Livet på landet (1924)

Media (119 st)

Originaltitel	Livet på landet
Svensk premiärtitel	Livet på landet
Distributionstitel	Landmandsliv (Danmark) Maalaiselämää ("Setä Bräsig") (Finland) Livet på landet ("Onkel Bräsig") (Finland)

Regi	Ivan Hedqvist
Manus	Oscar Hemberg Lars Tessing
Producent	Oscar Hemberg
Produktionsledare	John Ek
Foto	Julius Jaenzon (som J. Julius)
Arkitekt	Vilhelm Bryde
Biträdande fotograf	Åke Dahlqvist

Axel Ringvall	onkel Zakarias Bräsig, inspektor
Ivan Hedqvist	Karl Hawermann, inspektor
Mona Mårtenson	Louise Hawermann
Axel Hultman	Pomuchelskopp, ockrare
Alfred Lundberg	von Rambow, kammarråd
Richard Lund	Axel von Rambow
Einar Hanson	Frans von Rambow
Renée Björling	Frida von Rambow
Gucken Cederborg	Behrens, pastorska
Carl Browallius	Behrens, pastor
Emile Stiebel	Moses i Ranstadt
Georg Skarstedt	Fritz Triddelfitz
Nils Lundell	Kristian Däsel, dräng
Edit Ernholm	Marie Möller
Albert Ståhl	Fuchsohr
Axel Nilsson	Sadenwater, betjänt
Arne Lindenbaum	ej identifierad roll

Produktionsbolag	Aladdin-Film
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Skandinavisk Filmcentral	1924

Tillsammans med sin lilla dotter Louise måste änklingen Karl Hawermann gå från gård och grund, därtill tvingad av den hänsynslöse ockraren Pomuchelskopp. Han uppsöker sin gamle vän Zakarias Bräsig som är inspektor på godset Warnitz i Mecklenburg, en fryntlig och populär figur i trakten. Onkel Bräsig skaffar Hawermann en plats som inspektor på granngodset Pumpelhagen, och lilla Louise blir omhändertagen av pastor Behrens och hans barnlösa hustru på Görlitz prästgård.

Hawermann blir så småningom en oersättlig vän och rådgivare för kammarrådet von Rambow på Pumpelhagen. Denne har emellertid en son, Axel, som har dåliga affärer och som råkat i klorna på Pomuchelskopp. Axel grips av agg till Hawermann då denne vägrar att låna honom pengar. Däremot visar Axels kusin Frans von Rambow stor tillgivenhet för Hawermann -- och för Louise som vuxit upp till en vacker ung flicka.

Efter några år dör kammarrådet och Axel von Rambow övertar Pumpelhagen, som han försöker driva med egna och nymodiga idéer i strid med Hawermanns. Det börjar gå utför med godset, och Axels skulder till Pomuchelskopp blir allt större. Denne planerar att själv komma i besittning av Pumpelhagen. När drängen Kristian Däsel i samband med slåttergillet återkommer från staden och meddelar att han blivit bestulen på en stor summa pengar som han för Axels räkning skulle betala till en affärsman, lyckas Pomuchelskopp genom insinuationer få Axel att misstänka Hawermann för stölden. Efter ett uppträde begär Hawermann sitt avsked. Han blir ytterligare förödmjukad när Axel von Rambow förbjuder sin kusin Franz att gifta sig med Louise Hawermann.

Innan Karl Hawermann hunnit lämna Pumpelhagen för att flytta till stan blir han till råga på allt anklagad av Axel för att ha försnillat godsets huvudbok. Grälet som följer leder till handgripligheter, varvid Hawermann av en olyckshändelse sårar Axel i armen och blir kallad mördare av Axels annars så älskvärda hustru Frida.

Efter Hawermanns avflyttning går Pumpelhagen snabbt mot ruin och Pomuchelskopp tror sig vara nära målet att kunna överta egendomen. Axel von Rambow överlämnar skötseln av godset till den inkompetente goddagspilten Fritz Triddelfitz för att själv resa bort och försöka låna pengar. Frida von Rambow, som hittills hållits okunnig om makens prekära situation, får nu av Fritz veta hur illa det står till, och i samma veva bekänner Fritz att det var han som genom slarv bar skulden till huvudbokens försvinnande. Frida förstår hur illa hon gjort den gamle hedersmannen Hawermann, och tillsammans med Fritz reser hon till staden för att be honom om förlåtelse. Vid försoningstillfället befinner sig onkel Bräsig på besök hos Hawermann, och dessa båda kan tillsammans med pastorskan Behrens och den godhjärtade gamle juden Moses i Ranstadt få ihop tillräckligt med pengar för att sätta Pumpelhagen på fötter igen.

Sällskapet anländer till godset lagom för att hindra Axel von Rambow från att begå självmord. När dessutom Frans von Rambow med Kristian Däsels hjälp lyckats bevisa Hawermanns oskuld i fråga om den gamla stölden är allt klart för den slutliga försoningen. Louise och Frans får varandra. (Bearbetning av program.)

Censurnummer	33949
Datum	1924-09-11
Åldersgräns	Barntillåten
Originallängd	2663 meter

Bildformat	1.33:1
Ljudtyp	Stum
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2663 meter
Längd i minuter	97 min
Akter	6 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Vid sidan av Gösta Berlings saga (1924/6--7) var detta årets mest uppmärksammade svenska film, mottagen med stor respekt och välvilja. Flera kritiker såg i Livet på landet återskenet av storhetstiden, en äktsvensk, sober och smaksäker kulturprodukt. Nästan alla talade om det lysande vackra fotot av Julius Jaenzon, och filmens långsamma tempo räknades den snarast till förtjänst i jämförelse med de amerikanska filmernas hetsiga ytlighet.

Anmärkningarna gällde främst adaptionen av Fritz Reuters roman, där alltför många handlingstrådar och personer ansågs ha gjort filmen dramatiskt svåröverskådlig. Den lysande skådespelaruppsättningen berömdes storligen med Axel Ringvall i främsta rummet och med vissa reservationer för regissörens egen rollprestation: Ivan Hedqvists Hawermann uppfattades av flera recensenter som väl monoton i sitt ädla vemod.

"Fyller såleder Livet på landet som film ej de fordringar man kan ställa på den beträffande komposition och litterär avrundning, är den däremot av mycket hög valör när det gäler spel, regi och fotografering. Särskilt denna sista, som omhänderhafts av J Julius, är utomordentlig, klar och vacker, särskilt i närbild och halvbild. Hedqvists regi har alltigenom fångat det gammaldags fryntliga och pratsjukt älsk!värda i miljön. Reuters landsbygd är det ju visserligen inte, snarare vår egen för 100 år sedan, men det bör man väl närmast vara hr Hedqvist tacksam för. Det plaskande plattyska gemytet torde allmänt vara oss rätt främmande. I filmen Livet på landet ligger landskapet soligt och vackert och med klar, blå luft ovanför." (StD)

"Livet på landet ges på R ö d a K v a r n, och det var säkert inte utan spänning och glad förväntan som publiken infann sig för att se ett arbete av Ivan Hedqvist, som givit den svenska filmkonsten några av dess bästa alster. Med glädje kunde det också konstateras att här fanns det åter något som påminde om svensk film under dess bästa tid. En äkthet i tonen, en innerlighet i återgivandet av berättelsen, ett avståndstagande från alla knalleffekter som smaka USA, en något långsam handling kanske, inte alldeles utan longörer, men i stället riktiga människor, med sorger och glädjeämnen som inte konstruerats fram på papperet för att det skulle bli en film, utan gripna ur livet." (Marfa i DN)

"Att filmen, med sådana kapaciteter på de betydelsefullaste posterna, är säsongens hittills främsta svenska inspelning och säkert icke kommer att stå tillbaka för succèser, som följa längre fram, är det givetvis onödigt att närmare stryka under." (NDA)

Kommentar Svensk filmografi

Romanen "Lifvet på landet" av den på plattyska skrivande författaren Fritz Reuter (1810-1874) utkom i svensk översättning 1870. Romanen dramatiserades och framfördes första gången 1880 på Södra Teatern i Stockholm och blev i olika scenbearbetningar ett populärt teaterstycke både i Stockholm och på landsorten. Närmast före filmatiseringen, som genomfördes sommaren 1924, hade Axel Ringvall gjort en bejublad onkel Bräsig på Oscarsteatern i Stockholm 1921-1922.

