Ett hemligt giftermål eller Bekännelsen på dödsbädden : Gripande svenskt heltimmesdrama i 3 akter (1912)

Media (2 st)

Originaltitel	Ett hemligt giftermål eller Bekännelsen på dödsbädden : Gripande svenskt heltimmesdrama i 3 akter
Svensk premiärtitel	Ett hemligt giftermål eller Bekännelsen på dödsbädden : Gripande svenskt heltimmesdrama i 3 akter
Distributionstitel	Et hemmeligt Giftermaal (Danmark) A Ruined Life (USA)
Alternativtitel	Hemligt giftermål Bekännelser på dödsbädden
Inspelningstitel	En moder

Regi	Victor Sjöström
Manus	Charles Magnusson Victor Sjöström
Foto	Julius Jaenzon (enligt lab kort) Henrik Jaenzon (enligt arkiv kort)
Musikarrangör	Gustav Erbs (Röda Kvarn i Sveasalen, Stockholm)
Orkester	Röda Kvarns orkester (Röda Kvarn i Sveasalen, Stockholm, 14 man)
Orkesterledare	Gustav Erbs (Röda Kvarn i Sveasalen, Stockholm)

Hilda Borgström	Helena
Einar Fröberg	Överste
Anna Norrie	Överstinna
Richard Lund	Georg, deras son
Bergliot Husberg	Deras dotter
John Ekman	Hennes fästman
Greta Almroth	Barnflicka
Victor Arfvidson
Erland Colliander
Eric Lindholm	Ej identifierade roller

Produktionsbolag	AB Svenska Biografteatern
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Svenska Biografteaterns Filmbyrå

I den högborgerliga familjen tycks sonen Georg gå och bära på en hemlighet och en oro. Det visar sig också att han i hemlighet gift sig med den fattiga Helena, med vilken han har en liten son som är tre år, när handlingen börjar. Med dem är han mycket lycklig, men han törs inte röja hemligheten för den stränge fadern, som skulle betrakta det hela som en allvarlig mesallians. Vid en ryttartävlan bland stadens societet bär det sig emellertid inte bättre än att Georg, just när han står i färd med att vinna, störtar vid sista hindret och skadar sig allvarligt. På sin dödsbädd bekänner han nu att han är gift och att han vill återse sin maka och sin son. Översten låter också hämta dem och på dödsbädden förenas de och föräldrarna lovar att ta hand om hans efterlevande.

Fyra år har gått. Helena och pojken vistas lyckliga i överstens hem, men mågen i huset intrigerar och söker förvisa dem. Han anser att de utgör en skamfläck för familjens rykte. I den situationen väljer Helena själv att dra sig tillbaka, men hon får det mycket svårt att klara sig och sonen och när överstinnan erbjuder sig att adoptera pojken så går hon med på detta. Den dubbla ensamheten blir henne dock för svår och en dag när barnflickan är ute med pojken och sin fästman -- och därför mindre uppmärksam -- passar Helena på att röva tillbaka sin son. Hennes tilltag upptäcks emellertid, man jagar henne och förtvivlad kastar sig Helena då i vattnet med sin son. Hon vill dö med sitt barn -- men räddas och ställs inför domstol, anklagad för mordförsök på sin egen son. Hon döms till många års fängelse.

Fjorton år senare firar man pojkens 21-årsdag i överstens hem. Han har likt fosterfadern blivit officer och man är mycket stolt över honom. Modern har han bara ett dunkelt minne av.

Helena å sin sida har kommit ut ur fängelset, försöker dra sig fram som hjälpgumma, men hon har det svårt och körs obarmhärtigt på porten, när hon en dag råkar slå sönder en vas i det hus hon tjänar. Inte ens på en parkbänk får hon vila utan körs bort av polisen. Utmattad förlorar hon medvetandet och sjunker ihop i en sandhög där några barn leker -- och hånar henne.

Den arma kvinnan observeras där av Georg, som bär hem henne till överstens hem -- där man känner igen henne, och själv får hon veta att den ståtlige unge mannen i själva verket är hennes egen son. "Och hon gråter och skrattar på en gång och efter år av sorger och skilsmässa ligga mor och son snyftande i varandras armar -- för att aldrig mer skiljas" som det står i programbladet.

Censurnummer	6210
Datum	1912-09-27
Åldersgräns	Barntillåten
Originallängd	754 meter
Kommentar	754 m Röd Kopiornas längd varierar från 727 till 731 m 3

Ljudtyp	Stum
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Längd i meter	754 meter
Texter i läslängd	Svenska

Pressreaktion Svensk filmografi

Det var framför allt Hilda Borgströms insats i filmen som harangerades av dåtidens notisskrivare: "Fröken Borgströms spel var utomordentligt och gripande" ansåg SocD, men menade dock att hon "alltför beredvilligt låter fiska upp sig" sedan hon kastat sig i sjön med sitt lilla barn.

däri instämde inte DN, som också fäste sig vid just denna scen: Hilda Borgström "spelade sin roll som förskjuten ung moder med överväldigande intensitet. Hon kastade sig t o m i sjön och drog sin pojke med sig, vilket även det samvetsgrant upptagits av filmfotografen. Hon såg medtagen ut när hon kom på det torra igen. Det är ej heller att förvåna sig mycket över då man betänker att hon enligt egen uppgift fått repetera det kalla badet några gånger först innan det slutligen gillades." AB och StD instämde i berömmet för aktrisen, men AB tyckte att "skådespelet i övrigt var av tämligen lös konstruktion", och direkt kritisk var NDA som fann att "...våra svenska 'filmförfattare' lära nog icke kunna höja sig över patentdramats nivå, för vars åstadkommande man begagnar gamla och välkända recept. Ett hemligt giftermål (-) var ett dylikt patentdrama om 'mannen av börd och kvinnan av folket'."

Mer positiv var man i Skåne: "Det hela ger ett bevis på att den svenska biografkonsten nu hunnit förbi de första stapplande stegen och nått en relativt hög nivå. De svarta maskerna betecknade den avgjorda framgången och man kan nog våga påstå att det nya skådespelet ej kommer långt efter det förra." (SDS)

Noteras kan att Skånska Dagbladet i sin notis skriver att "stycket har till författare en annan av våra mera bekanta skådespelare, hr Mauritz Stiller". Uppgiftens källa är dock okänd.

Kommentar Svensk filmografi

Svenska Bios chef, Charles Magnusson (1878-1948), torde som producent ibland mera aktivt ha deltagit i manusarbetet, framför allt under de första åren. Gösta Werner har exempelvis utrett Magnussons medverkan i manuskriptet till Stillers film De svarta maskerna, i vilken Sjöström -- som skådespelare -- gjorde sin filmdebut sommaren 1912. Det framgår där hur Magnusson genom strykningar och preciseringar "bearbetat" ursprungsmanuskriptet i den riktning han ansåg önskvärt. Han sökte kort sagt göra det mera dramatiskt och säljande. (Gösta Werner Mauritz Stiller och hans filmer 1912-16)

Vad Ett hemligt giftermål beträffar anger osäkra källor att det skulle vara ett originalmanuskript av Magnusson, men det är än mer oklart om Magnusson ensam verkligen skrev några manuskript. Hans tidigare meriter på det området omfattar huvudsakligen redigeringar för film av de teaterstycken som filmatiserades under kristianstadsepoken. Ingenstädes förekommer Magnussons namn ostridigt som författare på något enskilt manuskript. Det finns därför anledning att tro att manuskriptet i detta fall sammanställdes av Magnusson och Sjöström i förening, men det är mycket möjligt att den sentimentalt säljande storyn ursprungligen var Magnussons egen. Filmen fick också sin urpremiär på Magnussons biograf Cosmorama i Göteborg där den lanserades som ett "Gripande svenskt heltimmesdrama" -- och i annonserna talade man vidare om "En mäktigt gripande hymn åt moderskärleken, det fagraste här i livet."

Filmen torde ha varit Sjöströms andra regiuppgift och inspelades förmodligen direkt efter Trädgårdsmästaren (1912/31). Laboratoriejournalen anger juli/aug som inspelningstid, en tid som dock gäller för inte mindre än fyra av Sjöströms första filmer. De övriga två (Löjen och tårar och Lady Marions sommarflirt) censurerades och premiärsattes dock inte förrän 1913 (se 1913/10 resp 1913/16).

Filmen innebar debut i film för såväl Greta Almroth som Richard Lund. Bägge kom senare att medverka mycket flitigt i Svenska Bios filmer. Greta Almroth hade turnerat i Sjöströms sällskap i landsorten och senast spelat Puck i Sjöströms den gången mycket uppmärksammade iscensättning av Shakespeares "En midsommarnattsdröm", bl a visad under olympiaden i Stockholm 1912.

Alla försäljningsuppgifter för filmen saknas, men förutom Danmark och Norge har den uppenbarligen visats också i USA.

Svenska Biografteaterns ateljé, Lidingö. Ev Gärdet (ryttartävlingen).

Sverigepremiär	1912-10-14	Cosmorama	Göteborg	Sverige
Urpremiär	1912-10-14	Cosmorama	Göteborg	Sverige
Stockholmspremiär	1912-11-25	Röda Kvarn i Sveasalen	Stockholm	Sverige
Annan visning	1913-12-30	Victoriateatret	Köpenhamn	Danmark		(dansk premiär)

Minns du? (1935)

Citat ingår från

Ett hemligt giftermål eller Bekännelsen på dödsbädden : Gripande svenskt heltimmesdrama i 3 akter (1912)

Adoptioner

Bekännelse

Domstolar

Dödsbädd

Fängelse

Hemligt giftermål

Mesallians

Ryttartävlingar

Självmord

Societet

Överste

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Ett hemligt giftermål eller Bekännelsen på dödsbädden.
Omfång	14 s. Rollista ingår.
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska