Originaltitel | Anderssonskans Kalle |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Manus | |
Förlaga |
|
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Barntillåten |
Sverigepremiär | 1922-09-04 |
Denna film hör tyvärr till de svenska stumfilmer som helt har gått förlorade och vi känner inte till något bevarat filmmaterial – vare sig kopia, original- eller bevarandematerial. Läs...
Anderssonskans Kalle är alla fruarnas i kvarteret skräck till följd av sina busstreck. Han kastar lasso om Mjölk-Fia, men eftersom hon är starkare än han, råkar han ut för en rejäl...
Det fanns recensenter som tyckte att det förekom betänkligt råa och hjärtlösa inslag bland pojkstrecken, men det allmänna omdömet var att Anderssonskans Kalle var en munter och rolig...
Denna film hör tyvärr till de svenska stumfilmer som helt har gått förlorade och vi känner inte till något bevarat filmmaterial – vare sig kopia, original- eller bevarandematerial. Läs mer på Filmarkivets sida Bevarade och förlorade svenska stumfilmer.
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Distributionstitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Produktionsledare | |
Foto | |
Regiassistent | |
Smink |
Gösta Alexandersson | Kalle | ||
Anna Diedrich | Anderssonskan | ||
Dagmar Ebbesen | Pilgrenskan | ||
Stina Berg | Bobergskan | ||
Eugen Nilsson | Pilgren | ||
Aino Schärlund-Gille | Ann-Mari Graham | ||
Edith Wallén | Mjölkfia | ||
Gertie Löweström | Pilgrenskans dotter | ||
Ingeborg ''Bojan'' Nilsson (som Bojan Nilsson) | Erikssonskan | ||
Hanna Rudahl | Petterssonskan | ||
Julia Cæsar | Lövbergskan | ||
Mathilda Caspér | magasinsfrun | ||
Albin Lindahl | Graham, direktör | ||
Maja Cassel | fru Graham | ||
Carl-Gunnar Wingård | Mogren | ||
Gösta Lindberg | polis | ||
Axel Oxehufvud | "Långfredag" | ||
Helmer Larsson | "Fettisdag" | ||
Ebba Malmstedt | Janssonskan | ||
Gerda Ström | Jonssonskan | ||
Jenny Ahlbin | Jönssonskan | ||
Siri Haglund | Lindgrenskan | ||
Anna Karlsson | Lundströmskan |
Produktionsbolag | B. Wahlströms förlag | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Fredrik Andersons Filmbyrå | 1922 |
Anderssonskans Kalle är alla fruarnas i kvarteret skräck till följd av sina busstreck. Han kastar lasso om Mjölk-Fia, men eftersom hon är starkare än han, råkar han ut för en rejäl omgång stryk. Han funderar på hämnd mot käringarna.
Kalle stjäl Petterssonskans såpburk och såpar in Pilgrenskans trappa, med påföljd att den sedvanligt berusade Pilgren ramlar i trappan och blir liggande. När Pilgrenskan och hennes dotter kommer ut för att se vad som hänt går det lika illa för dem.
Kalle utför flera liknande upptåg som går ut över tanterna i kvarteret, men en dag synes en förändring ha inträffat i hans liv. Kalle har blivit kär i den rike direktör Grahams dotter! Han är i färd med att rista in sin kärestas namn Ann-Mari, på porten när Bobergskan tar honom på bar gärning. För att slippa bli anmäld för värden erbjuder sig Kalle att hjälpa fru Boberg, som råkar stå i begrepp att flytta. I sin beskäftighet åstadkommer Kalle att i stort sett hela Bobergskans bohag demoleras.
När vintern kommer ordnar Kalle och hans kamrater en skridskobana med slängkälke på bakgården. Käringarna lockas att delta i spektaklet och bjuds på en kälktur utan like: sprinten lossnar, och käringarna hamnar i målarverkstan och sölar ner sig. Förföljd av käringarna rymmer Kalle ut på ett isflak. Ovarsamt nog råkar också Pilgrenskan i sin iver stiga ut på ett flak och får därmed en ofrivillig och ganska våghalsig segeltur.
Under vintern bygger sig Kalle en båt, med vilken han plöjer vågorna utanför sin kära Ann-Maris hem. En dag blir han i tillfälle att rädda Ann-Mari från att drunkna. Själv rymmer han fältet, men familjen Grahams faktotum Mogren lyckas hitta honom. Han erbjuds ett nytt hem i societeten. (Bearbetning av program.)
Censurnummer | 29632 |
---|---|
Datum | 1922-08-18 |
Åldersgräns | Barntillåten |
Originallängd | 1776 meter |
Kommentar | Akt II ca 10 m kortare Röd I akt II: scenen och texten, då Kalle byter sig till en "dynamitpatron". Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0. |
Bildformat | 1.33:1 |
---|---|
Ljudtyp | Stum |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 20 |
Längd i meter | 1776 meter |
Längd i minuter | 78 min |
Akter | 5 rullar |
Det fanns recensenter som tyckte att det förekom betänkligt råa och hjärtlösa inslag bland pojkstrecken, men det allmänna omdömet var att Anderssonskans Kalle var en munter och rolig film med fart, schvung och färg och med tilltalande idylliska och måleriska vyer från ett försvinnande Stockholm.
"När man nu ser resultatet i sin helhet av den inspelning av pojkstrecken, som gjorts under Sigurd Walléns ledning, kan man icke annat betyg ge än berömligt. Det är första gången hr Wallén självständigt iscensatt en film efter manuskript, och han kan vara nöjd att resultatet blivit så godt. Nu är det kanske mången som invänder att pojkstrecken blivit alltför starkt färglagda för att verka äkta, men såsom hr Norlander skildrat sin rackarunge så har också regissören målat honom i filmen. Det är poänger som äro obetalbara, och man har ohejdat roligt åt en hel del situationer, som denne Anderssonskans Kalle iråkar under sitt krig med 'käringarna' på sin mammas idylliska bakgata. Särskilt den del av Kalles äventyrsroman, som är förlagd till vintern, har i filmen utformats med särdeles muntrande scener - bäst av alla den jumpning nere i Stadsgården, vari Kalle med hela sitt gäng deltager, och där Pilgrenskan av de små tjuvpojkarna lockats ut på ett drivande isflak. Överdrifterna i den groteska humor, som genomgår filmen, komma mest fram i den porslinskrossning, som Kalle får utöva vid den beskedliga Bobergskans flyttning. Där borde saxen få klippa några bitar." (StT)
"Filmen är barntillåten, men borde icke vara det eftersom man tagit med den osociala och ur pedagogisk synpunkt fördärvliga historien om Bobergskans flyttning. För den som inte har lust eller råd att lämna reflexionsförmågan hemma måste de scener, denna historia rymmer, verka mer frånstötande än humoristiska. Det ligger nämligen inte mycket humoristiskt i att en rackarunge på tjugo minuter lyckas fördärva det bohag en kvinna slitit för och samlat på i trettio år. Kvicka pojkstreck äro värda att förevigas å filmen, icke råa och osociala. Trots detta tro vi att Anderssonskans Kalle blir en succésfilm, helst som spelet är bra på alla händer och den blivande publiken kanske ej så kritisk som undertecknad." (Eva i Arbetaren)
"Gösta Alexanderson tycks vara en sällsynt pigg och vaken pojke med den rätta hänförelsen för utövandet av rackartyg. Han har också en ovanlig förmåga att vara naturlig såväl när han är glittrande glad som när tårarna strömma. Det mesta av den goda prestationen får naturligtvis skrivas på en kunnig och förstående instruktion, men materialet har tydligen varit det bästa tänkbara. En dråplig studie är Dagmar Ebbesens Pilgrenska, en filmdebut, men i sanning en lovande sådan! Hennes färd på isblocket t.ex. är rentav storartad. Även Stina Berg som Bobergskan har många roliga poänger och Eugen Nilsson har en liten, men ypperligt gjord scen: när han kommer hem en kväll litet kullrig i hatten och skall försöka karta uppför den såpade trappan." (Marfa i DN)
Boken "Anderssonskans Kalle" av Emil Norlander (1865-1935) utgavs första gången 1901 och baserades på kåserier som Norlander tidigare publicerat i Nya Nisse och Stockholms-Tidningen. Boken kom ut i flera upplagor, 1922 hos Birger Wahlströms förlag som nu också valde den som underlag för sitt första framträdande som filmförläggare.
Under märket Bewefilm skulle förlaget under 1920-talet stå för en substantiell del av den svenska filmproduktionen, till en början med en rad lättsinnigheter men så småningom med allt klarare seriös målsättning. Mot slutet av decenniet lierade sig förlaget med Svensk Filmindustri och Oscar Hemberg i det internationellt spekulerande filmbolaget Isepa. Efter dess fiasko drog sig Wahlström undan från vidare filmengagemang.
I det första skedet samarbetade Wahlström med Fredrik Andersons filmbyrå, en ny distributionsfirma i den svenska filmbranschen. Fredrik Anderson hade tillhört cheferna inom Skandinavisk Filmcentral, som han lämnat strax före bankrutten för att bli sin egen filmföretagare. Ganska snart gjorde han sig gällande också som filmproducent under namnet Filmfred.
