Fjällets son (1994)

Media (1 st)

Det är begravning i Sameland. Den döde är fadern till 17-årige John-Andreas.

John-Andreas minns vad fadern sa kort före sin död. Kommer John-Andreas verkligen att orka ta över? Det är tungt att fortsätta, när en mängd renar bara försvinner.

Vi kan inte ge upp före olympiaden i Lillehammer, säger John-Andreas. Dragrenarna kan ge inkomster så att vi kommer på fötter, säger fadern.

100.000 kronor har fadern erbjudits av olympiska kommittén för 30 dragrenar till OS-invigningen. John-Andreas bestämmer sig för att träna 40 härkar så att han ska kunna klara beställningen, även om några djur går förlorade.

Medan han arbetar med träningen inför OS, ställs han inför andra frågor om sin framtid. Han kan till exempel få bidrag för att avveckla renhållningen. Omställningsenheten lockar med 84.000 kronor om året i fem år.

En natt rivs ett renstängsel. John-Andreas berättar att fadern fick arbeta hårt för att bygga det. Det revs av en granne som ansåg att det stod på hans mark.

Träningen av härkarna fortsätter.

Många renar är samlade i ett rengärde hos några grannar. John-Andreas är där och letar egna djur. Om du hittar dina egna renar i en annans hjord, betyder det att sämjan är god, säger han. Om du inte hittar dina djur, är sämjan dålig.

Till sist är det dags för OS-invigningen. Det artar sig till ett triumfens ögonblick för John-Andreas.

Efteråt gör han ett besök vid faderns grav.

Pressreaktion Svensk filmografi

Fjällets son fick uppskattande recensioner. Även invändningarna andades välvilja.

Maaret Koskinen, DN: "Paul-Anders Simmas långfilmsdebut Fjällets son är på flera sätt ett unikt dokument. Först och främst därför att det är den första svenska film som " mig veterligen " ställer i relief de spänningar och konflikter som råder inom samebefolkningen; det vanliga är ju annars att samerna romantiseras som ett naturfolk "i harmoni med omgivningen", som det brukar heta, enat mot "de andra", mot "civilisationen".

Men lika betydelsefullt är att filmen är gjord ur ett inifrån-perspektiv i stället för ett mer eller mindre turistande utifrån-perspektiv. Faktum är att Simma själv härstammar från en nomadiserande renskötarfamilj och har vävt in sina egna livserfarenheter i filmen. (-)

Fjällets son är en modig film, säkert inte så populär i vissa kretsar. Ty fram växer bilden av ett veritabelt Vilda Västern, northern style, med många av de klassiska ingredienserna och konflikthärdarna: marken, djuren - och en lag utanför lagen.

Som sådan erbjuder filmen de flesta svenskar en ny blick in i Sameland: en okänd kontinent i kontinenten."

Bo Ludvigsson, SvD: "Fjällets son har ett dokumentärt anslag men innehåller också spelscener, är alltså en dokufiktion. (-)

Simma har mycket på hjärtat och för in ett par sidospår för mycket i sin historia som därför blir onödigt ojämn och ryckig. Men samtidigt är det denna vilja att skildra ett helt sammanhang, och inte bara renodla en enda spännande konflikt, som ger filmen dess nerv och gör den mycket personlig. Till förtjänsterna hör också att Simma inte idylliserar livet i Sameland utan låter till exempel stridigheter samesläkter emellan beträffande markrättigheter komma fram i ljuset.

Fjällets son ger den okunnige inblickar i en kultur som majoritetssamhället inte gett - eller ger - många chanser att överleva på sina egna villkor. Bara de sekvenser som visar hur oerhört svårt det är att tämja en härk, dvs en dragren, ger en sydlänning något att tänka på. Livet på vidderna är utsatt men den frihetskänsla som naturen ger borde väl något kompensera det hårda livet och ovissheten inför framtiden? Eller är det bara en romantisk förhoppning?"

Sven E Olsson, Arbetet: "Regissören Paul-Anders Simma berättar en historia som uppenbarligen är något av hans egen. Det är väl därför han karakteriserar den som "en personlig och subjektiv dokumentär". Det subjektiva gör hans film inte så lite fragmentarisk och oklar för den som inte har samma bakgrund; det självklara är inte så självklart söder om polcirkeln. Och det dokumentära inslaget förklarar också varför samegrabbens renövningar inför och under OS i Lillehammer fått så orimligt stort utrymme; det VAR ju så, blir väl motrepliken.

De här invändningarna innebär inte att filmen är alltigenom usel och ointressant, för så är det ju ingalunda, även om spelscenerna ofta bär vittnesbörd om amatörismen på ömse sidor om kameran.

Men när Simma utan kommentarer adderar vardagslivets otaliga arbetsdetaljer och överlevnadsomsorger under årets och solens gång blir summan av livskvaliteterna i detta nomadliv synlig såväl för pojken som för oss - fast han ska ju också väga det mot inköpet av en ny amerikansk bil. Och när kameran glider förbi ett blodigt renhuvud som oväntat nog hänger i en fjällbjörk på familjens marker, förstår man utan vidare spisning vilka krafter som fjällets son har att kämpa mot.

Jag kan inte låta bli att undra om han orkat strida vidare? Och hur länge han ska klara sig och familjen?

Under tiden blir jag inte så lite glitterögd av det storvulna landskap som nog spelar den största rollen såväl i filmen som för huvudpersonens beslut."

Kommentar Svensk filmografi

Fjällets son är regissören Paul-Anders Simmas (f 1959) första biofilm.

Simma härstammar själv från en nomadfamilj. I pressmaterialet för filmen berättar han:

"För femton år sedan var jag själv i samma situation som filmens huvudperson, John-Andreas. Mina föräldrar hade en liten renflock i Lainiovuoma. Om sommaren bodde vi i Dividalen i Troms. Vintrarna tillbringade vi i Karesuando i norra Sverige. Jag växte upp som John-Andreas i tron att nomadlivet var den enda hederliga livsformen som fanns."

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se