Regina von Emmeritz och Konung Gustaf II Adolf (1910)

Media (70 st)

Originaltitel	Regina von Emmeritz och Konung Gustaf II Adolf
Filmtyp	Kortfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Gustaf "Muck" Linden
Manus	Erik Ljungberger (som Kaifas)
Förlaga	Regina von Emmeritz (Pjäs) Fältskärns berättelser (Berättelse)
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	AB Svenska Biografteatern
Åldersgräns	Barntillåten
Sverigepremiär	1910-11-14

Medverkande

Emile Stiebel
Gustaf II Adolf

Gerda André
Regina von Emmeritz

Carl Browallius
Hieronymus

Frithiof Strömberg
överste Lillie

Ivan Hedqvist
Reginas far

Gucken Cederborg
Dorthe

Visa fler

Handling

"Första akten: Hjältekonungen från Norden nalkas med sina härskaror slottet Würzburg efter att vid Breitenfeld ha slagit den katolska hären under Tilly. Munken Hieronymus söker...

Visa hela handlingen

Press

"I går hände det märkvärdiga att våra skådespelare -- dvs bara Operans och Dramatens, inte Ranfts -- kunde sitta på parkett och applådera sina egna prestationer på scenen. Det...

Visa all press

"Första akten: Hjältekonungen från Norden nalkas med sina härskaror slottet Würzburg efter att vid Breitenfeld ha slagit den katolska hären under Tilly. Munken Hieronymus söker oskadliggöra den segerrike konungen med listens vapen, men misslyckas.

Andra akten: Gustaf Adolf stormar och intager Würzburg. Munkarna välja slottets unga fromma härs!karinna, Regina von Emmeritz, att utföra deras löms!ka plan mot 'kättarkonungen'.

Tredje akten: Anslagen mot konungen misslyckas, i det Regina, vacklande i sin tro afväpnas genom hans själsstorhet och godhet. Jesuiten Hieronymus söker nu spela rollen af de katolskes hämnare, men upptäckes. Efter att vid ett hotande tillfälle ha lyckats rädda hjältekonungen, insuper Regina det gift som var ämnadt åt honom." (Ur reklamblad till filmen)

Pressreaktion Svensk filmografi

"I går hände det märkvärdiga att våra skådespelare -- dvs bara Operans och Dramatens, inte Ranfts -- kunde sitta på parkett och applådera sina egna prestationer på scenen.

Det skedde på Blanchs biograf, som nu tänker börja portionera svensk dramatisk konst i reproduktion åt svenska folket. Början gjordes med Regina von Emmeritz och Konung Gustaf II Adolf, historiskt-dramatiskt utstyrselstycke efter motiv af Topelius och Blanche, August dresseradt af Kaifas. Stycket spelas på Maltesholms slott i Skåne med 80 man, 60 hästar och 2 kanoner från Vendes artilleriregemente, hrr Stiebel och Strömberg från Operan och hrr Browallius, Hedqvist och Cederberg från Dramaten samt, för att ta damerna sist, fruarna Gerda André och Cederberg m fl. Scenutrymmet på den skånska slätten räckte ju väl till, och illusionen blef så fullständig den kan bli på en biografduk. Gerda Regina von Emmeritz-Andrés tragiska öde gjorde ett starkt intryck på de närvarande skådespelarna och pressmännen. Kaifas var hänförd, Ringvall var djupt rörd, den enda som skrattade var Calle Barcklind. Apropå, hade herrarna från Oscarsteatern tillstånd af Ranft att med sin närvaro upmuntra detta farliga konkurrentföretag? Af övriga uppträdande tillvann sig särskildt hjältekonungen Gustaf den lille Stiebel den senares stora sympatier. Hr Browallius hade som munken Hieronymus en af sina bästa roller.

Stumma teatern vid Kungsträdgården blir vår enda verkliga nationalscen. Efter Topelius-Blanch-Kaifas lära Henning Berger och Hjalmar Söderberg komma att spelas. Berger har för 1,000 kr. svängt ihop två dramatiska bagateller med motiv från Där ute. Hvad säger Bonnier?" (DN)

"Denna bild är den första i serien svenska bilder, hvilka Kristianstadsbolaget skall utsläppa i marknaden för att något mota den öfverväldigande utländska importen af biografbilder.

Regina von Emmeritz, som är inspelad under hr Gustaf Lindens insiktsfulla regi, bör kunna bli en afgjord biografsuccés icke blott i Blanchs och svenska landsorten utan äfven på utländska biografer." (StT)

"Både Gustaf Adolf och Regina hade kommit till för att se sig själfva på scenen, hvilket de ju inte äro i tillfälle att göra alla dagar, och de ha allt skäl att vara belåtna med sitt verk.

I synnerhet hade Gustaf Adolfs och Jeronimus framställare fått ett godt grepp på sina roller. För öfrigt gjorde sig flera scener utmärkt genom sin förträffliga iscensättning och instudering. Massverkan, som ju måste vara lättare att åstadkomma i det fria än på en scen -- åtminstone förefaller det lekmannen så -- hade ypperligt åstadkommits. Innehållet i skådespelet känner alla, ty alla ha naturligtvis läst 'Fältskärns berättelser'. Afvikelserna från Topelius kända version stamma från Aug. Blanche. (-) Det kan inte hjälpas, att det förefaller en smula försmädligt, att hon (Regina) skall dö från hela sin kärlekssaga, som åtminstone den kvinnliga delen af publiken kände ett sådant intresse för i 'Fältskärns berättelser'. Men man får trösta sig med alla de vacka och anslående bilderna." (Chouette i StD)

"På Olympia gick igår Regina von Emmeritz fram öfver den hvita duken. Naturligtvis var framställningen ytterst fragmentarisk och utan föregående kännedom om innehållet i den använda episoden ur Fält!skärns berättelse begriper man den ej, men det måste erkännas att som kinematografiskt konstverk är bildserien vacker, både i afseende på gruppering, dräkter, lokaler och allt annat. Framgången är därför fullt berättigad. Det lär vara Maltesholms slott nära Kristianstad, som får representera Würzburg." (Borås Tidning)

Kommentar Svensk filmografi

I programblad och annonser, liksom i inspelningsreportage och recensioner, anges genomgående August Blanche som upphovsman till teaterpjäsen. Det är en förbryllande uppgift. Topelius skrev själv pjäsen "Regina von Emmeritz", urpremiär i Helsingfors den 13.4.1853. Inte heller senare omarbetningar har kunnat knytas till någon annan författare än Zacharias Topelius. "Fältskärns berättelser" av Zacharias Topelius (1818-1898) utkom 1853-1867.

Bräschen i Würzburgs murar fanns förberedd redan i konstruktionen av den krenelerade kulissen. Ett parti av denna var utformat som ett stort pussel med oregelbundna, löst sittande bitar. Under filmningen, som ägde rum ute vid Ekenabben sydost om Kristianstad, låg sedan Hilding Kjellgren och Gottfrid Bengtsson gömda bakom "muren" och ryckte på kommando bort bit efter bit, samtidigt som de kastade upp lite jord för att illusionen av artilleribeskjutning skulle bli fullständig.

Även till Maltesholm medfördes ett stycke murkuliss, som ställdes upp strax innanför vallgraven för att ge slottet ett mera borgliknande utseende.

Filmens totala produktionskostnad uppgavs i pressmeddelanden och annonser till 20.000 kronor.

Stockholmspressen recenserade filmen i samband med en förhandsvisning den 12.11.1910.

Endast ett 60-tal m finns bevarade av denna praktfilm.

Se även kap III i förordet till denna volym.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se