Fritänkaren - filmen om Strindberg (1994)

Originaltitel	Fritänkaren - filmen om Strindberg
Svensk premiärtitel	Fritänkaren - filmen om Strindberg

Regi	Peter Watkins (regiledning) Saman Ali Hedvig Blidberg Eva Bowden Ria Busch Göran Bäuerle Ann Duroj Martyn Eales Thérèse Ferry Mats Gustavsson Annika Hallström Jan-Anders Hansson Figge Heurlin (som Fredrik Heurlin) Åsa Hoflin Charlie Kristiansson Peter Lindnér Stefan Norlin Pauli Saastamoinen Robert Stengård Daniel Strömberg Ziska Szemes Arlen Wahlgren Åsa Wendel Niklas Westergren
Manus	Peter Watkins Daniel Strömberg
Foto	Pierre Björklund (dokumentärfilmare) Lisa Lager (dokumentärfilmare) Bengt Åkerlund (dokumentärfilmare) Saman Ali Hedvig Blidberg Eva Bowden Ria Busch Göran Bäuerle Ann Duroj Martyn Eales Thérèse Ferry Mats Gustavsson Annika Hallström Jan-Anders Hansson Figge Heurlin (som Fredrik Heurlin) Åsa Hoflin Charlie Kristiansson Peter Lindnér Stefan Norlin Pauli Saastamoinen Robert Stengård Daniel Strömberg Ziska Szemes Arlen Wahlgren Åsa Wendel Niklas Westergren
Musik	Karin Hagås
Scenograf	Saman Ali Hedvig Blidberg Eva Bowden Ria Busch Göran Bäuerle Ann Duroj Martyn Eales Thérèse Ferry Mats Gustavsson Annika Hallström Jan-Anders Hansson Figge Heurlin (som Fredrik Heurlin) Åsa Hoflin Charlie Kristiansson Peter Lindnér Stefan Norlin Pauli Saastamoinen Robert Stengård Daniel Strömberg Ziska Szemes Arlen Wahlgren Åsa Wendel Niklas Westergren
Klippning	Peter Watkins
Ljudtekniker	Saman Ali Hedvig Blidberg Eva Bowden Ria Busch Göran Bäuerle Ann Duroj Martyn Eales Thérèse Ferry Mats Gustavsson Annika Hallström Jan-Anders Hansson Figge Heurlin (som Fredrik Heurlin) Åsa Hoflin Charlie Kristiansson Peter Lindnér Stefan Norlin Pauli Saastamoinen Robert Stengård Daniel Strömberg Ziska Szemes Arlen Wahlgren Åsa Wendel Niklas Westergren
Redigering	Sven Larsson (video)
Teknisk rådgivare	Pelle Larsson Per Sundström Bo Öhlén Per Carleson Odd Geir Sæther Anders Rosenqvist
Scripta	Saman Ali Hedvig Blidberg Eva Bowden Ria Busch Göran Bäuerle Ann Duroj Martyn Eales Thérèse Ferry Mats Gustavsson Annika Hallström Jan-Anders Hansson Figge Heurlin (som Fredrik Heurlin) Åsa Hoflin Charlie Kristiansson Peter Lindnér Stefan Norlin Pauli Saastamoinen Robert Stengård Daniel Strömberg Ziska Szemes Arlen Wahlgren Åsa Wendel Niklas Westergren
Manusbearbetning	Peter Lindnér Stefan Norlin Pauli Saastamoinen Robert Stengård Ziska Szemes Arlen Wahlgren Åsa Wendel Niklas Westergren Saman Ali Hedvig Blidberg Eva Bowden Ria Busch Göran Bäuerle Ann Duroj Martyn Eales Thérèse Ferry Mats Gustavsson Annika Hallström Jan-Anders Hansson Figge Heurlin (som Fredrik Heurlin) Åsa Hoflin Charlie Kristiansson
Research	Marianne Broddesson Eva Sharp Lennart Nyberg
Inspelningsledare	Ria Busch Pauli Saastamoinen Niklas Westergren Åsa Wendel Arlen Wahlgren Ziska Szemes Robert Stengård Saman Ali Hedvig Blidberg Eva Bowden Daniel Strömberg Göran Bäuerle Ann Duroj Martyn Eales Thérèse Ferry Mats Gustavsson Annika Hallström Jan-Anders Hansson Figge Heurlin (som Fredrik Heurlin) Åsa Hoflin Charlie Kristiansson Peter Lindnér Stefan Norlin
Filmkonsulent	Per Lysander
Elektriker	Åsa Wendel Niklas Westergren Saman Ali Hedvig Blidberg Eva Bowden Ria Busch Göran Bäuerle Ann Duroj Martyn Eales Thérèse Ferry Mats Gustavsson Annika Hallström Jan-Anders Hansson Figge Heurlin (som Fredrik Heurlin) Åsa Hoflin Charlie Kristiansson Peter Lindnér Stefan Norlin Pauli Saastamoinen Robert Stengård Daniel Strömberg Ziska Szemes Arlen Wahlgren
Orkester	Ornö spelmän Militärmusiksamfundets musikkår (dirigent Christian Sundberg) Skånska Gossar
Exekutör	Ille Gustafsson (musiker) Karin Hagås (musiker) Torsten Föllinger (musiker) Patrik Komorowski (musiker)
Rekvisita	Stefan Norlin Pauli Saastamoinen Robert Stengård Daniel Strömberg Ziska Szemes Arlen Wahlgren Åsa Wendel Niklas Westergren Saman Ali Hedvig Blidberg Eva Bowden Ria Busch Göran Bäuerle Ann Duroj Martyn Eales Thérèse Ferry Mats Gustavsson Annika Hallström Jan-Anders Hansson Figge Heurlin (som Fredrik Heurlin) Åsa Hoflin Charlie Kristiansson Peter Lindnér
Kläder	Arlen Wahlgren Stefan Norlin Pauli Saastamoinen Robert Stengård Daniel Strömberg Ziska Szemes Göran Bäuerle Åsa Wendel Saman Ali Hedvig Blidberg Eva Bowden Ria Busch Niklas Westergren Ann Duroj Martyn Eales Thérèse Ferry Mats Gustavsson Annika Hallström Jan-Anders Hansson Figge Heurlin (som Fredrik Heurlin) Åsa Hoflin Charlie Kristiansson Peter Lindnér
Smink	Hedvig Blidberg Eva Bowden Ria Busch Göran Bäuerle Ann Duroj Martyn Eales Thérèse Ferry Mats Gustavsson Annika Hallström Jan-Anders Hansson Figge Heurlin (som Fredrik Heurlin) Åsa Hoflin Charlie Kristiansson Peter Lindnér Stefan Norlin Pauli Saastamoinen Robert Stengård Daniel Strömberg Ziska Szemes Arlen Wahlgren Åsa Wendel Niklas Westergren
Klippassistent	Eva Bowden Thérèse Ferry Åsa Hoflin Charlie Kristiansson Peter Lindnér Niklas Westergren Pauli Saastamoinen Hedvig Blidberg
Mixning	Henry Jensen
