Nobelpristagaren (1918)

Media (57 st)

Originaltitel	Nobelpristagaren : Skådespel i 4 akter
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Georg af Klercker
Manus	Knut Björlin
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	Hasselblads Fotografiska AB
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Sverigepremiär	1918-03-11

Medverkande

Nils Chrisander
doktor Henry Arel, kirurg

Hugo Björne
professor Robert Starford

Tekla Sjöblom
Alice Starford, hans hustru

Mary Johnson
Violet Starford, deras dotter, Henrys trolovade

Maggie Gripenberg
Olga Orslowa

Carl "Texas" Johannesson
Josef Nikolaj Frieberg, grossör från Warszawa

Visa fler

Handling

Dr Henry Arel och hans trolovade, Violet Starford reser ut i kriget som sjukvårdare. Under ett flyganfall skadas Violet dödligt och får sin sista önskan uppfylld: fältprästen viger henne...

Visa hela handlingen

Press

"Filmen är starkt byggd, med en gripande handling som utspelas mitt i brinnande världskrig. Scenerna från krigsfältet, där Röda Korsets män och kvinnor arbeta, äro mycket väl...

Visa all press

Dr Henry Arel och hans trolovade, Violet Starford reser ut i kriget som sjukvårdare. Under ett flyganfall skadas Violet dödligt och får sin sista önskan uppfylld: fältprästen viger henne vid dr Arel. Innan hon forslas hem, gör doktorn ett synnerligen djärvt ingrepp i förhoppningen att hon trots allt ska överleva.

Strax därefter blir Arel tillfångatagen av fienden, men fortsätter som krigsfånge sin barmhärtighetsgärning. Han tar om hand en människospillra, Olga Orslowa, som så småningom blir hans älskarinna och ger honom en son.

I hemlandet överlever Violet hos sina föräldrar men blir förlamad för resten av livet. När Arel får bud härom grips han av ruelse men förmår inte lämna Olga och barnet. Vid krigets slut återvänder han hem tillsammans med dem men hemlighåller för Violets familj att han är barnets far och utger dem för att vara flyktingar.

Violet blir mycket fästad vid Olgas barn, och Olga får funktionen av en sorts hemhjälp i Violets och Henrys hem. Olga uthärdar dock i längden inte att se både sonens och mannens tillgivenhet för Violet utan grips av hat. Violet börjar förstå sammanhanget. Trots att Henry får veta att han tilldelats årets Nobelpris i medicin, är hans förtvivlan djup, i synnerhet när han en natt kommer på Olga med att försöka förgifta Violet.

Plötsligt dyker en främmande herre upp, juden Josef Frieberg, som före kriget haft ett förhållande med Olga och som nu vill återknyta bekantskapen. Olga tar barnet med sig och rymmer med honom. Morgonen därpå finner man Violet död. Henry Arel misstänker Olga för mord och efterlyser henne hos polisen. Snart hittar emellertid Henry ett avskedsbrev från hustrun och inser att hon begått självmord.

Polisen hinner upp Olga och Frieberg, och när denne förstår att den lille gossen inte är hans egen son, lämnar han henne.

Kvar finns Henry, Olga, sonen samt Violets föräldrar som ger sin varma välsignelse åt den nya familjen.

Pressreaktion Svensk filmografi

"Filmen är starkt byggd, med en gripande handling som utspelas mitt i brinnande världskrig. Scenerna från krigsfältet, där Röda Korsets män och kvinnor arbeta, äro mycket väl iscensatta liksom en del bilder från de landsflyktigas usla liv på vägarna ge en gripande föreställning om den bittra verkligheten. Det är ej en film som blott lämnar ett ögonblicks förströelse. Spelet är på alla händer gott. (-) Hasselblads och regissören hr af Klercker ha all heder av uppsättningen och av den utomordentligt vackra infotograferingen." (Colibri & Apropos i SvD)

"Vare sig det beror på författaren eller regissören, handlingen har inte förmågan att intressera. Man har inte haft resurser nog för att framställa en aldrig så liten del av en verklig krigsskådesplats, och att samtliga de uppträdande krigarna, såväl vänner som fiender, bära svenska uniformer bidrager inte till att öka trovärdigheten av det hela. (-) Maggie Gripenberg spelar läkarens skyddsling, men förmår inte göra något av sin roll, trots livliga ögonrullningar och plastiska attityder." (DN)

Kommentar Svensk filmografi

Nobelpristagaren spelades in sommaren 1917 och bygger på ett av de prisbelönta bidragen till Hasselblads och Veckojournalens manuskriptpristävling (se kommentar till 1917/28). Stadskamrer Knut Björlin fick 3e pris, 400 kr.

Maggie Gripenberg som spelar den ena stora kvinnorollen var en finländsk dansös. Detta var hennes enda framträdande i svensk film.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se