Konstgjorda Svensson (1929)

Media (198 st)



Lekfull lumparkomedi från övergångsperioden för stum- till talfilm. Konstgjorda Svensson var en hybrid mellan stum- och talfilm och först i Sverige med att använda tal.

Gustaf Edgrens lumparkomedi med Fridolf Rhudin i titelrollen tillhör den märkliga övergångsperioden kring 1930 då filmen, med Rhudins egna ord, stod inför valet att ”stamma eller stumma”, att utnyttja ljudfilmens då begränsade tekniska möjligheter eller fortsätta med den stumfilmsestetik som hade utvecklats under filmmediets första tre decennier. 

Mary Björklund (Karin Gillberg) skriver hem till sin far, överste Sixten Björklund (Georg Blomstedt) att hon är kär i civilflygaren Harold Smith (Sven Garbo, den berömda Gretas äldre bror). Men genom ett missförstånd har uppfinnaren Fridolf Svensson blivit inskriven på regementet i Smiths namn, så när översten kallar på ”325 Smith” är det Fridolf som kommer. Det blir många förvecklingar kring ”Mary”, för Fridolf har en tam råtta som lystrar till detta namn, och dessutom förälskar han sig i Mary Lantz (Brita Appelgren) på militärförläggningens kafé. Hon älskar ”fart, flirt och flygare” och för att konkurrera med furir Julius Göransson (Weyler Hildebrand) måste Fridolf, som aldrig suttit i ett flygplan, fortsätta i rollen som menige Smith.

Konstgjorda Svensson är en hybrid mellan stum- och talfilm, med tal i den inledande prologen och musikinslag i huvudberättelsen. I prologen hävdar Rhudin via inspelat tal – paradoxalt nog – att Konstgjorda Svensson tillhör ”den stora sanna stumma” filmkonsten. Han skämtar om ”eländet” talfilm och gestikulerar mot ”Herr kapellmästare” på ett sätt som förutsätter ackompanjemang av levande musik.

Vid urpremiären för Konstgjorda Svensson i oktober 1929 kunde bara sju biografer i hela Sverige visa film med ljud och många ansåg att talfilmen var en övergående fluga som aldrig skulle kunna konkurrera med den redan fulländade stumfilmsestetiken. Den kritiska attityd som Rhudin ger uttryck för (”man hör ju inte vad de säger!”) var inte specifikt svensk; uppfattningen var utbredd bland kritiker i många länder. Experiment med inspelat filmljud hade visserligen gjorts redan tidigt i filmens historia, men det var inte förrän 1927 som Jazzsångaren med vaudevillestjärnan Al Jolson övertygade Hollywood om att ljudfilmen kunde vara en ekonomiskt hållbar investering.

Eftersom det var dyrt att installera ljudteknik i biograferna dröjde det innan den nådde den breda filmpubliken i Sverige.  Under ljudfilmens första år användes två tekniskt ganska olika lösningar för att spela in och spela upp filmljud: å ena sidan ett ljudspår på filmremsan, å andra sidan ljud på en separat skiva. Scenerna i Konstgjorda Svensson där Fridolf mimar till en grammofonskiva skämtar med synkroniseringsproblemen som ljudfilm på skiva innebär, samtidigt som de gör reklam för musiken. Eftersom ljud och bild bevarats separat var det under många år bara prologen till Konstgjorda Svensson som gick att se med ljud, medan långfilmsberättelsens musiknummer saknades. Den kopia av prolog och långfilm som nu har digitaliserats bygger på ett restaureringsarbete som Filminstitutet utförde 2011.

För en nutida publik som inte är insatt i ljudfilmens förutsättningar år 1929 kan filmens hybridform distrahera från det komiska innehållet. Men Fridolfs finurliga förhållningssätt till teknik är underhållande, inte minst hans morgonrutin som påminner om Kalle Anka i Musse Piggs campingsemester (1938). Regissören Gustaf Edgren var precis som Rhudin från Värmland, och i sex folkliga komedier, från Spökbaronen (1927) till Simon i Backabo (1934), lade de tillsammans grunden för Edgrens karriär hos SF. Rhudin, som under en tid var filmbolagets högst betalda stjärna, avled dock i hjärnhinneinflammation 1935, endast fyrtio år gammal.

Genom sin prolog kan Konstgjorda Svensson göra anspråk på att vara den första svenska långfilmen ”med tal”. Den följdes i december 1929 av Säg det i toner, som var ljudsatt med musik från första till sista scen, men där dialogen förmedlas via textskyltar. Året därpå spelades de första svenska talfilmerna in, och snart var biografmusiker ett yrke utan framtid.

Ingrid Stigsdotter (2015)

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Läs mer om denna film i vår artikel "Strandliv – Bilder från Bildarkivet"

Läs mer om denna film i vår artikel "Flyg och film"

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Konstgjorda Svensson
Svensk premiärtitel	Konstgjorda Svensson
Distributionstitel	Soldat Sheik (Geniet Svendsen) (Danmark) Konstikas Svensson (Finland) Konstgjorda Svensson (Finland)

Regi	Gustaf Edgren
Manus	Gustaf Edgren Sölve Cederstrand
Produktionschef	Vilhelm Bryde
Foto	Hugo Edlund
Arkitekt	Vilhelm Bryde
Inspicient	Karl Jonsson
Musikarrangör	John Kåhrman (biografen Skandia i Stockholm)
Orkester	Skandias orkester (20 man - biografen Skandia)
Orkesterledare	John Kåhrman (biografen Skandia i Stockholm)
Smink	Oscar Carlsson

Fridolf Rhudin	Fridolf (Ambrosius) "Konstgjorda" Svensson, råttfällekonstruktör och uppfinnare/Harry i prologen
Brita Appelgren	Mary Lantz, marketenterska
Weyler Hildebrand	furir Julius Göransson
Karin Gillberg	Mary Björklund
Georg Blomstedt	överste Sixten Björklund, Marys far, chef för Grenadjärerna vid Svea Musketörregemente
Sven Garbo	Harald Smith, svensk-amerikan, journalist och civilflygare, Marys fästman
-	Ej krediterade:
Richard Lund	löjtnanten på marketenteriet
Ernst Brunman	regementsläkaren
Ludde Juberg	sjukvårdare
Einar Fagstad	en värnpliktig som lider av sömnlöshet
Tor Borong	överste Claes Gylleboge, chef för Göta Grenadjärregemente
Ruth Weijden	Smiths hembiträde
Maja Jerlström	hembiträdet som skräms upp på diskbänken av råttan Mary
Louise Eneman-Wahlberg	frun som blir skrämd av råttan Mary
Robert Jonsson	inskrivningsofficer
Eric Malmberg	inskrivningsofficer
Emil Johansson	journalfilmsfotografen vid landningen
Alf Östlund	soldat på marketenteriet
Olof Ås	officer vid Svea Musketörregementes grenadjärer
Olle Hilding	soldat vid den fjärrstyrda flygplanslandningen
Bertil Ehrenmark	soldat vid uppställningen
Harald Wehlnor	underofficer på regementsexpeditionen
Karl Jonsson	gäst på utekaféet
Astrid Wedholm	servitris på marketenteriet
Åke Uppström	soldat på marketenteriet
Nils Hammar	soldat på marketenteriet och i logementet
John Wahlbom	soldat på marketenteriet och i logementet
Nils Nilsson	soldat på marketenteriet och utanför läkarmottagningen
Carlo Hultman	soldat utanför läkarmottagningen
Allan Fredlund	soldat utanför läkarmottagningen
Sixten von Reis	soldat utanför läkarmottagningen och på marketenteriet
Ernst Samuelsson	inskrivningsofficer
Ernst Marcusson	soldat utanför läkarmottagningen
Per O. Åberg	soldat utanför läkarmottagningen
Tryggve Jerneman	soldat på marketenteriet och i logementet
Rolf Husberg	dansande på restaurangen
Harry Philipson	dansande på restaurangen
Georg de Gysser	dansande på restaurangen
Greta Strömberg	dansande på restaurangen
Maya Strömberg	dansande på restaurangen
Lilly Thore	dansande på restaurangen
Nadja Hjärne	dansande på restaurangen

Produktionsbolag	AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2015
Laboratorium	AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium

Överste Björklund rider trött och arg hem från en manöver i spetsen för sitt Musketörregemente. Hans dåliga humör beror på att regementet förlorat en fälttävlan mot Grenadjärregementet. Björklund sätter sitt hopp till större framgångar i de flygtävlingar mellan regementena som ska följa så småningom.