Övrig medarbetare	Peter Watkins (efterarbete) Hedvig Blidberg (efterarbete) Eva Bowden (efterarbete) Thérèse Ferry (efterarbete) Åsa Hoflin (efterarbete) Charlie Kristiansson (efterarbete) Peter Lindnér (efterarbete) Pauli Saastamoinen (efterarbete) Niklas Westergren (efterarbete) Britta Ostlund (ansvarig utgivare) Åke Dyfverman (tekniskt stöd) Lars Larsson (tekniskt stöd) Peter Borgvall (tekniskt stöd) Åke Abrahamsson Pierre Björklund Margareta Brundin Per Carleson Maj Dahlbäck Björn Meidal Bo Öhlén Odd Geir Sæther Vida Urbonavicius (som Vida Urbonavicius-Watkins) (stöd i forsknings- och filmarbete) Ann-Charlotte Gavel Adams (projektstöd) Stella Ahlström (projektstöd) Gunnar Brandell (projektstöd) Simon Bengtsson (projektstöd) Ingamaj Beck (projektstöd) Helga Colnae (projektstöd) Herbert Grevenius (projektstöd) Anne-Marie Hagelin (projektstöd) Ingvar Holm (projektstöd) Björn Meidal (projektstöd) Thomas Millroth (projektstöd) Göran B Nilsson (projektstöd) Orvar Nilsson (projektstöd) Gunnar Ollén (projektstöd) Gudrun Zachrisson (som Gudrun Zachrisson Ones) (projektstöd) Carl Reinhold Smedmark (projektstöd) Lars Rudolfsson (projektstöd) Barbro Svensson (projektstöd) Axel Strindberg (projektstöd) Göran Söderström (projektstöd) Sven Sperlings (projektstöd) Carl-Hugo Wirén (projektstöd) Arne Wyller (projektstöd)(Sverige) Kirsta Jacobsen (projektstöd)(Danmark) Nimi Emeleus (projektstöd) Fredrick Nymark (projektstöd)(Finland) Pierre Deleoux (projektstöd) Maurice Gravier (projektstöd) Regis Boyer (projektstöd) C.G. Bjurström (projektstöd)(Frankrike) Rose-Marie Simmiger ("Le Chatlet" Ouchy)(Schweiz) Egil Törnqvist (projektstöd)(Nederländerna) Elisabeth Linsmeyer (projektstöd) Hans-Peter Bayerdorfer (projektstöd)(Tyskland) Fritz Wanderer (projektstöd) Johannes Franndorfer (projektstöd)(Österrike) James McFarlane (projektstöd) Michael Robinson (projektstöd) Mary Sandback (projektstöd) Carla Lath (projektstöd) Harold Borland (projektstöd) Karin Petherick (projektstöd) Don Burham (projektstöd) Harry Carlson (projektstöd) Göran Stockenström (projektstöd) Evert Spinchorn (projektstöd)(USA) Margareta Brundin (assistans) Kerstin Wiman (assistans) Irja Thulin (assistans) Gudrun Ottinger (Kungliga Biblioteket, Stockholm) Lena Lindahl (assistans) Ingela Roos (assistans) Anders Rosenqvist (Orionteatern, Stockholm) Agneta Lalander (assistans) Anita Persson (assistans) Staffan Cederborg (Strindbergsmuseet Blå Tornet, Stockholm) Carl Olof Johansson (Strindbergssällskapet) Kirsten Kriboe (Dramatiska biblioteket, Köpenhamn) Per Pio (Kungliga biblioteket, Köpenhamn) Pierre-Louis Péclat (Archives de la ville de Lausanne) Trine Ness (Universitetsbiblioteket, Oslo) Håkan Rying (Biskops-Arnös bibliotek) Arne Eggum (Munch Museet, Oslo) Sophie Rogstad (Riksarkivet och Norsk Privatarkivinstitutt, Oslo) Esse Boye (Oslo Bymuseum) Åke Abrahamsson (Stockholms Stadsmuseum) Peter Blom (Nordiska Museet) Karin Neiiddam (Teaterhistoriska Museet, Köpenhamn) Claes Neiiddam (Teaterhistoriska Museet, Köpenhamn) Nysätra Skola (assistans) Ulla Dahlström (materialhjälp kläder) Carina Dalunde (materialhjälp kläder) Caroline Ekerdal (materialhjälp kläder) Lisa Holmberg (materialhjälp kläder) Helena Kaller (materialhjälp kläder, ATR) Catharina Karlsson (materialhjälp kläder) Eva Karlsson (materialhjälp kläder) Karin Suttner (materialhjälp kläder, Operans lager) Inger Pehrsson (materialhjälp kläder) Inger Åberg (materialhjälp kläder) Susanne Wahlund (materialhjälp kläder) Norbergsspelen (materialhjälp kläder) Styrelsen Biskops-Arnös Folkhögskola (sponsor) Stefan Jansson (sponsor) Bengt Åkerlund (sponsor) Britta Östlund (sponsor) Jakobsbergs Sjukhus (materialhjälp rekvisita, dekor) Skeppsholmens folkhögskola (materialhjälp rekvisita, dekor) Daniel Simonsson (materialhjälp rekvisita, dekor, KTH) familjen Beskow (materialhjälp rekvisita, dekor) familjen Brandt (materialhjälp rekvisita, dekor) Karin Edström (materialhjälp rekvisita, dekor) Barbro Flock (materialhjälp rekvisita, dekor) Bengt Kjellberg (tack till) Anders Gustavsson (tack till) Rickard Åström (tack till) Lars Appelqvist (tack till) Lars Abrahamsson (tack till) Annsofi Arenander (tack till) Camilla Andrén (tack till) Ulf Andersson (tack till) Kjell Andersson (tack till) Kenneth Bergström (tack till) Karin Bjurström (tack till) Paul Chevallerau (tack till) Dalakören (tack till) Karin Dahl (tack till) Lina Dahl (tack till) Isabell Dahlin (tack till) Mikaela Dahlin (tack till) Lars Diener (tack till) Berit Marianne Edström (tack till) Mikael Ek (tack till) Curth Ekgren (tack till) Adrian Ekgren (tack till) Oskar Ekgren (tack till) Göran von Euler (tack till) Peter Falkenborg (tack till) Håkan Folin (tack till) Leif Fredriksson (tack till) Mikael Grann (tack till) Jessica Gottberg (tack till) Fredrik Jeppsson (tack till) Ann Jonsson (tack till) Lisbet Johnson (tack till) Matilda Kasurinen (tack till) Sirkka Kovanen (tack till) Mona Kårsnäs (tack till) Madeleine Lagercrantz (tack till) Margareta Lagerqvist (tack till) Andrea Larsdotter (tack till) Tomas Larsson (tack till) Lars Mellberg (tack till) Charlott Neuhauser (som Lotta Neuhauser) (tack till) Therese Ottosson (tack till) Hugo Palm (tack till) Gustav Palm (tack till) Signe Palm (tack till) Bengt Persson (tack till) Kerstin Rabe (tack till) Ulla Rasmussen (tack till) Cathrin Reth (tack till) Karin Rosberg (tack till) Monica Sheer (tack till) Jörgen Segard (tack till) Ritva Stark (tack till) Annelie Stenberg (tack till) Anna Ström (tack till) Arvid Tappert (tack till) Peter Wibeck (tack till) Sten Wibeck (tack till) Clary Wahlström (tack till) Christer Wahlström (tack till) Carl-Henrik Öhlander (tack till)

Anders Mattsson	August Strindberg
Lena Setterwall	Siri von Essen
Roland Borgström	Carl-Oskar Strindberg
Ingela Berger	Ulrika Eleonora Strindberg
Torsten Föllinger	August Strindberg som gammal
Michael Rubbestad	August Strindberg 12 år
Emil Eriksson	August Strindberg 7 år
Carin Rubbestad	Eva Karlsson
Camilla Lindberg	Karin Strindberg 14 år
Karin Jansson	Karin Strindberg 8 år
Sofie Holt	Greta Strindberg 6 år
Jonas Holt	Hans Strindberg 4 år
Berit Marianne Edström	Siri von Essen som gammal
Yasmine Garbi	Harriet Bosse
Karin Livsey (som Karin Hagås)	Ann Marie
Göran Boll	Carl Gustaf Wrangel
Sofia Björnstedt	Sofia in de Betou
Lina Svanberg	Ina Forstén
Annmari Kastrup	Wilhelmina
Magnus Eriksson	besiktningsmannen
Mats Eriksson	Rosqvist
Rune Jacobsson	Per Staaf
Berit Bornecrantz	Anne Charlotte Leffler
Maria Bång	Alfhild Agrell
Roger Wilson	Axel Lundegård
Mats Kempe	Hjalmar Branting
Daniel Norbäck	Tor Hedberg
Ralph M. Fleischer	Oscar Levertin
Arne Johnson	Polis
Roland Bolin	Kapten
Thomas Lundvik	Byråkrat
Mathias Henrikson	Anton Stuxberg
Kerstin Harrisson	Siris väninna på Kymmendö
Mattias Knave	Carl Larsson
Pia Bergendahl	Helena Frankenfeldt
Lena Nielsen	Gurli Åberg
Anna Kåstedt	Tjänsteflickan
Pia Andersson	Marie David
Marianne Engström	Sofie Holten
Magnus Stefanson	Ville Wahlgren
Sven-Arne Svanberg	Carl Nordström
Lisskulla Moltke-Hoff	Lise
Sabine Burgwedel	Karin Larsson
Pierre Stahre	Den okände i "Till Damaskus"
Yasmine Garbi	Damen i "Till Damaskus"
Krister Henriksson	Ryttmästaren i "Fadern"
Gunilla Abrahamsson	Laura i "Fadern"
Max Lundqvist	Mäster Olof i "Mäster Olof"
Jacqueline Ramel	Kristina i "Mäster Olof"
Anders Palm	Gert Bokpräntare i "Mäster Olof"
Magnus Eriksson	demonstrant
Margaretha Björeman	demonstrant
Carl-Magnus Åkerlund	demonstrant
Erik Åkerlund	demonstrant
Torbjörn Stenmark	demonstrant
Figge Heurlin (som Fredrik Heurlin)	demonstrant
Ann Duroj (som Anna Duroj)	demonstrant
Peter Lindnér	polis
Ulf Andersson	polis
Peter Watkins	polis
Hans Wilhelm Löwgren	kritiker
Staffan Söderholm	kritiker
Staffan Lennström	kritiker
Lars Wester	kritiker
Niklas Westergren	kritiker
Torbjörn Cederqvist	Pub-diskussionsmedlem 1851
Jan Gustavsson	Pub-diskussionsmedlem 1851
Bengt Josefsson	Pub-diskussionsmedlem 1851
Ulf Landergren	Pub-diskussionsmedlem 1851
Margareth Lundvik	Pub-diskussionsmedlem 1851
Ellen Forslund	Pub-diskussionsmedlem 1851
Barbro Björkman	emigrant
Gösta Jurdell	emigrant
Mats Lindberg	emigrant
Etel Lundström	emigrant
Evelina Lundström	emigrant
Lisa Lundström	emigrant
Annika Westerhult	emigrant
Kristina Brant	byggnadsarbetare
George Häggvik	byggnadsarbetare
Arne Järneberg	byggnadsarbetare
Taisto Kirjavainen	byggnadsarbetare
Ellinor Lundvik	byggnadsarbetare
Nina Carlheim-Gyllenskiöld	utfrågare på Orionteatern
Jan Dahlberg	utfrågare på Orionteatern
Magnus Ahlstrand	övrig medverkande
Emilie Andersson	övrig medverkande
Sanna Andersson	övrig medverkande
Christoffer Arehorn	övrig medverkande
Lovisa Berglund	övrig medverkande
Tilda Berglund	övrig medverkande
Stefan Carnerud	övrig medverkande
Tommy Dahl	övrig medverkande
Carina Dahl	övrig medverkande
Dick Forslund	övrig medverkande
Carl-Lennart Fröbergh	övrig medverkande
Åsa Karlsson	övrig medverkande
Camilla Keskinen	övrig medverkande
Anders Lindevall	övrig medverkande
Inga Lüning	övrig medverkande
Mikael Nilsson	övrig medverkande
Henrik Olsén	övrig medverkande
Anna Osiankow	övrig medverkande
Anders Strömbäck	övrig medverkande
Jonas Strömmer	övrig medverkande
Helle Thua	övrig medverkande
Ivan Öhlin	övrig medverkande

