sommarstugan
Kompositör	Eva Dahlgren
	Lasse Andersson

Originaltitel	Barndom
Kompositör	Eva Dahlgren
	Lasse Andersson

Originaltitel	Drömmen om modern
Kompositör	Eva Dahlgren
	Lasse Andersson

Originaltitel	Mors död
Kompositör	Eva Dahlgren
	Lasse Andersson

Originaltitel	Ensam i Paris
Kompositör	Eva Dahlgren
	Lasse Andersson

Originaltitel	Vita rummet
Kompositör	Eva Dahlgren
	Lasse Andersson

Originaltitel	Sagan om tranan
Kompositör	Eva Dahlgren
	Lasse Andersson

Originaltitel	Iskyla
Kompositör	Eva Dahlgren
	Lasse Andersson

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Lågkontrastkopia
Bärare	35 mm

Typ	Lågkontrastkopia
Bärare	35 mm

Typ	Printmaster
Bärare	35 mm

Typ	Slutmix
Bärare	35 mm

Typ	Internegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	16 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	16 mm

Typ	Slutmix
Bärare	17,5 mm

Typ	Originalnegativ bild
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	HONUNGSVARGAR
Affischdesign	Bengt Serenander

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	HONUNGSVARGAR
Affischdesign	Bengt Serenander

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Honungsvargar. Ett filmmanuskript av Christina Olofson efter en roman av Sun Axelsson med samma namn.
Omfång	125 s. + 2 s. förord och rollista.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Honungsvargar. Ett grovmanuskript av Christina Olofson efter en roman av Sun Axelsson med samma namn.
Omfång	24 s. + 3 s. förord.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Honungsvargar. Ett filmmanuskript av Christina Olofson efter en roman av Sun Axelsson med samma namn.
Omfång	155 s. + 1 s. rollista.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Honungsvargar. Ett filmmanuskript av Christina Olofson efter en roman av Sun Axelsson med samma namn.
Omfång	88 s. + 2 s. förord och rollista
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Honungsvargar. Ett filmmanuskript av Christina Olofson efter en roman av Sun Axelsson med samma namn.
Omfång	111 s. + rollista 1 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Wolves of honey.
Omfång	32 s.
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	8
Färg papper	10
Bakombild papper	2
Dia	4
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska