Sommarmord (1994)

Media (1 st)

Originaltitel	Sommarmord
Svensk premiärtitel	Sommarmord

Regi	Lars Molin
Manus	Lars Molin
Producent	Johan Mardell
Produktionsledare	Ann Christin Rolén
Foto	Jan-Hugo Norman
Musik	Ted Ström
Scenograf	John Virke
Klippning	Florence Åkergren-Åberg
Ljudtekniker	Claes Kindbom
Regiassistent	Erik Leijonborg
Scripta	Catharina Gilljam
Dramaturg	Gunilla Jensen
Inspelningsledare	Dag Strömqvist
Produktionssekreterare	Gunilla Larsson-Yous
Pressinformation	Åsa Fröberg Helena Stenberg Anna Haupt
Filmkonsulent	Per Lysander
B-foto	Lars Karlsson
C-foto	Jacob Jørgensen (c-foto)
Stillbildsfoto	Bengt Wanselius Jacob Jørgensen Carl-Johan Söder
Elektriker	Bo Eriksson Lennart Lööf
Passare	Tage Lidén
Ljussättare	Anders Eklund
Negativklippning	Jörgen Viman (som Jörgen Wiman)
Musikarrangör	Christina Björsund (Östra Ryds kyrkokör) Jan Simonsson Per-Olof Ukkonen (Bydlokvartetten)
Scenografiassistent	Henrik Andersson
Rekvisita	Kenneth Karlberg
Attributör	Björn Johansson
Kläder	Karin Sundvall
Maskör	Yvonne Persson (& peruk) Ylva Hällqvist (& peruk)
Byggledare	Carl-Axel Wikander
Klädassistent	Annika Gaimer
Klippassistent	Nadja Glans
B-ljud	Börje Johansson
Ljudläggning	Bo Persson Per Boström
Mixning	Owe Svensson
Övrig medarbetare	Mats Schmidt (inspelningsassistent) Ester Henricson (inspelningskoordinator Teneriffa) Carina Norderstål (projektsekreterare) Elisabeth Sohlman (måleri) Karin Sheppard (tapetseri) Staffan Fryklund (helikopterpilot) Ulla Smith Örn (grafisk formgivning) Ingrid Dahlberg (ansvarig utgivare) Klas Sundkvist (tidningstecknare)

Peter Haber	Sture
Lena T. Hansson	Sylvia
Ulrika Hansson	Eva
Rolf Lassgård	Backhammer
Göran Stangertz	J-son
Gösta Bredefeldt	Farsan
Allan Svensson	Ove
Inger Holmstrand	Lena
Tomas Pontén	Per-Erik
Gunilla Röör	Irene
Marika Lindström	Stor-Eva
Maud Hyttenberg	farmor
Lennart Hjulström	åklagare Åhlén
Ulf Isenborg	försvarsadvokaten
Anders Johannison	Bobban
Cecilia Ljung	servitrisen
Viktor Friberg	mannen med hunden
Bergljót Árnadóttir	Stures f d hustru
Jan Nyman	polis Boström
Claes Månsson	polis Käll
Lars Göran Lakke Magnusson	polis Waltersson
Tommy Johnson	järnhandlarn
Kalle Westerdahl	Putte
Ingvar Andersson	HoppilandKalle
Lennart Jähkel	reportern
Javier Peñapinto	motorcyklist 1
Manolo Garcia	motorcyklist 2
Marino Alvarez	den spanske mannen
Maria Petrovelli	den spanska kvinnan
Paco Castellanos	hotellreceptionisten
Ubaldo Izquierdo	hotellvakten

Produktionsbolag	Sveriges Television AB Kanal 1		(i samarb m)
	Sandrew Film AB		(m stöd av)
	Stiftelsen Svenska Filminstitutet
Distributör i Sverige (35 mm)	Sandrew Film AB	1994
Laboratorium	Swelab Filmlaboratoriet AB
Övrigt bolag	AB Optical Vision		(texter)

Över julen åker Sylvia ensam till Teneriffa för att reda ut sin sorg efter skilsmässan från Per-Erik. Tillsammans har de tonårsdottern Eva, som tillbringar julen hos Per-Erik och hans nya fru Irene. Eva får ett rum med egen ingång i julklapp av dem men uppskattar det inte alls. Sylvia öppnar sin julklapp i ensamhet och blir lika irriterad; Per-Erik har givit henne ett dyrbart halsband, som hon kastar, och flera hundradollarsedlar som hon knycklar ihop.

Berusad ger hon sig på kvällen ner till stranden, där hon antastas av två spanjorer. Hon räddas från våldtäkt av Sture, en alkoholiserad och ovårdad svensk med diffust förflutet. Han hjälper henne hem till hotellet. De båda levnadströtta och deprimerade människorna finner varandra och Sture, som strandat på Teneriffa där han försökt supa ihjäl sig, följer med Sylvia till Sverige.

Sture flyttar hem till det radhus i en liten kuststad, där Sylvia bor tillsammans med Eva. Eva är till en början avog mot Sture, men hon charmas snart av honom och de får bra kontakt. I den lilla staden är alla nyfikna på nykomlingen, och ryktet om att han bor hos Sylvia sprids snabbt. Sylvia skänker Sture en vacker gammal träbåt som hennes numera avlidne far, den lokale varvsägaren, byggde för länge sedan. Till omgivningens stora uppskattning renoverar han båten, som han döper till Ran, i toppskick.

Under stora festligheter tar Eva studenten. Både Sylvia och Sture och Per-Erik och Irene är på studentavslutningen. Sture drar sig besvärad undan, men söks upp av Eva i båten där han sitter ensam och dricker. Han ger Eva flera pussar.

På midsommarafton arbetar Sylvia som receptionist på polisstationen. Ortens polischef Berglund tjänstgör också. Han är en rättskaffens gammal olympisk mästare i brottning, "Backhammer" kallad, med stor pondus.

Sture bjuds in på kalas till grannen Ove och hans fru Lena. Sture som aldrig dricker annat än vin kan inte motstå frestelsen när han erbjuds en massa starksprit. Efter en misslyckad dans med värdinnan vandrar han hem stupfull.

Eva har också varit på fest och druckit för mycket sprit. Robban har lovat köra henne hem, men stannar på vägen och tvingar den berusade Eva till sex för att han inte ska lämna henne där. Utanför villan sitter Sture och super, och Ove går också ut i mörkret när alla gästerna har gått.

Eva kommer hem, sätter sig på en gräsmatta och hälsar på en hund som kommer springande. Hon ser någon komma.

När Sylvia kommer hem från jobbet dagen därpå sitter Sture i duschen och är bakfull. Hon undrar var Eva är och tycker det är konstigt att Eva inte talat om ifall hon skulle sova över hos någon kompis.

På väg till Danmark får Per-Erik och Irene på Aftonbladets framsida se en rubrik om att Eva är försvunnen. Per-Erik åker genast hem till Sylvia och Sture. Backhammer berättar för Sylvia att de har hittat en flickkropp. Sture och Per-Erik rusar till den stuga, där Eva ligger död, naken och blåslagen på golvet. Sylvia blir fullständigt nedbruten av beskedet om dotterns död.

En presskonferens hålls med kommissarie Sandberg - Farsan kallad - från Stockholm närvarande. Farsan lånar i hemlighet ut nyckeln till stugan där Eva hittades mördad till J-son, en cynisk journalist vid Aftonbladet. J-son intervjuar servitrisen Vendela, som pekar ut Per-Eriks syster Stor-Eva för honom. J-son följer med Stor-Eva hem, där han vill köpa Evas konfirmationskort och får veta att Sture är alkoholist och Sylvia är manodepressiv och har varit intagen på sinnessjukhus.

Sture ängslas och tror att polisen misstänker honom. Sylvia stöttar honom och säger förtröstansfullt bl a att han inte kan älska när han är full. Dagen därpå är Sture på polisförhör, där han erkänner sin alkoholism. Farsan garanterar att de inte misstänker honom mer än någon annan, men ber honom stanna i staden.

Rykten om Sture börjar spridas i den lilla staden. Sture hittar sin båt överhöljd av död fisk. Efter det att J-son intervjuat grannfrun Lena om midsommarfesten stövlar han in till Sture och erbjuder honom att få berätta sin historia i tidningen. Polisen uppger ju att mördaren oftast återfinns i den närmaste kretsen, som han säger. Han lovar att Sture ska få rundligt betalt. Sture kastar ut honom och J-son lovar att inte vara nådig mot Sture i nästa tidningsnummer.

Stämningen börjar också bli alltmer hätsk mellan Backhammer och Farsan. Backhammer beskyller Farsan för tjänstefel för att ha lånat ut nyckeln till J-son. Farsan säger sig dock veta av erfarenhet att tidningarna får in femtio gånger fler tips än polisen. Han har nu fått reda på att Sture Ekberg inte är Sture Ekberg.

Intrigerna växer i den lilla staden. Lena tror att det är maken Ove som våldtagit och mördat Eva. Hon såg när han gick ut på mordkvällen. Han bekänner då i ilska att han älskade med grannfrun Bettan i stället. Erik, en förvirrad man med hund, erkänner mordet, men Backhammer, som är väl förtrogen med stadens invånare, vet att han kastrerades för fyrtio år sedan. På väg hem från jobbet överfalles och våldtas servitrisen Vendela. Hon vet inte vem som gjort det.

Spaningar sätts in för att hitta Sture, som plötsligt blivit huvudmisstänkt. Backhammer beger sig till båtbryggan och finner att Stures båt är borta. Med en helikopter hittar han Sture på en kobbe och övertalar honom att följa med tillbaks till staden. Samtidigt har Farsan av J-son fått reda på att Sture Ekberg faktiskt är bilskolelärare Sture Ekberg. Vid ett förhör med Stures fru får han veta att Sture lämnade henne efter en bilolycka för tre år sedan då han blev av med körkortet för att han körde berusad.

Vendela tar tillbaka sin anmälan och bekänner att det var en av killarna från restaurangen som våldtog henne. Lena lyckas övertala Ove att inte lämna henne; hon tror inte längre att det var han som hade ihjäl Eva.

Efter Evas begravning säljer Sylvia huset och alla möblerna. Hon lovar Per-Erik att hon inte är sjuk. Under förespeglingen att ha gått med på en intervju beger sig Sylvia ut med båten tillsammans med J-son. Väl ute på sjön stänger hon av motorn och kastar nycklarna i sjön. Hon medger för J-son att hon suttit på dårhus och anklagar honom för att ha förstört hennes liv genom att utse Sture till syndabock. En skräckslagen J-son hoppar i vattnet och simmar till en kobbe. Sylvia tar då upp andra nycklar och åker iväg.

Sture har suttit i häktet en vecka och tigit. Han lider av kraftig abstinens och får inte träffa Sylvia eller läsa tidningar. Backhammer eskorterar Sture förbi ett stort pressuppbåd till rättssalen. Åklagare Åhlén beskriver hur Sture bestialiskt ska ha utnyttjat Evas opasslighet. Han talar om Stures alkoholism och hans minnesluckor och visar bilder på Eva i studentmössa och som död. Sture bryter samman och bekänner gråtande att han inte minns någonting, att han tyckte så mycket om henne. Sylvia lämnar rättssalen. J-son försöker följa efter, men hindras av Backhammer.

Censurnummer	132492
Datum	1994-01-27
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2885 meter
Kommentar	Aktlängder: 556-573-573-584-599 = 2885 meter.

Bildformat	1.66:1
Ljudsystem	Dolby Stereo 04
Färgtyp	Färg
Färgsystem	Eastman Color
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2885 meter
Längd i minuter	105 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Sommarmord fick ett ganska svalt mottagande av kritikerkåren. Flera tyckte att filmen var fylld av klichéer och hade en schablonartad personteckning. I kombination med ett tråkigt bildspråk såg många den därför bättre lämpad för TV. Skådespelarna gavs dock genomgående bra betyg.

Bo Ludvigsson, SvD: "Molin förefaller ha mycket på hjärtat men utvecklar inte komplikationerna. Det blir mest skum på ytan. Människorna i berättelsen förmår inte riktigt engagera trots förträffliga skådespelarinsatser av exempelvis Lena T Hansson, som frustrerad frånskild morsa med tonårsdotter, Peter Haber, som alkoholiserad tillfällig sambo på flykt från sig själv, och Rolf Lassgård, som polisman med bondförnuftigt rättvisepatos.

Sommarmord tränger inte ända in i de mörka skrymslen jag tror att Lars Molin egentligen vill få oss intresserade av. Därför hänger det ovissa slutet i luften på ett snöpligare vis än kanske avsett."

Mårten Blomkvist, DN: "Skådespelarna gör över lag bra ifrån sig, men kan inte åstadkomma mycket med dessa endimensionella figurer. Själva lösningen på gåtan fuskar Molin bort, förmodligen för att den inte ska vara det viktiga. Greppet blir dock bara frustrerande: jag har sett och läst massor av deckare där svaret på frågan om vem som gjorde det inte varit det viktigaste, och det har ingenting att göra med huruvida författaren serverar en lösning eller ej.

I grunden är Sommarmord samma gamla svenska film som görs om och om igen. På ytan kan den se vagt radikal ut, med ställningstagandet för den lilla människan, kritiken av kommersiell journalistik, och så vidare. Men här finns samma konservatism som i till exempel Colin Nutleys Sverige-porträtt: de som förlöjligas är genomgående de som tror att Sverige kan förändras."

Jan Aghed, SDS: "Alltför litet känns fräscht och engagerande i Lars Molins psykologiska thriller, frånsett Peter Habers pregnanta studie av den förvirrade styvpappan, en självdestruktiv, alkoholiserad själ som Lena T Hanssons frånskilda och schablonmässiga neurotiker fiskat upp på Teneriffa. Ansatser till intressanta motiv - nämnda pars ömsesidiga beroende, egoismens och opportunismens spel med morddramat eller möjligheten av lynchjustis - plottras bort i ett fladdrigt berättande som upprepar TV-seriernas stilistiska innehållslöshet. Det hela verkar faktiskt gjutet för en Guldbagge."

Jens Peterson, AB: "Vänta er ingen deckare.

Sommarmord är en till långfilm maskerad insändare, där Lars Molin vill kritisera treenigheten skvaller, kvällstidningar och en otroligt slapp polis. Sammantaget kan det krossa den mest oskyldige. Eller skyldige. Sådant spelar inte så stor roll i Molins film.

Visst finns det mycket intressant att berätta om samspelet mellan polis och massmedia.

Men Molins bild av hur det går till är så förenklad att det blir rörande. I Sommarmord kan polisen inte ens ta reda på vad en person heter utan hjälp av kvällstidningen. Stockholmsjournalisten och Stockholmspolisen är skitstövlar, som kontrast mot bondförnuftiga bypoliser. (-)

Större delen av filmen ägnas åt att presentera de misstänkta i ett mordfall. Sen drar Molin bort mattan under fötterna på tittarna. Regissören vill att publiken ska bli upprörd. Och slutet kommer att göra biobesökarna arga. Men inte på polis, massmedia eller byskvaller - utan på Lars Molin."

Sven E Olsson, Arbetet: "Upptakten är en aning trevande. Personerna rör sig i inre och geografiska rum som blir lite luddiga och sammanhangslösa, åtminstone för mig som inte läst förlagan. Bilderna är trista. Ljudet smårisigt.

Men väl framme i den här kuststaden blir filmen bättre. Mycket bättre, rentav. Gestalterna blir trovärdiga och levande, deras konflikter och komplikationer syns i kroppar och ansikten och hörs i deras språk.

Regissören Molin vet att författaren med samma namn gett honom en historia som han kan lita på. Han berättar bara indirekt och antydande om det värsta som händer. Han adderar i stället detalj till detalj i sitt hårdnande spel mellan individen och samhället, vilket på en gång ger en väl sammansatt och förtätad spänning - men också laddar för det slut som kanske en och annan deckarfantast finner mera regelvidrigt än bra."

Mats Bråstedt, Expr: "Det är svårt att få grepp om Molins personer, det är svårt att känna något för dem trots att flera agerar med knivskarp intensitet. Peter Haber gör ett trovärdigt rollporträtt av en människa på drift i tillvaron, Rolf Lassgård är som vanligt utmärkt (den här gången som småstadspolis) och jag är också förtjust i Ulrika Hanssons okonstlade och rättframma stil.

Men när de ständigt hamnar i situationer där materialet de arbetar med inte griper tag trampar så småningom hela berättelsen vatten och blir till slut stillastående. Till och med när snaran dras åt kring Evas mördare har jag svårt att uppbåda något större engagemang.

Kanal 1 Drama har varit med och producerat Sommarmord och det är nog i TV den kommer att fungera hela vägen: som en serie uppdelad på förslagsvis tre delar.

Molin är bäst i TV."

Kommentar Svensk filmografi

Lars Molin (f 1942) har en gedigen meritlista. Alltsedan debuten med romanen "Bomsalva" (1978) har han alternerat mellan romanförfattande och arbete inom TV, teater och film. Molin har skrivit romaner som "Vild-Hussen" (1973), "Träkusten" (1979) och "Bomben" (1980), teaterpjäser som I afton dans (1974) och varit medförfattare till Janne Halldoffs Polare (1976/7) och Lasse Åbergs Repmånad (1979/3), men det är med sina film- och TV-produktioner han rönt störst framgång.

Före Sommarmord hade Molin regisserat två långfilmer, Bomsalva (1978/3) och Höjdhoppar'n (1981/3), båda baserade på eget material. Störst publik har han dock nått genom sina TV-produktioner, t ex satirer som Badjävlar (1971), Pengarna gör mannen (1984), Fläskfarmen (1985) och Kunglig toalett (1986) samt TV-serier som Nybyggarland (6 delar, 1972, ej regi), Mona & Marie (6 delar, 1973), Zoombie! (3 delar, 1982), Korset (3 delar, 1985), Tre kärlekar (16 delar, 1989-91) och Kejsarn av Portugallien (3 delar, 1992).

Filmen Sommarmord bygger på en roman med samma namn som Molin gav ut 1977. Redan 1984-85 skrev han ett synopsis och planerade att filma boken, men tyckte då att historien kändes för spekulativ. Enligt Molin har verkligheten nu hunnit ifatt boken. Filmen skiljer sig en del från boken, bl a var det tabloidtidningen Kvällstidningen som stod för den snaskiga kriminaljournalistiken i boken och inte Aftonbladet som i filmen.

De flesta av huvudrollsinnehavarna hade samarbetat med Lars Molin tidigare. Samboparet Peter Haber (f 1952) och Lena T Hansson (f 1955) hade tidigare båda medverkat i Tre kärlekar. Rolf Lassgård (f 1955) och Ulrika Hansson (f 1970) hade små roller i Kejsarn av Portugallien och Gösta Bredefeldt (f 1935) hade tidigare arbetat med Molin i Badjävlar, Kunglig toalett och Tre kärlekar. Göran Stangertz (f 1944) satte på 1970-talet upp Molins pjäs I afton dans och medverkade även han i Tre kärlekar. Andra rutinerade Molin-medarbetare var kompositören Ted Ström, scenografen John Virke, klipparen Florence Åkergren-Åberg och fotografen Jan-Hugo Norman. För de båda senare utgjorde Sommarmord långfilmsdebuten.

Sommarmord hade en budget på cirka 15 Mkr.

	Öregrund	Sverige	Inspelningen ägde rum våren 1993
	Östhammar	Sverige
FilmhusAteljéerna	Stockholm	Sverige
Viggbyholmskolan	Täby	Sverige
Los Christianos	Teneriffa	Spanien

Sverigepremiär	1994-02-11	Royal	Göteborg	Sverige	105 min
	1994-02-11	Metropol	Malmö	Sverige	105 min
	1994-02-11	BioPalatset	Stockholm	Sverige	105 min
	1994-02-11	Sandrew 1	Stockholm	Sverige	105 min	(samt ytterligare 19 platser)
TV-visning	1995-12-29	Kanal 1		Sverige
	1998-07-25	SVT2		Sverige
	2000-06-24	SVT2		Sverige

Originaltitel	'O sole mio!
Kompositör	Eduardo Di Capua	(1898)
	Alfredo Mazzucchi	(1898)
Textförfattare	Giovanni Capurro	(italiensk text 1898)
	Sven Nyblom	(svensk text 1901)

Originaltitel	Stille Nacht, heilige Nacht!
Kompositör	Franz Gruber	(1818)
Textförfattare	Joseph Mohr	(1818)
	Oscar Mannström	(svensk text 1915)
Arrangör	Mats Bergström

Originaltitel	When the Saints Go Marching In

Originaltitel	Sjungom studentens lyckliga dag
Kompositör	G*****	(1851)
Textförfattare	Herman Sätherberg

Originaltitel	Dancing Queen
Kompositör	Björn Ulvaeus	(1976)
	Benny Andersson	(1976)
	Stikkan Anderson	(1976)
Textförfattare	Björn Ulvaeus	(1976)
	Benny Andersson	(1976)
	Stikkan Anderson	(1976)

Originaltitel	Nu brinner sommaren
Kompositör	Ted Ström	(1994)
Textförfattare	Ted Ström	(1994)

Originaltitel	Samma sommar
Kompositör	Ted Ström	(1994)
Textförfattare	Ted Ström	(1994)

Originaltitel	Härlig är jorden
Textförfattare	Bernhard Severin Ingemann	(dansk text 1850 - "Dejlig er Jorden")
	Cecilia Bååth-Holmberg	(svensk text 1884)
Arrangör	Jan Yngwe
Dirigent	Christina Björsund
Sångare	Östra Ryds kyrkokör

Guldbaggenominerad	Stockholm	1995	Bästa skådespelare	Peter Haber

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2878

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm
Längd i meter	2885

Typ	Slutmix
Bärare	DAT

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	En film av Lars Molin SOMMARMORD

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	En film av Lars Molin SOMMARMORD

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Sommarmord. Manus & regi: Lars Molin.
Omfång	172 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Sommarmord. Lars Molin.
Omfång	110 s. + 1 s. rollista
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Sommarmord. Manus & regi: Lars Molin.
Omfång	127 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Sommarmord. Av Lars Molin.
Omfång	168 s.
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	3
Färg papper	6
Bakombild papper	1
Dia	2
Album	Nej

Typ	Program folio
Språk	Svenska