Sigurd Wallén, en av den svenska filmhistoriens allra mest produktiva regissörer, debuterade med denna film. Den spelades in sommaren 1922 efter inledande exteriörtagningar vintern dessförinnan, och den låg färdig i juli 1922. Interiörerna togs i en för ändamålet omdisponerad del av Centralsaluhallen vid Kungsbron i Stockholm, som därmed för första gången användes som filmateljé. Under de följande åren tillkom flera filmer i denna provisoriska lokal, de flesta i Bewefilms regi. Under tjugotalets senare hälft disponerades ateljén av Tullberg-film, som producerade industri- och beställningsfilm.
Filmen blev en utomordentligt stor publikframgång. Enligt Walléns egna uppgifter skall den ha kostat 36.000 kronor i framställning och spelat in en halv miljon netto. Succén var så stor, att den inledde en lång serie svenska busstrecksfilmer från olika officiner. Den första efterföljaren var en direkt fortsättning på förstlingsfilmen, tillkom inom samma upphovskrets och fick titeln Anderssonskans Kalle på nya upptåg (1923). Huvudrollen gavs naturligtvis även denna gång åt "fyndet" Gösta Alexandersson som blev denna tids största svenska barnstjärna.
Senare decennier fick se ytterligare versioner av Anderssonskans Kalle. Sigurd Wallén gjorde själv den första ljudfilmsvarianten 1934 med Nils Hallberg som Kalle (Anderssonskans Kalle, 1934). Rolf Husberg stod som regissör för 1950 års modell, och Arne Stivell för 1972 års.
Anderssonskans Kalle av år 1922 ansågs i vissa kretsar som en högst olämplig barnfilm och väckte därmed ett visst rabalder i pressen. Denna publicitet kom naturligtvis snarast filmen till godo, i synnerhet som flera framstående personer med anknytning till barn- och ungdomsverksamhet trädde fram till dess försvar, bland andra förste folkskoleinspektören Karl Nordlund och den svenske scoutchefen major Ebbe Lieberath.
Bland käringarna kring Kalle förekom två damer som i flera årtionden con amore skulle förkroppsliga detta begrepp i otaliga svenska filmer, nämligen Dagmar Ebbesen och Julia Cæsar.
(vintern och sommaren) | 1922 | 1922 | ||||
Centralsaluhallen vid Kungsbron | Stockholm | Sverige | ||||
Rålambshov | Stockholm | Sverige | ||||
Fjällgatan, Södermalm | Stockholm | Sverige |
Sverigepremiär | 1922-09-04 | Olympia | Gävle | Sverige | 78 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
1922-09-04 | Imperial | Stockholm | Sverige | 78 min | ||
1922-09-04 | Mosebacke | Stockholm | Sverige | 78 min | ||
1922-09-04 | Odéon | Stockholm | Sverige | 78 min | ||
1922-09-04 | Cosmorama | Örebro | Sverige | 78 min | ||
Urpremiär | 1922-09-04 | Olympia | Gävle | Sverige | 78 min | |
1922-09-04 | Imperial | Stockholm | Sverige | 78 min | ||
1922-09-04 | Mosebacke | Stockholm | Sverige | 78 min | ||
1922-09-04 | Odéon | Stockholm | Sverige | 78 min | ||
1922-09-04 | Cosmorma | Örebro | Sverige | 78 min |
Alkoholmissbruk |
Arbetarkvarter |
Barn |
Direktörer |
Drunkningstillbud |
Käringar |
Rackartyg |
Räddningsbragd |
Societet |
Stockholm/Södermalm |
Stryk |
Upphöjelse |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Tryckeri | Wernqvist & Co boktr. AB |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Av Emil Norlander. |
Omfång | 28 s. Epilog (4 s.) lösa blad ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Av Emil Norlander. |
Omfång | 29 s. Epilog och delar av miljölista (5 s.) lösa blad ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Av Emil Norlander. |
Omfång | 24 s. Scenerna 9-90 (8 s.) som löst tillägg. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Omfång | 6 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Synopsis |
---|---|
Varianttitel | Mrs Anderson's Kalle |
Omfång | 4 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Varianttitel | Mrs Anderson's Charlie |
Omfång | 6 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Synopsis |
---|---|
Manustitel | Von Emil Norlander. |
Omfång | 4 s. Produktionsuppgifter och rollista ingår. |
Språk | Tyska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Nach Emil Norlanders Buch 'Anderssonskans Kalle'. |
Omfång | 7 s. |
Språk | Tyska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Bakombild papper | 2 |
Album | Ja |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |