Som flyttfågel i Afrika (1922)

Media (12 st)

Dokumentärfilm om djurliv i Egypten och i trakterna kring Vita Nilen i Sudan. Intresset fokuseras först och främst på de svenska flyttfåglarnas tillvaro under vintermånaderna. Sädesärlor, beckasiner, änder av olika slag, tofsvipor, blåhakesångare, hägrar, storkar och tranor hör till de fåglar som Bengt Berg filmat i deras tropiska livsform. (Bearbetning av recensioner.)

Pressreaktion Svensk filmografi

Lovorden östes över Bengt Bergs film i stockholmstidningarna: ett ypperligt arbete, en upplevelse, ett mästerverk, en högtidsstund, en epok i den naturvetenskapliga filmkonsten . . .

"Denna film utgör helt säkert en ny fas i den naturvetenskapliga filmningen. Den ger en bred, utomordentligt koncentrerad, sakrik och överskådlig bild från fåglarnas värld. Bakom densamma, det märker man granneligen, måste ligga ett helt liv av mödosamt och hängivet forskningsarbete. Men vad som i allra högsta grad vidlåder allt vad Bengt Berg åstadkommer, det är hans entusiasmerande kärlek och värme, som måste fängsla även den, som sluter till ögon och sinnen för naturens under. Bengt Berg talar direkt till alla hjärtan. Han gör poesi och stämning som ingen annan före honom, och denna poesi, denna stämning andas mot en ur varje blad ur hans böcker. Men hans film, den gör ännu mera, den drar, lockar och suger såsom naturen själv gör det, när det är liv i varje vrå." (Toto i StT)

"Det är en sällsynt grann kombination av vetenskaplig kunnighet, teknisk fulländning och varm naturkärlek, som uppbär detta förnäma filmverk, så levande, så instruktivt och så makalöst fängslande." (Quelqu'une i SvD)

"Bengt Berg kan inte endast den svåra konsten att komma sitt 'byte' in på livet -- själv påstår han, att detta är den lättaste delen av arbetet. Han är även en förträfflig manuskriptförfattare och regissör. Hans fågelbilder äro inte ett antal kameraskott utan inbördes sammanhang, utan en underhållande, kåserande skildring i ord och bild; han har en underbar förmåga att placera sina fjäderprydda aktörer mot en vacker bakgrund; och ibland förefaller det nästan som om de spelat in små roliga intermezzon efter av en regissör givna direktiv." (Nick i SocD)

"Åskådaren får en känsla av att kamerans öga aldrig sovit, att det sett allt som varit värt att ses och genast inregistrerat det. Gladans vackra flyguppvisning är ett exempel på detta, likaså bilderna av kärrhöken och brushanarnas flykt in mellan tranornas långa ben. Men om denna film kan med största fog sägas att den skall inte beskrivas utan ses. Inga ord kunna ändå återge dess mäktiga och betagande poesi." (Marfa i DN)

Kommentar Svensk filmografi

Bengt Bergs första Afrika-expedition startade vid ny!året 1922 och pågick under de närmaste månaderna.

Bengt Berg introducerade själv filmen vid premi!ären, en förevisningsform som han även i andra sammanhang försökte gynna. Han var vid det laget redan en känd, populär och berömd föreläsare, författare och fotograf.

Fyra kortfilmer av hans hand hade under de närmast föregående åren varit stora prestigenummer på Röda Kvarn i Stockholm och hunnit ge honom ett aktat namn som ornitolog och dokumentärfilmare, nämligen Storkar (premiär 6.12.1920 som förspel till Kitty i Kentucky med Mary Pickford). Hägrar (21.2.1921 som förspel till Dr Caligaris kabinett), Vildgäss (5.12.1921 som förspel till Stillers De landsflyktige, 1921/18), samt Den duktiga ejderhonan (30.1.1922 som förspel till Mary Pickford-filmen Bakvägen till lyckan). Samtliga dessa filmer ingick sedermera under många år i SF:s skolfilmsutbud.

Bengt Berg framstår som en av våra få kvalificerade naturfilmare före Arne Sucksdorff, och hans framgångar under tjugotalet var stora både här hemma och utomlands. Berg hyste stora förhoppningar om biografen som populärvetenskaplig bildningshärd men blev ganska snart besviken i sina försök att förverkliga sina visioner. Endast ytterligare en film med Bengt Berg som upphovsman lanserades på normalt sätt på den kommersiella repertoaren, nämligen Sagan om de sista örnarna (1923/19). Han skulle visserligen 1924 återvända till Afrika för att spela in ännu en dokumentärfilm, Abu Markúb och de hundrade elefanter (1925/9), men den filmen visades endast vid ett ytterst exklusivt fåtal föreställningar på utvalda biografer i landet -- och med Bengt Berg själv som kommentator.

Vid premiärsättningen på Röda Kvarn i Stockholm visades Som flyttfågel i Afrika tillsammans med Harold Lloyd-filmen Mandom, mod och morske män, men filmen ska senare ha uppförts som ensamt huvudprogram.

I anslutning till premiären på sin flyttfågelsfilm utgav Bengt Berg på Norstedts förlag en av sina berömda fågelböcker, "Med tranorna till Afrika", där han i litterär form skildrade sin ornitologiska upptäcktsfärd till Egypten och Sudan. Boken illustrerades med bilder som delvis hämtats ut kinofilmen.

Berg gjorde 1923 en internationell föreläsningsturné med filmen och väckte stor uppmärksamhet.

Tillägg till kommentar (2003-10-06): Som flyttfågel i Afrika var länge försvunnen. Återfanns 1991 och det finns idag en visningabar kopia i Filminstitutets filmarkiv.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se