I hemmet finner översten sin vackra dotter Mary i färd med att packa för att resa till badhotellet i Östersjöbaden, där hon uppenbarligen väntar sig att få återknyta bekantskapen med en viss charmerande ung man som hon träffat på en av vinterns maskerader.

Vi förflyttas så till uppfinnaren Fridolf Svenssons hem, just när Fridolf väcks av den sinnrika apparatur av fiffiga automatikkonstruktioner, med vilken han mekaniserat hela uppstigningsprocessen. Fridolf försörjer sig som råttfällemakare och bereder marknaden genom att släppa in den dresserade råttan Mary i olika hushåll för att sedan lämpligt dyka upp själv med sina fällor till försäljning.

Fridolf tar kontakt med journalisten och civilflygaren Harald Smith för att få hjälp med lanseringen av sin senaste uppfinning, den s k styro-etern, en radioteknisk apparat med vilken man kan manövrera flygmaskiner från marken. Smiths intresse för uppfinningen är ganska svalt, eftersom han har ett personligt problem. Dels är han tvungen att rycka in på Musketörregementet för att fullgöra sin värnplikt, dels har han fått en brevinvit till Östersjöbaden från en ung kvinna som han blivit förälskad i men vars namn han inte känner. Fridolf lovar att försöka ordna ett uppskov vid regementet genom att själv bege sig dit med Smiths inskrivningsbok.

Fridolf åker till regementet på sin hemmagjorda motorcykel. På vägen blir han omkörd av en annan mc-förare, den illasinnade, för tillfället civilklädde, furir Göransson. Denne är ute och åker med sin tillbedda, marketenterskan Mary Lantz, om vilken det sägs att hon älskar tre ting: fart, flirt, flygare.

När Göransson råkar få motorstopp erbjuder sig Fridolf för flickans skull att undersöka felet, plockar isär hela motorcykeln -- för att slutligen konstatera att bensintanken var tom. Då Göransson nu inte längre kan skjutsa sin Mary får hon i stället lift med den chevalerske Fridolf.

Framkommen till regementet måste Fridolf finna sig i att av misstag bli inskriven vid sjunde kompaniet som "325 Smith" -- den verklige Harald Smith däremot får en behaglig tid i Östersjöbaden med sin förälskelse, som i själva verket är överste Björklunds dotter, något som Smith från början är lyckligt okunnig om.

På kaserngården återser Fridolf Svensson sin motorcykelrival furir Göransson, som inte precis försöker göra militärlivet lätt för den nyinryckte. Fridolfs begåvning ligger för övrigt inte åt exercishållet. Rivaliteten om marketenterskan Mary fortsätter. Göransson uppvaktar med känslosamt banjospel och sång, och eftersom Fridolfs utförsgåvor i den vägen är begränsade kompenserar han sitt underläge genom att placera en vevgrammofon i buskarna utanför Marys fönster och sedan mima en serenad, där bland annat "Den första gång jag såg dig" sjungs på skiva av Einar Waermö. Det är tydligt att Mary uppskattar hyllningen.

En danskväll på Östersjöbadens hotell råkar furir Göransson uppdaga den verklige Smiths identitet, vilket ger honom en möjlighet att hämnas på Fridolf Svensson. Chansen kommer när dagen för flygtävlingen mot Grenadjärregementet är inne. Göransson påpekar för översten lämpligheten av att den kände civilflygaren Smith ska få representera Musketörregementet i tävlingen. Fridolf, som inte har några som helst flygerfarenheter men som tidigare gjort flera försök att intressera regementsledningen för sin styro-eter, tror att uppdraget gäller en demonstration av uppfinningen. Utan egen förskyllan befinner han sig emellertid plötsligt vid spakarna på ett plan uppe i luften, och bakom honom i det lilla passagerarutrymmet har den hängivna Mary Lantz osedd smugit sig ned.

Nu vidtar en svindlande men ofrivillig flyguppvisning som följs genom kikare av den beundrande tävlingsledningen nere på marken. Allra mest halsbrytande blir flygäventyret, när Fridolfs lilla råtta kryper ut på vingen och Fridolf tvingas följa efter och rädda den. Det bär sig inte bättre än att den hjältemodige själv förlorar fästet och störtar ned. Lyckligtvis utlöses hans hemmagjorda fallskärm så att han oskadd landar på flygfältet. Men hur ska det gå för flickan ensam däruppe i det herrelösa planet? Fridolf plockar fram sin styro-eter och lyckas elegant manövrera ned planet och flickan, båda lika välbehållna.

Så vinner överste Björklund sin flygarseger. Smith får sin Mary och Fridolf får sin -- förutom att han blir paradhyllad av sitt eget regemente. (Referatet baserat på en något defekt stumfilmskopia, med kompletteringar från programbladets innehållsresumé.)

Censurnummer	43523
Datum	1929-10-10
Åldersgräns	Barntillåten
Originallängd	2227 meter
Kommentar	Visningskopiorna hade en längd av 2217 meter.

Bildformat	1.33:1
Ljudtyp	Stum
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2217 meter
Längd i minuter	86 min
Akter	9 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

"Lustspelet bjöd på både en livslevande prolog och tal och sång samt diverse andra ljudeffekter, vilka samman med ett gott humör hos de agerande överhuvudtaget skapade en stämning i salongen, som bådar gott för en lång tid framöver." (AB)

Två saker gick igen i praktiskt taget samtliga Stockholmsrecensioner. Dels omnämnandet av publikens tydliga förtjusning, dels den egna glädjen åt detta första svenska ljudfilmsförsök - i synnerhet åt den prolog där Fridolf Rhudin säger spydigheter om talfilmen. Mottagandet får nog sägas ha varit succéartat, åtminstone vad Cederstrand, Edgren och Rhudin anbelangar. Dock var kritiken reserverad inför debutanten Sven Garbo, Gretas bror.

"I svensk ord och bild behöver som bekant en beväring ingenting annat än vara ful och dum för att publiken strax skall få konvulsioner av skratt, men Fridolf Rhudins fulhet och dumhet hade bägge en personlig accent, och det var säkert inte bara hans förälskade marketenterska, som fann honom oemotståndlig när han till kombinerat grammofon och banjoackompanjemang sjöng 'Den första gång jag såg dig' - fast han kunde få nöjt sig med Jungfruns bön, ty Birger Sjöbergs lilla Frida-dikt är faktiskt alldeles för vacker för att travesteras på det sättet!" (B i NDA)

"Man märker att hr Cederstrand är gammal filmman - han vet hur långt han kan gå och känner filmens möjligheter ut och in. Detsamma kan man säga om hr Edgren, som skickligt hade utnyttjat de många goda uppslagen i hr Cederstrands manuskript. Det var verkligt rivande fart över scenerna - man erinrar sig sålunda med nöje ett par motorcyklar på en landsväg och en vansinnig flygning. Men härtill sällade sig också en mängd roande smådetaljer, vilka alla voro tipptopp utförda. De ljudfilmsinslag, som förekommo, voro mycket påpassligt gjorda, och idén med en talande prolog, framförd av titelrollens innehavare, hr Rhudin, var förträfflig. Den försatte genast publi!ken i den rätta stämningen." (Hake i SvD)

"Gå och så den! Ha roligt i en och en halv timma och känn dig nyhalvsulad till humör och sinne!" (FDP)

Kommentar Svensk filmografi

Konstgjorda Svensson bör betraktas som den första svenska ljudfilmen, även om den i allmänhet framfördes som stumfilm och alltid med kompletterande "levande" musikbeledsagning. Ljudversionen inleddes med en prolog, där Fridolf Rhudin talade direkt ut till publiken, förhånade ljudfilmens nymodigheter och apostroferade biografens kapellmästare.