Historien har blivit filmatiserad flera gånger, bl.a. ytterligare en gång i Sverige 1943, då Bror Bügler stod för regin, Edvard Persson spelade onkel Bräsig och Ivar Kåge Hawermann (1943/39).

Rollen som Triddelfitz i 1924 års version var från början vikt för Fridolf Rhudin, som emellertid insjuknade och ersattes av Georg Skarstedt, som därmed inledde sin bana som en av den svenska filmens mest anlitade birollsaktörer (ca 140 filmer).

Aladdin-film var snarast ett dotterföretag till Svensk Filmindustri med Oscar Hemberg som centralfigur. Hemberg hade bakom sig en lysande journalistkarriär och hade sedan mitten av 10-talet strövis varit engagerad i filmbranschen som manusförfattare. 1917 tog han steget fullt ut, lämnade journalistbanan för filmen och var till 1924 chef för SF:s stockholmsbiografer. Aladdin-film uppgick 1925 i Nord-Westi Film AB som med Hemberg som ledare gjorde Selma Lagerlöf-filmerna Ingmarsarvet (1925/22) och Till Österland (1926/2) i svensk-tysk samproduktion. Hemberg fullföljde sedan sitt internationella filmengagemang som chef för den inte särskilt lyckosamma officinen Isepa.

(Tillägg till kommentaren 2013-06-14:)
Livet på landet räknas idag som en förlorad film med undantag för ett mycket kort fragment som överlevt i SVT-arkivet tack vare att det ingick i ett journalfilmsinslag med anledning av Axel Ringvalls bortgång 1927.

Originaltitel	Ut mine Stromtid (Roman)
Författare	Fritz Reuter

			(sommaren)	1924	1924
Filmstaden	Råsunda	Sverige
	Ystad	Sverige
	Hörby, Skåne	Sverige
Fulltofta gård	Hörby, Skåne	Sverige
Bosjökloster	Höör, Skåne	Sverige
Stehags prästgård	Eslöv	Sverige

Sverigepremiär	1924-09-15	Röda Kvarn	Gävle	Sverige	97 min
Urpremiär	1924-09-15	Röda Kvarn	Gävle	Sverige	97 min
Sverigepremiär	1924-09-15	Cosmorama	Göteborg	Sverige	97 min
Urpremiär	1924-09-15	Cosmorama	Göteborg	Sverige	97 min
Sverigepremiär	1924-09-15	Röda Kvarn	Helsingborg	Sverige	97 min
Urpremiär	1924-09-15	Röda Kvarn	Helsingborg	Sverige	97 min
Sverigepremiär	1924-09-15	Metropol	Malmö	Sverige	97 min
Urpremiär	1924-09-15	Metropol	Malmö	Sverige	97 min
Sverigepremiär	1924-09-15	Skandia	Norrköping	Sverige	97 min
Urpremiär	1924-09-15	Skandia	Norrköping	Sverige	97 min
Sverigepremiär	1924-09-15	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	97 min
Urpremiär	1924-09-15	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	97 min
Sverigepremiär	1924-09-15	Svea	Sundsvall	Sverige	97 min
Urpremiär	1924-09-15	Svea	Sundsvall	Sverige	97 min
Sverigepremiär	1924-09-15	Imperial	Örebro	Sverige	97 min
Urpremiär	1924-09-15	Imperial	Örebro	Sverige	97 min

1800-tal

Avskedande

Bosjökloster

Ekonomiskt obestånd

Fordringsägare

Fosterbarn

Försoning

Hörby

Inspektor

Judar

Nationella minoriteter, judar

Ockrare

Officer

Oskyldigt misstänkta

Präst

Prästgårdar

Självmordsförsök

Skulder

Skåne

Slagsmål

Slåtter

Stehag

Stölder

Tyskland

Tyskland/Mecklenburg

Vräkningshot

Ystad

Änkeman

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Tryckeri	Lito Svensk Konstindustri

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	1

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	1
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska