Människan och jorden (1983)

Media (1 st)

Filmen börjar i universums utkanter vid tidens början, Efter en färd genom galaxerna hamnar vi på jorden, där de första cellerna just håller på att dela sig.

Därefter är temat i världshistorien klart: kampen om jorden och rätten att bruka den. Återkommande i filmen är citat ur indianhövdingen Seattles tal. Han säger bland annat: "Den store hövdingen i Washington låter hälsa att han vill köpa vårt land. Hur kan man köpa eller sälja himlen, markens värme? Idén är främmande för oss. Om vi inte äger luftens friskhet och vattnets glittrande, hur kan man då köpa dem?/Varje del av detta land är helig för mitt folk. Varje sluttning, varje dal, varje slätt och dunge har blivit helgad genom något lyckligt minne eller sorgsen händelse för min stam."

Snart är vi framme vid filmens egentliga mål, världen i början av 1980-talet, där människan är utan jord eller jorden utan människa. Det finns å ena sidan tredje världens fattiga landsbygd där bönderna brukar jorden efter gammalt mönster, å andra västvärldens högteknologiska jordbruk där nästan inga människor behövs.

Filmen gör nedslag hos bönder i Kenya, Bangladesh, Vietnam, Ecuador, USA, Mexico, Karibien och Sverige.

Genom bilder av kolonialismen, slaveriet, arrendesystemet, mekaniseringen och automatiseringen vill von Strauss skildra stadierna på vägen mot dagens agribusiness, de transnationella bolagens manipulationer. Dessa åskådliggörs pedagogiskt genom att visa hur industriell odling av tomater ställer mexikanska lantarbetare utan arbete. Genom att äta ketchup bär vi en del av ansvaret för förhållandena i slummen.

Pressreaktion Svensk filmografi

Kritiken var blandad. Ingen ifrågasatte von Strauss goda moraliska uppsåt. Dock påtalade flera recensenter den klichémässiga retoriken och avsaknaden av analys.

Mikael Håfström, Chaplin: "Det här är en mycket pedagogisk film. Redan under förtexterna får vi en animerad kortlektion i utvecklingslära - från begynnelsen till rymdraketer - och detta är belysande för hela filmens karaktär. Filmskaparen är lärare, publiken elever. (-)

Men det är en film som inte låter åskådaren engagera sig särskilt mycket i vad den ser. I stället kastas vi från den ena världsdelen till den andra i ett hurtigt tempo, och det utmärkande draget är ett slags påfrestande effektivitet.

De korta intervjuerna ger en ganska ytlig bild av de medverkandes situation. Det blir ett effektsökeri som också understryks av den bitvis banala montageteknik som används. Strauss vill nämligen visa att jordbrukare i olika länder lever under olika förutsättningar, och klipper därför in en modern skördetröska i avsnittet där en afrikansk bonde äter kvällsmat tillsammans med sin familj. Han klipper tillbaka till måltiden men låter skördetröskans motorljud ligga kvar som avlägset åskväder. Därmed har han också tömt bilderna på väsentligt innehåll. (-)

De problem och orättvisor som Människan och Jorden tar upp finns det all anledning att belysa, men de uppenbara bristerna i filmens konstruktion motverkar dess mål."

Hanserik Hjertén, DN: "Må vara att han inte kommer med direkta nyheter och att han öppet använder sig av andras analyser. Han fogar dock ihop sin film på ett sätt som får den sociala orättvisans jordglob att sakta och upplysande glida runt inför våra ögon. (-)

Det är djupt sympatiskt och tilltalande, iscensatt med ett pedagogiskt handlag som gör Människan och Jorden självskriven för TV så småningom. (-)

Och ska det nu vara globalt så saknar jag en bit om Östeuropas jordbrukspolitik med dess uppenbara misslyckanden, livsmedelsköerna i Polen, och så vidare.

Nog hör väl det till berättelsen om människan och jorden?

Men nog vore det otacksamt att inte uppskatta det lugna allvar och engagement med vilket Ulf von Strauss belyser vanvettet på detta klot där några lever kräsligt medan andra dör som flugor och får sin jordlott först när de skottas ner i den.

Det är både hedervärt och sevärt!"

