Anderssonskans Kalle på nya upptåg (1923)

Media (4 st)

Originaltitel	Anderssonskans Kalle på nya upptåg
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Sigurd Wallén
Manus	Emil Norlander
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	Bewefilm
Åldersgräns	Barntillåten
Sverigepremiär	1923-08-27

Medverkande

Gösta Alexandersson
Anderssonskans Kalle

Anna Diedrich
Anderssonskan

Dagmar Ebbesen
Pilgrenskan

Albin Lindahl
direktör Graham

Hilda Castegren
Clövercrona, friherrinna, Grahams moder

Hildur Skantze
fru Graham

Visa fler

Om filmen

Denna film hör tyvärr till de svenska stumfilmer som helt har gått förlorade och vi känner inte till något bevarat filmmaterial – vare sig kopia, original- eller bevarandematerial. Läs...

Visa hela texten

Handling

Som belöning för att han räddat lilla Ann-Mari från att drunkna blir Anderssonskans Kalle adopterad av direktör Graham och flyttar från arbetarkvarteren på Söder in i...

Visa hela handlingen

Press

"Lika rolig som den första filmupplagan av Kalles bravader var i trots av alla sina överdrifter, lika menlös och slätstruken är denna andra. Det är mycket uppbyggligt, att Kalle blivit...

Visa all press

Denna film hör tyvärr till de svenska stumfilmer som helt har gått förlorade och vi känner inte till något bevarat filmmaterial – vare sig kopia, original- eller bevarandematerial. Läs mer på Filmarkivets sida Bevarade och förlorade svenska stumfilmer.

Som belöning för att han räddat lilla Ann-Mari från att drunkna blir Anderssonskans Kalle adopterad av direktör Graham och flyttar från arbetarkvarteren på Söder in i stockholmssocieteten. Här ställer han till med åtskilliga smärre skandaler, både avsiktliga och ofrivilliga. En särskild fiende får han i direktör Grahams mor, född friherrinna Clövercrona.

Som ett led i hans fostran anställer Graham en informator som undervisar Kalle och Ann-Mari. Denne fil kand Paul Abraham Ceder har avsevärda problem med disciplinen men är tämligen lycklig ändå, eftersom han blir förälskad i direktör Grahams ogifta syster Ruth. Kalle spolierar informatorns chanser att vinna gehör hos gamla fru Graham genom att smeta Karlssons klister i hans huvudbonad.

Kalles mor blir sjuk hemma på Söder, och Pil!grenskan kommer och hämtar Kalle tillbaka. När familjen Grahams faktotum Mogren något senare anländer till Kvastmakarebacken för att höra sig för om saken, får han beskedet att Kalle tänker stanna kvar där han hör hemma.

Återkommen till sin ursprungsmiljö fortsätter Kalle med sina pojkstreck, som i synnerhet går ut över Pilgrenskan. Han får tillfälle att gottgöra sina försyndelser mot magister Ceder med påföljd att denne accepteras som blivande svärson av friherrinnan. (Bearbetning av programblad.)

Pressreaktion Svensk filmografi

"Lika rolig som den första filmupplagan av Kalles bravader var i trots av alla sina överdrifter, lika menlös och slätstruken är denna andra. Det är mycket uppbyggligt, att Kalle blivit så plötsligt benådad med ädla drifter och böjelser, men det är alldeles bestämt inte det som hans tacksamma publik från i vintras väntar sig av honom, och vad de få pojkstreck angår, som pliktskyldigast inpassats i filmen, verka de så konstgjorda och oäkta, att man knappast gitter dra på munnen en enda gång." (SvD)

"Den nya Kalle är bättre än den förra. Vilket väl behövdes. De osmakligheter, som fanns i Anderssonskans Kalle är i det närmaste borta, om man undantager en mindre trevlig karikatyr av en judisk försäljare. Små glimtar av humor har filmen, och flera typer äro vällyckade." (FDP)

"Anderssonskans Kalle på nya upptåg är ingen märkvärdighet, men den kända miljön och de roliga äkta stockholmska typerna göra att filmen kommer att bli en publiksucces. Henrik Jaenzons fotografering är briljant." (AB)

"Anderssonskans Kalle, det vill säga Gösta Alexandersson, har gjort duktiga framsteg sedan vi sist sågo honom. Det var ett säkert, naturligt och otvunget uppträdande han hade vid varje tillfälle och i alla situationer -- för vilket naturligtvis regissören Sigurd Wallén även bör ha sin dryga anpart av äran." (Arbetaren)

Kommentar Svensk filmografi

Filmen utgjorde en fortsättning på Sigurd Walléns fjolårsfilmatisering av Emil Norlanders bok "Anderssonskans Kalle". Den nya filmen baserades på ett originalmanus av Norlander och spelades in under maj och juni 1923. Den fick inte tillnärmelsevis samma publikframgång som föregångaren. Birger Wahlström hade nu egen filmbyrå och behövde inte längre anlita Fredrik Anderson -- denne hade för övrigt vid det här laget blivit sin egen filmproducent med Andersson, Pettersson och Lundström (1923/8). Från och med nu och flera produktioner framöver samarbetar regissören Sigurd Wallén och fotografen Henrik Jaenzon i Bewe-filmer som spelas in i centralsaluhallsateljén.

I Anderssonskans Kalle på nya upptåg debuterade Mona Mårtenson utan att väcka någon större uppmärksamhet. Hon skulle snart bli intimt förknippad med den svenska filmens uttonande storhetstid i mer pretentiösa produktioner som Gösta Berlings saga (1924/6, 1924/7), Livet på landet (1924/15), Karl XII (1925/4, 1925/21), Ingmarsarvet (1925/22) och Till Österland (1926/2).

Som förspel till Anderssonskans Kalle på nya upptåg medföljde på en eller ett par av premiärbiograferna en "skämtbild", inspelad på restaurant Bellmansro i Stockholm med Axel Ringvall, Valdemar Dalquist och Carl-Gunnar Wingård, I kräftans tecken.

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se