Originaltitel | Blankt vapen |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Producent | |
Manus | |
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1990-09-21 |
Förtexterna rullar mot en bakgrund av ikoner.Två män åker i en bil på nattliga, västtyska vägar. Nu börjar helvetet, säger den ene, Bruno. Du tror väl inte att man stjäl...
Kritikerna sågade skoningslöst Blankt vapen (se även Kommentar).Hanserik Hjertén, DN: "Vem har sagt att man skall ha det lätt på bio? Carl Gustaf Nykvist, en av våra lovande...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Producent | |
Produktionsledare | |
Foto |
|
Musik | |
Scenograf | |
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Regiassistent | |
Scripta |
|
Verkställande producent | |
Inspelningsledare | |
Produktionsassistent | |
Stillbildsfoto |
|
Fotoassistent | |
Elektriker | |
Passare | |
Ljussättare | |
Negativklippning |
|
Snickare | |
Dekormålare | |
Rekvisita |
|
Attributör | |
Kläder | |
Smink | |
B-ljud | |
Ljudläggning |
|
Mixning | |
Övrig medarbetare |
|
Boman Oscarsson | Rickard | ||
Reine Brynolfsson | Bruno | ||
Maria Grip | Anita | ||
Ing-Marie Carlsson | Erine | ||
Ulrika Hansson | Vera | ||
Harriet Andersson | modern | ||
Linus Tunström | Harald | ||
Leif Andrée | Nisse | ||
Rikard Wolff | Eberhardt | ||
Anette Reimers | modern som ung | ||
Sanna Nicholson | Maria | ||
Anneli Martini (som Anneli Martini-Christensen) | kvinnan mittemot | ||
Björn Lövgren | mannen mittemot | ||
Per Jansson | Richard som ung | ||
Philip Cabrera | Harald som ung | ||
Fanny Josephson | Veras väninna | ||
Calle Nykvist | dörrvakten | ||
Karin Fahlén | medlem av rockbandet | ||
Johan Zachrisson | medlem av rockbandet | ||
Idde Schultz | medlem av rockbandet | ||
Anders Karlsmark | medlem av rockbandet | ||
Mats Borg | medlem av rockbandet | ||
Björn Schüldt |
Produktionsbolag | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | ||
---|---|---|---|
AB Filmhuset KB | (för) | ||
AB Svensk Filmindustri | |||
Sveriges Television AB Kanal 1 | |||
FilmTeknik AB | |||
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Svensk Filmindustri | ||
Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 1994 | ||
Laboratorium | FilmTeknik AB |
Förtexterna rullar mot en bakgrund av ikoner.
Två män åker i en bil på nattliga, västtyska vägar. Nu börjar helvetet, säger den ene, Bruno. Du tror väl inte att man stjäl sådant här ostraffat. Sista biten är ditt uppdrag. Jag har ju en familj att ta hand om.
Den andre mannen, Rickard, ringer från en telefonkiosk. Ingen svarar.
Bruno och Rickard anländer till ett kvarnliknande hus på Öland. Här tas de emot av Erine. Tillsammans med Rickard betraktar hon deras medhavda ikon och berättar för honom om dess innebörder.
Bruno tar farväl av Rickard på en järnvägsstation. Han talar om Nisse som väntar på Rickards leverans.
Richard kommer hem till sin bror Haralds lägenhet. Ingen är hemma. På ett bord ligger några teckningar. Han hör en berättande röst. Det är en bandspelare som står på. Ett teleskop är uppställt på ett stativ. Rickard tittar i det och ser in genom ett grannfönster. Där ligger en ung kvinna i en säng.
I Haralds lägenhet står också en smalfilmsprojektor. Rickard startar den och får se sommarbilder från sin barndom.
Rickard träffar sin tidigare flickvän Anita och får veta att Harald har slutat på konstskolan. Han ville sitta hemma och teckna för en undergroundtidning i stället. Men hon vet inte var han håller hus. Sedan berättar hon att Rickards mamma är på sjukhus.
Rickard söker upp Nisse som håller på att renovera en gammal skuta, Rita. Men Rickard har inget att leverera. Du får vänta, säger han. Senast i morgon bitti ska det vara här, säger Nisse. Det är avtalat.
Det hörs något vid dörren i Haralds lägenhet. När Rickard öppnar står en flicka utanför dörren. Hon frågar efter Harald. Han behövs på tidningen, Daimon, säger hon.
Rickard besöker mamma på sjukhuset. Hon berättar att Harald har lånat en massa barndomsfotografier av henne. Hon vill ha dem tillbaka.
I lägenheten tittar Rickard i teleskopet. Han ser grannkvinnan hugga en kniv i ryggen på en naken man. Han rusar över till grannarnas trappuppgång och stannar utanför en dörr. Han öppnar brevlådan och hör ljud som tyder på ordinärt sexualliv.
Rickard kör bil i natten. Han kommer till Erine och ber henne berätta om madonnan.
På morgonen kör Bruno till Nisse. Han har lastat Rickards bil på en trailer, täckt med en presenning och surrad med rep. Och inne i bilen finns Rickard. Under färden tar sig Rickard ut genom bakluckan och skär av alla förtöjningar. Vid ankomsten till Nisse kan Rickard backa av trailern och fly.
Rickard kommer till lägenheten och finner den uppochnedvänd. En mansgestalt lösgör sig ur skumrasket och flyr därifrån.
I köket finns en mathiss. Rickard öppnar luckan, klättrar uppför trumman och hamnar på en mörk vind. Efter en stunds irrande hittar en massa fotografier och en filmprojektor. Det är bland annat bilderna som hans mamma har lånat ut. På många är ansikten bortklippta.
Nere i lägenheten väntar Bruno, när Rickard återvänder. Ge mig plankbiten! säger Bruno. Plötsligt rasslar det till i mathissen, luckan öppnas och där står ikonen. Bruno tar den och ger sig av.
Åter uppe på vinden hittar Rickard en serietidning, Daimon. I tidningen ligger ett reklamblad med bild på en gitarrist, Eberhardt.
Utanför en danslokal möter Rickard Vera, flickan som kom till lägenheten för att träffa Harald. Eberhardt vill ha sina teckningar, säger hon. Harald kallar hon för spöktecknaren.
I lägenheten upptäcker Rickard att Haralds eftersökta teckningar finns gömda under taket. Han snittar med en kniv och bilderna dråsar ned. På flera bilder finns inklistrade huvuden från fotografier. På en bild återser han knivhugget från teleskopet.
Rickard tar sig ombord på Rita, där han möter en uppretad Nisse. Rickard hoppar i land. Nisse följer efter och börjar slåss. Innan misshandeln kulminerar, lyckas Rickard komma åt en spak, och Rita börjar sakta glida ut i vattnet. Hon sjunker inför Nisses ögon.
Eberhardt och Vera kommer till lägenheten och hittar teckningarna. Samtidigt uppenbarar sig Haralds död kropp. Han hänger i hisstrumman.
Bruno söker upp Rickard vid begravningen. Jag sticker i morgon klockan 7, om du är intresserad.
Bruno kör ombord på en bilfärja. På andra sidan hamnstängslet står Rickard och ser på.
Eftertexterna rullar mot bakgrund av en ikon översköljd av vatten.
Censurnummer | 130240 |
---|---|
Datum | 1990-08-09 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2347 meter |
Kommentar | Aktlängder: 490-555-517-510-275 m. |
Bildformat | 1.66:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Dolby Stereo |
Färgtyp | Färg |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2347 meter |
Längd i minuter | 86 min |
Akter | 5 rullar |
Kritikerna sågade skoningslöst Blankt vapen (se även Kommentar).
Hanserik Hjertén, DN: "Vem har sagt att man skall ha det lätt på bio? Carl Gustaf Nykvist, en av våra lovande nykomlingar, tycker i varje fall inte det. Och det är klart, om man åstadkommer så pass begåvade gåtfullheter som Nykvist gjorde i långfilmsdebuten Kvinnorna på taket så går det an.
Men när han nu återkommer med Blankt vapen, som ingår i en tänkt trilogi som skall bygga sina suggestioner på bilder, blir det bekymmersamt. Ordet katastrofalt är väl att ta i, men inte är det långt ifrån. (-)
Jag kan beundra hans djärva försök att i Blankt vapen experimentera med verkligheten och dess bilder, att som i ett pussel låta en frånvarande människa växa fram.
Men resultatet är mera förbryllande än engagerande. Beviset är väl att Haralds dramatiska öde lämnar åskådaren skäligen likgiltig. Man anar en historia om ungdomligt livsäckel, men den saknar kött och blod, blir en skugga på tapeten.
Jag önskar att Nykvist skall få bättre bruk för sina begåvade ögon än i det här ansträngda ikonstycket. Det finns någonstans i hans filmer en mänsklig medkänsla som gör att man verkligen hoppas det!"
Mats Bråstedt, Expr: "Att försöka beskriva handlingen i Blankt vapen är svårt - snudd på omöjligt - eftersom det knappt existerar någon handling. Bitvis tenderar filmen till att bli totalt obegriplig. (-)
Kunde ingen stoppat Nykvist redan när han la fram sitt och Lasse Summanens manus?
Jag vet inte vilka människor Nykvist umgås med, men när jag ser dem han befolkat Blankt vapen med blir jag helt matt. Sådana människor finns ju inte och när de dessutom presenteras som de görs här, utan några som helt beröringspunkter med åskådarnas egna liv, kan man aldrig kräva att bli kallad för trovärdig.
Det enda försonande med Blankt vapen är Boman Oscarsson.
Här kan Sverige få en ny filmstjärna."
Gunnar Bergdahl, GP: "Här vacklar den stackars Boman Oscarsson runt och ser svårmodig ut, här läser Ing-Marie Carlsson upp sina repliker på ett sätt som för tankarna till Fröken Ur, och här gör Leif Andrée och Reine Brynolfsson några av de mest uppseendeväckande och ofrivilligt komiska överspelen jag har sett på länge i svensk film.
Blankt vapen är en kraschlandning, tung, pretentiös, svensk urkalkon. Född ur en ohelig förening mellan reklamfilmsestetik och det grumligt tänkta. Förlöst genom total koncentration på ljussättningen och ingen på manuskriptet. Ska detta vara den svenska 90talsfilmen grips jag av stor postmodernistisk ångest.
Därför hoppas jag att Carl Gustaf Nykvist är tillräckligt stark och besatt som filmregissör för att överleva detta misslyckande och förena sin otvetydiga begåvning med något värt att berätta."
Det negativa mottagandet av Blankt vapen ledde till att flera tidningar uppmärksammade producenternas ansvar för den nutida svenska filmen.
I Expressen (25.9.1990) uttalade sig producenten Katinka Faragó i en artikel av Peter Öhman:
"- Det är möjligt att filmen aldrig skulle gjorts. Men vi godkände manus i ett tidigt skede, det kanske vi inte skulle gjort, säger hon.
Waldemar Bergendahl, representant för SF som stått för två av de nio miljoner kronor som filmen kostat, skräder inte orden:
- Den här filmen har kommit till under olyckliga omständigheter. Jag är själv inte speciellt förtjust i den. Det är ett dåligt grundmanus som aldrig skulle godkänts.
Under inspelningen av Blankt vapen var Katinka Faragó största tiden upptagen av ett annat producentuppdrag, filmen om Raoul Wallenbergs liv som spelades in i Budapest. Hon kunde därför inte personligen följa inspelningarna.
- Om jag hade varit hemma så hade jag kanske gripit in tidigare. Men det var ett förtroende gentemot Carl Gustaf Nykvist och så här i efterhand kan man väl erkänna att det inte har fungerat, säger hon."
Carl Gustaf Nykvist kom till tals i en artikel av Ann Persson i Dagens Nyheter (4.10.1990):
"Under Cannesfestivalens yra fick Nykvist klartecken att sätta i gång arbetet med Blankt vapen. Det ekonomiska paketet var ihopsytt och inspelningen kunde börja i oktober.