Nils-Erik Landell, SvD: "Ulf von Strauss har skapat en stor, väsentlig film som för rakt in i människors känslor och förmedlar kontakten med jorden som den livgivande urmodern i en värld där känslan fortfarande, fast med stor svårighet, förmår hävda sig mot välfärdssamhällets förfalskningar. Ulf von Strauss upprättar genom filmen kontakt med djupare delar av människans medvetande med minnen från en tid då alla människor brukade jorden för att få mat, sitt dagliga bröd och inte som i dagens välfärdsländer piskar den för att den ska värka fram produkter som är långt ifrån livgivande."

Mårten Blomkvist Expr: "Men det är svårt att förstå vad han egentligen vill med sitt verk.

Här finns gott om vackra bilder och högtravande deklarationer, men mindre av resonemang och förklaring. (-)

Till stor del beror det nog på att Ulf von Strauss blandar analys med romantisering och estetisering.

Om han har rätt eller fel är svårt att säga: Människan och Jorden väcker mest förvirring.

Lite mindre retorik och lite mer analys hade nog inte skadat."

Bo Ludvigsson, GP: "Det är en imponerande gigantisk historielektion och ett utan övertoner egentligen upprörande nutidsdrama. Det är en viktig film och ett respektingivande arbete.

Dock är informationen och bildanstormningen så intensiv att risken är uppenbar - mottagaren blir proppmätt."

Jan Aghed, SDS: "Hur mycket jag än för egen del skulle kunna applådera själva moralen i von Strauss ambitioner kommer jag inte ifrån intrycket att han fallit offer för just satsningens storlek och komplexitet. Efter en viss punkt tycks han paradoxalt nog ha resignerat och gjort det lätt för sig. Människan och Jorden är med andra ord i hög grad ett återfall i barnsjukdomar som borde varit definitivt övervunna med sextiotalets didaktiska vänsterdokumentärer - de slagordsmässigt enkla kontrasterna, den rättänkande bilderboken med en dominant speakertext till, den ideologiska sentimentalieten, avsaknaden av analytisk samverkan mellan detaljer och helhetssyn, av en dialektisk och polemisk struktur."

Sven E Olsson, Arbetet: "Kampen om jorden, makten över matens karaktär och förbrukning; få svenska filmer har haft ett ämne av lika global angelägenhet som Människan och Jorden, en dokumentär av Ulf von Strauss.

Det är en ambitiös film. (-) Den har så mycket den vill säga eller visa - och just därför blir Människan och Jorden en besvikelse, när den inte blir rejält meningslös.

Ulf von Strauss flyger över det väldiga stoffet, så att åskådaren inte hinner se människorna, problemen, konflikterna i det. Mångfalden är förvirrande. Infallsvinklarna fler än bra. Frågeställningarna dikteras av pretentiösa montage - och svaren softas av grönavågsromantik, utlokaliserad till Bangladesh eller Vietnam.

Anspråkslös intill det besinningslösa är denna film. Ulf von Strauss har trängt sig själv och sin film framför det den ska handla om."

Kommentar Svensk filmografi

Det tog Ulf von Strauss (f 1947) sju år att göra filmen Människan och Jorden, från förberedelser till premiär. Han inspirerades av en bok skriven av den tysk-judiske ekonomen Erich H Jacoby, "Människan och Jorden". I ett kapitel säger Jacoby: "...generationers hopp och längtan efter en tid när jorden ska vara lika fri som luften. Inte tillhöra någon och därför tillhöra var och en som brukar den" (AB 19.10.1984).

Jacoby var professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet. Tillsammans skrev han och von Strauss en synopsis till filmen. Jacoby avled 1979. Filmen spelades in i Kenya, Bangladesh, Vietnam, Ecuador, USA, Mexico, Karibien och Sverige. "Vår målsättning har varit enkel [säger von Strauss]: vi har inga större illusioner om effekterna av en sådan här film, men vill dra vårt strå till stacken för att livsmedelssituationen och dess orsaker och verkningar i världen ska diskuteras" (GP 31.01.1984). "Som jag ser det finns det just nu tre stora problemområden i världen. Vapnen, energin och maten" (DN 19.10.1984).

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se