Produktionsbolag	Stiftelsen Nordens Biskop Arnö
Finansiär	Stiftelsen Svenska Filminstitutet
	Konstnärsnämnden
	Stiftelsen Nordens Biskop Arnö
	Arbetarnas Bildningsförbund
Mixning	FilmTeknik AB
Övrigt bolag	Livkompaniet Kungliga Livgardet		(tack till)
	Härkeberga Kaplansgård		(assistans)
	Svenska teatertekniska samlingarna		(materialhjälp kläder)
	Karl Gerhards kostymateljé		(materialhjälp kläder)
	Bålsta Auktionshall		(materialhjälp rekvisita)
	Blomstermästarna		(materialhjälp rekvisita)
	Du har inte valt något bolag.
	FilmTeknik AB		(videoredigeringsstudio)
	Kungliga Biblioteket		(assistans)
	Orionteatern		(assistans)
	Strindbergsmuseet Blå Tornet		(assistans)
	Dramatiska Biblioteket		(assistans)
	Kungliga Biblioteket		(assistans)
	Archives de la ville de Lausanne		(assistans)
	Universitetsbiblioteket		(assistans)
	Munch-museet		(assistans)
	Biskops-Arnös Bibliotek		(assistans)
	Strindbergssällskapet
	Sandvikens Folkbibliotek		(assistans)
	Riksarkivet och Norsk Privatarkivinstitutt		(assistans)
	Oslo Bymuseum		(assistans)
	Stockholms Stadsmuseum		(assistans)
	Nordiska museet		(assistans)
	Teaterhistoriska Museet		(assistans)
	Kriminaltekniska museet		(assistans)
	Upplandsmuseet		(assistans)
	Sveriges Järnvägars Museum		(assistans)
	Enköpings Museum		(assistans)
	Studio Lagnö AB		(sponsor)
	Gevalia		(sponsor)
	Kavli AB		(sponsor)
	Kilotax AB		(sponsor)
	Siemens		(sponsor)
	Linum AB		(sponsor)
	Håbo kommun		(sponsor)
	Skanska		(sponsor)
	Arbetarnas Bildningsförbund		(sponsor)
	Svea Livgarde		(tack till)

Filmen skildrar August Strindbergs liv från födseln 1849 till hans död 1912. Vi möter honom genom hans omfattande brevkorrespondens och genom hans litterära produktion, från det förmodade förstlingsverket, dramat "Fritänkaren" (1869), till den postumt utgivna "Ockulta dagboken" (publicerad 1977). Men även hans tre fruar, Siri von Essen, Frida Uhl och Harriet Bosse, och barnen Karin, Greta och Hans ges utrymme i filmen.

Det opublicerade första dramat "Fritänkaren" blir, med sin handling om en ung man som tvingas bryta med familj och tradition för att följa sitt samvete och sina ideal, en profetia om författarens eget liv.

En del av filmen handlar om Strindbergs kamp mot överhetens förljugna historieskrivning, där den svenska historien nästan uteslutande handlade om kungarnas liv och dåd. Hans alternativa kulturhistoria sett ur underklassperspektiv, "Svenska folket" (1882), ges också en nutida parallell då Peter Watkins presenterar sitt manifest mot maktkoncentrationen och verklighetsförvrängningen i dagens massmedier.

Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Färg
Hastighet	24
Längd i minuter	276 min

Pressreaktion Svensk filmografi

Peter Watkins långa kamp för att förverkliga sin film om Strindberg väckte respekt, och det var också många som delade hans i filmen uttryckta farhågor om maktkoncentrationen i massmedierna. Filmen hade sina förespråkare som framhöll det viktiga i Watkins budskap, och för många räckte goda intentioner som kompensation för bristerna i professionalism såväl bakom som framför kameran.

Ingamaj Beck, AB: "Låt det vara sagt med en gång, Fritänkaren är en viktig film, en väsentlig och angelägen film, men den har inte samma självklara personligt hållna konstnärliga halt som Peter Watkins Edvard Munch från 70-talet [1974], eller samma mediakritiska, upproriska form som den ännu tidigare produktionen Punishment Park [1971]. (-)

I Fritänkaren gestaltas en bild av en konstnär, en oppositionell konstnär, en oberoende intellektuells liv och arbete under det sena 1800-talet. Ungefär som när det gäller Edward Munch-porträttet i Peter Watkins film från 1973 [sic!], så skapas i filmen den täta väv som alltid finns, fast i det fördolda, mellan ett konstnärligt arbete och en tids maktstruktur, dess tankar om tillvaron, dess syn på världens beskaffenhet. Denna väv, detta porträtt av en tid och ett människoöde är nog det som berör allra mest i Fritänkaren.

I kraft av filmens uppbrutna form, dess kretsande forskningsarbete, så får åskådaren all anledning att själv tänka - och man tänker ju alltid på sig själv: tankar om dagens auktoritära samhälle föds naturligt ur de fruktansvärda fakta som Fritänkaren förmedlar med kyligt tonfall. Det monarkistiska och feodal-borgerliga samhällsförtrycket som Strindberg kämpar mot, och inom, i filmen, det får en bild av vår egen tids förtryck att framstå rätt klart: media- och informationssamhällets auktoritära och monopoliserade makt, den fruktansvärda frustrationen, och hatet, som föds ur detta system.

Denna aspekt utgör en rörlig del av filmen Fritänkarens drygt fyra timmar långa berättelse om en historisk person. Kritiken mot den 'monolog' som film och media utgjuter över världen, dag och natt, globalt och massivt, går som en röd tråd genom form och innehåll. Helt logiskt är Fritänkaren Peter Watkins sista film, hans farväl till ett korrumperat maktsystem som han försökt ifrågasätta och förändra i snart trettio år."

Hanserik Hjertén, DN: "Det är en ojämn skapelse där de amatöristiska tonfallen slår igenom, men kantigheterna till trots fängslas man av det envetna försöket att komma Strindberg och hans tid in på livet. Strindberg ses som ett rebelliskt barn av sitt samhälle och dess auktoritära regemente och är därvidlag besläktad med Watkins Munch-gestalt, för att inte tala om Watkins själv. För att levandegöra honom för dagens publik har man skildrat verkligheten bakom de officiella och halvt mytiska porträtt som visas på ett sätt som får tidigare Strindbergsfilmer att verka salongsaktiga. (-)

Konstnärligt är det väl inte alltid så lyckat. Men som ett slags råkopia på livet bakom dikten saknar det inte åskådlighet. Särskilt vid sidan av den mästerliga könskampsdialogen i Fadren som också spelas upp. Något idolporträtt är det heller inte frågan om. Watkins må känna sig delaktig i den Strindbergska elden, men hans rebell är på gott och ont. Strindbergs rasande angrepp på det oskarianska samhället underbyggs med fakta om social misär och barnadödlighet. Men med de möjligheter som den fria formen erbjuder tar man också chansen att bokstavligen ställa honom mot väggen när det gäller grymheten mot närstående.

Den mångsidiga belysningen är filmens styrka. Fritänkaren kan ses som en lektion i Strindberg med många röster i klassrummet. Den är lång, fyra och en halv timme. Men med sin känsligt hopfogade väv av bilder och ljud är den lätt att se. Det är beklagligt att Watkins konflikt med den svenska televisionen tycks avstänga den från det medium den egentligen är skapad för!"

Björn Nilsson, Expr: "Men inte bara längden gör Fritänkaren till en film av den sort som vanligen återfinns på de riktigt kräsmagade cineastmenyerna " gissningsvis ungefär motsatsen till Watkins ursprungliga avsikt. Den är medvetet antiillusorisk och motvalls på varje fason. Kubistiskt sönderbruten till infallsvinklar och tidsplan, intill bökighet kaleidoskopisk. Blandar hämningslöst rena amatörismen (en elevkull från Biskops-Arnö folkhögskola) med hög profession (Krister Henriksson som Fadren) och dubbelkopierar lika självklart Strindbergs sekelskifte på vårt eget. Textrutor får markera sammanhangen, precis som på stumfilm, samt naturligtvis avsiktligen. Icke en tumnagels eftergift till mediaindustrins gängse berättarrecept.

August och fadersrottingen. August och gamla rikets ännu smärtsammare orättvisor. August (Anders Mattsson) och pickelhuvornas nya, dock fortfarande gamla, rike. August och Siri (Lena Settervall). August och Siri som du och jag; stor könsrollsdiskussion på Orionteaterns gradänger. August och åttiotalsradikalerna. August och Jahve, ack och ve. Till sist Gammelaugust (Torsten Föllinger) och hans höga hatt i Stora landsvägens snöyra. Mycket vackert. Det hela är rätt länge både uppkäftigt och underhållande. Så småningom tätnar dock en känsla av tjatighet, för att inte säga viss bismak av megalomani. Peter Watkins vill inte bara säga allt, samt allt i ett svep. Han tycks dessutom tro att ingen sagt särskilt mycket före honom. Sätter sålunda sina grytor på långkok, i något som på en gång vill vara både folkkök och gourmetcuisine, men märker visst inte att recepten blivit tämligen bekanta med åren."

Kommentar Svensk filmografi

Den allra första tidningsartikeln om Peter Watkins (f 1935) filmatisering av August Strindbergs liv publicerades i Expressen 2.4.1979, alltså femton år innan den slutligen kunde genomföras och presenteras. Han hade då ett antal kontroversiella produktioner i Danmark, Norge och Sverige bakom sig.

Efter framgången med den norska TV-filmen Edvard Munch (1974), fick han visningsproblem med två TV-filmer gjorda i Danmark: 70-talets människor (1975), som handlade om självmord bland danska ungdomar, och Aftonlandet (1976), en film om en strejk vid ett danskt varv där arbetarna inte vill bygga atomubåtar. Bägge filmerna förbjöds för visning i dansk TV, och den sistnämnda drogs hastigt bort från den svenska biorepertoaren kort tid efter premiären 1977. Den svenskproducerade TV-filmen Fällan (1975), en film om ett framtida kärnkraftssamhälle visades visserligen här, men stoppades för TV-visning i Danmark och Norge med motiveringen att den höll för låg kvalitet.

På våren 1977 lämnade Peter Watkins Sverige. När han tre år senare återkom för att göra efterforskningar för sitt Strindbergsprojekt, angrep han i en artikel i FilmCentrums tidning Film & TV (nr 22/1980) Sveriges Radio (som då var huvudman för Sveriges Television) för att konsekvent ha stoppat alla hans programidéer. Han angav bl a följande anledning: "TV-bolagen i väst håller desperat fast vid sin strävan efter trygg, icke-kontroversiell `kvalitet¿ inlindad i vänlig berättarform och stoppar tveklöst allt som hotar dessa ideal. (-) TV har förvandlats till en själlös, hycklande och cynisk industri med ett ständigt växande förakt både för publiken och för de medarbetare som försöker ta mediet på allvar."

I Expressen 12.7.1980 bemötte Sveriges Radios dåvarande chef Örjan Wallqvist Watkins kritik: "Peter Watkins är en utmärkt och spännande regissör. Men han tror att alla motarbetar honom. Han är en mycket egensinnig person och har lätt för att generalisera." Ändå bestämde sig Sveriges Radio och Sveriges Television TV1 för att satsa på Peter Watkins nya projekt. I samma Expressen-artikel motiverade dåvarande chefen för SVT TV1, Sam Nilsson, beslutet: "Watkins är en oerhörd begåvning och gör säkert en personlig och ytterst intressant analys av Strindbergs liv. Samtidigt är han en ytterst kontroversiell person. Och krävande. Men vi är ändå nu beredda att satsa på honom. Hans film ger säkert pengar även utomlands." Samproducenterna var då det statliga brittiska TV-bolaget BBC och Svenska Filminstitutet. Planerna var att börja inspelningen någon gång under 1981.

Sommaren 1981 meddelade Jörn Donner att det projektstöd om en miljon kronor som Peter Watkins beviljats nu var slut och att denne inte kunde påräkna ytterligare anslag, om han inte presenterade något manus. När manuset väl lades fram, visade det sig vara så omfångsrikt att Donner betraktade det som ohanterligt. Watkins fick respit till november samma år för att banta manuset. I november 1981 blev läget tillspetsat. Peter Watkins hade inte något annat manus än det han levererat och Svenska Filminstitutets styrelse ville inte anslå några medel till inspelning så länge manuset inte omarbetats. Det hela slutade med att Peter Watkins lämnade Sverige för att fara till USA, där han hoppades kunna hitta finansiärer för en engelskspråkig version.

Watkins fortsatte dock att attackera Svenska Filminstitutets styrelse och framför allt förre chefen Jörn Donner, som han höll ansvarig för projektets haveri. Under den klassiska rubriken "Jag anklagar" riktade han i DN 10.6.1982 ett omfattande angrepp mot Svenska Filminstitutets skötsel av produktionsarbetet. Han påstod bl a att det redan från början var bestämt att filmen aldrig skulle göras. Anledningen till att Jörn Donner bjöd in honom till Sverige för att göra efterforskningar och skriva filmmanus skulle ha varit ett prestigefyllt konkurrensförhållande mellan Filminstitutet och Sveriges Television, där det senare företaget - i TV1 - redan lanserat ett Strindbergsprojekt som P O Enqvist skrev manus till. Vidare beskrev han pressen som i maskopi med Donner, vars version av händelseförloppet Watkins menade var den enda som publicerats.

Peter Watkins saknade inte stöd. Ett sjuttiotal medarbetare på TV2 skrev på våren 1982 ett protestbrev till dåvarande kulturministern Jan-Erik Wikström, och på hösten samma år annonserades det att Filminstitutet och TV2 skaffat fram mer pengar. Nu pratades det om Strindbergsprojektet som tre 90-minuters episoder i en miniserie.

Sedan förefaller ingenting ha hänt förrän P O Enqvists filmatiserade manus August Strindberg, ett liv visades i TV1 våren 1985. Då flammade debatten om Watkins projekt åter upp. Både Expressen och DN meddelade 17.4.1985 att en samproduktion mellan Filminstitutet, TV2, Sandrews och kanske även BBC var så gott som klar, men då gällde en spelfilm av normal längd, dvs cirka två timmar.

Samtidigt hade Peter Watkins påbörjat sitt världsomspännande filmprojekt Resan (1988/2), så planerna sköts på framtiden. I DN 21.2.1988 lät Filminstitutet slutligen avisera att man inte längre avsåg att genomföra Watkins strindbergsfilm. Men Watkins gjorde som han skrivit i sin anklagelseartikel från 1982 - han genomförde projektet i alla fall.

I december 1992 inledde Watkins ett samarbete med Biskops-Arnö folkhögskola och Orionteatern i Stockholm. Hans inspelningsmetod var att göra Strindbergsmanuset till utgångspunkt i ett undervisningsprojekt. Eleverna på folkhögskolan skulle utbilda sig samtidigt som de filmade. I jakten på amatörer i de bärande rollerna höll Orionteatern öppet hus 7.12.1992 för alla som ville söka medverkan i filmen. Hela filmen gjordes på Beta-video och visades vid sin premiär 3.9.1994 på storbildsvideo.

Arbetet och besluten skulle vara kollektiva - i enlighet med folkhögskolans demokratiska målsättning - men när filmen låg klar hade några av eleverna hoppat av och övervägde att kontakta en advokat för att klara ut upphovsrättsförhållandena. De påstod att arbetsprocessen från början varit demokratisk men senare blivit alltmera styrd av Peter Watkins. Även skolan beskylldes för manipulation, närmare bestämt av de medel Filminstitutet skjutit till för efterarbetet och som avhopparna menade gått direkt in i skolans budget.

Peter Watkins hade redan i samband med premiären på Resan aviserat att Strindbergsfilmen skulle bli hans sista. Kort efter dess färdigställande flyttade han till Litauen.

Stockholmspremiär	1994-09-03	Zita - Folkets Bio	Stockholm	Sverige	276 min
Sverigepremiär	1994-09-03	Zita - Folkets Bio	Stockholm	Sverige	276 min

Originaltitel	Sonat, piano, nr 8, op. 13, c-moll, "Pathétique"
Kompositör	Ludwig van Beethoven	(publ. 1799)

Originaltitel	Sonat, piano, nr 5, op. 10:1, c-moll
Kompositör	Ludwig van Beethoven	(1795-1797)

Originaltitel	Sonat, piano, nr 15, op. 28, D-dur, "Pastorale"
Kompositör	Ludwig van Beethoven	(1801)

Originaltitel	Sonat, piano, nr 14, op. 27:2, ciss-moll, "Månskenssonaten"
Kompositör	Ludwig van Beethoven	(1802)

Originaltitel	Nocturne, piano, nr 15, op. 55:1, f-moll
Kompositör	Frédéric Chopin	(1842-1844)

Originaltitel	Improvisationer (Hagås)
Kompositör	Karin Hagås

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Videomaster

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	1

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	August Strindberg. By Peter Watkins. Part two.
Omfång	303 s. I11. ingår.
Språk	Engelska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	August Strindberg. By Peter Watkins. Part one.
Omfång	373 s. I11. ingår.
Språk	Engelska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	August Strindberg. By Peter Watkins. B-version.
Omfång	401 s. Förord (12 s.) och i11. ingår.
Språk	Engelska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	August Strindberg. By Peter Watkins. Part two.
Omfång	440 s. (s. 402-842). I11. ingår.
Språk	Engelska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	August Strindberg - his life and work a filmmanuscript by Peter Watkins.
Omfång	401 s. Förord (13 s.) och i11. ingår.
Språk	Engelska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	August Strindberg.
Omfång	57 s.
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	2
Album	Nej