- För en regissör är det svårt att motstå frestelsen att smida medan järnet är varmt. Och då var det ingen av producenterna som hade några anmärkningar mot manuset. (-)
- Under själva inspelningen och klippningen hördes inga invändningar från Bergendahl eller Faragó, säger Nykvist. Faragó såg den färdigklippta filmen två gånger. Jag stängde inte dörren till klipprummet. Tvärtom bjöds producenterna in kontinuerligt.
När inspelningen drog över tiden hörde producenterna av sig.
- Men då talade de bara om hur mycket det kostade med överdrag och övertid. (-)
- Jag hade själv onda aningar. Men som regissör ville jag förstås att min film skulle bli färdig. Min reaktion var att fortsätta rakt fram i stället för att stanna upp. Jag slet och kämpade och hade ingen möjlighet att se vad som var fel.
Carl Gustaf Nykvist vill förstås försvara sig och sin film.
- Jag står för min film. Men samtidigt erkänner jag gärna att jag inte riktigt fick till det. Trådarna fladdrade i väg - jag försökte nog göra flera filmer samtidigt. Manuset skulle ha penetrerats djupare.
Och han är inte intresserad av någon pajkastning.
- Både Katinka och Walle är produktionschefer med ansvar för många filmer. Jag kan väl förstå att de inte kan följa alla produktioner. Men de borde ha sett till att min film fått sin egen producent. En som hade varit beredd att ta ansvar för filmen."
Urpremiär | 1990-09-21 | Filmstaden | Stockholm | Sverige | 86 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
Sverigepremiär | 1990-09-21 | Filmstaden | Stockholm | Sverige | 86 min | |
Cinemateksvisning, arkivkopia | 1994-01-19 |
Originaltitel | Deep Blue Sea | |
---|---|---|
Kompositör | Karin Fahlén | |
Johan Zachrisson |
Originaltitel | Daimon Man | |
---|---|---|
Kompositör | Johan Zachrisson | |
Textförfattare | Karin Fahlén |
Originaltitel | Lone Survivor | |
---|---|---|
Kompositör | Lasse Summanen |
Originaltitel | Night Driver | |
---|---|---|
Kompositör | Lasse Summanen |
DK Drama |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Originalnegativ bild |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2347 |
Typ | Originalnegativ bild Neutral bakgrund |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2347 |
Typ | Ljussättningsinformation |
---|---|
Bärare | Kassett |
Typ | Printmaster |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Slutmix |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | BLANKT VAPEN |
Tryckeri | Uddenholms offset |
Affischdesign | Annons & Reklambyrån Arne Hellevik AB |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | BLANKT VAPEN |
Tryckeri | Uddenholms offset |
Affischdesign | Annons & Reklambyrån Arne Hellevik AB |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Ikoner. Scen 1-61 |
Omfång | (ca 275 s.) |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Ikoner. Scen 62-98. |
Omfång | (ca 275 s.) |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Daimon. Av Carl-Gustaf Nykvist och Lasse Summanen. Version 8. |
Omfång | 95 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Daimon. By Carl-Gustaf Nykvist and Lasse Summanen. Version 6. |
Omfång | 101 s. + 2 s. författarkommentarer mm. |
Språk | Engelska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Daimon. Av Carl-Gustaf Nykvist och Lasse Summanen. Version 6. |
Omfång | 101 s. + 1 s. citat. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Daimonion spöktecknaren. Av Carl-Gustaf Nykvist och Lasse Summanen. Version 8. |
Omfång | 95 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Daimon´ion. En berättelse för film av Carl-Gustaf Nykvist. (Grovmanus, första versionen). |
Omfång | 39 s. + 1 s. ordförklaring. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Ikoner. Av Carl-Gustaf Nykvist och Lasse Summanen. Version 3. |
Omfång | 121 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Kringmaterial |
---|---|
Språk | Svenska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | 7 |
---|---|
Färg papper | SET |
Bakombild papper | SET |
Dia | SET |
Album | Nej |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Engelska |