[År 2011 återställdes filmen till sitt ursprungliga skick, där ljudet restaurerats utifrån existerande grammofonskivor bevarade hos Svenska Filminstitutet och Kungliga biblioteket.]

I samband med premiären meddelade SF biografägarna i landet per annons följande information: "Filmen är inspelad med tanke på vissa ljudeffekter, prolog och sånger. Samtidigt med programförteckning erhålla våra kunder en orienterande p.m. över hur filmen bör uppsättas och spelas. Musikförteckning, förhandsnotiser och reklamidéer samt 5 grammofonskivor tillsändas våra kunder i god tid. Dessa grammofonskivor ställa vi till förfogande kostnadsfritt. Vi begär bara, att de skola behandlas varsamt och efter användandet återsändas till oss."

Konstgjorda Svensson var en av 1920-talets största publikfilmer. Inspelningen ägde rum sommaren 1929.

(Redigerad 2013-05-30)

				1929-06-25	1929-08-19
Filmstaden	Råsunda	Sverige	(ateljé)
Svea och Göta Livgardes kasernkomplex	Stockholm	Sverige	(exteriörer)
	Saltsjöbaden	Sverige	(exteriörer)

Sverigepremiär	1929-10-14	Regina	Gävle	Sverige	81 min
Urpremiär	1929-10-14	Regina	Gävle	Sverige	81 min
Sverigepremiär	1929-10-14	Röda Kvarn	Helsingborg	Sverige	81 min
Urpremiär	1929-10-14	Röda Kvarn	Helsingborg	Sverige	81 min
Sverigepremiär	1929-10-14	Skandia	Stockholm	Sverige	81 min
Urpremiär	1929-10-14	Skandia	Stockholm	Sverige	81 min
Sverigepremiär	1929-10-14	Svea	Sundsvall	Sverige	81 min
Urpremiär	1929-10-14	Svea	Sundsvall	Sverige	81 min
Sverigepremiär	1929-10-14	Röda Kvarn	Örebro	Sverige	81 min
Urpremiär	1929-10-14	Röda Kvarn	Örebro	Sverige	81 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2011-09-28
Festivalvisning	2012-02-04	Roy	Göteborg	Sverige	81 min	(Göteborg International Film Festival, 2012. Svensk retrospektiv i smarbete med Cinemateket)
Cinemateksvisning, arkivkopia	2012-02-04					I samarbete med Gbg FF.

Originaltitel	Älvsborgsvisan
Textförfattare	August Wilhelm Thorsson	(1883)
Sångare	Weyler Hildebrand
	Fridolf Rhudin	(repris)

Originaltitel	Den första gång jag såg dig
Kompositör	Birger Sjöberg	(1905)
Textförfattare	Birger Sjöberg	(1905)
Sångare	Einar Wærmö	(dubbar Fridolf Rhudin)
Musiker	Einar Grönwall	(gitarr)

Originaltitel	Varför ser jag tårar i dina ögon
Kompositör	Georg Enders	(1928)
Textförfattare	Nils-Georg = Nils Perne & Georg Eliasson	(1928)
Orkester	Svenska Paramountorkestern
Sångare	Torben Cassel	(dubbar Fridolf Rhudin)

Originaltitel	Say, Brothers, Will You Meet Us?
Sångare	kör	(manskör)

Minns ni? (1993)

Citat ingår från

Konstgjorda Svensson (1929)

Badorter

Banjo

Brev

Dans

Exercis

Fallskärm

Falska identiteter

Flygning

Försäljare

Grammofon

Inskrivningsbok

Journalist

Marketenterska

Militärmanöver

Motorcyklar

Motorstopp

Officer

Regementen

Rivaler

Räddningsbragd

Råttfälla

Råttor

Saltsjöbaden

Serenad

Smitning

Sångare

Underbefäl

Uppfinnare

Värnplikt

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2361

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv för OP
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Separat visningsljud
Materialbas	Shellack
Bärare	Grammofonskiva

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	1
Tryckeri	Ivar Hæggströms lito
Affischdesign	Carl Berglöw

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	1
Tryckeri	J. Olsén litogr.anst.

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Tryckeri	J. Olsén litogr.anst.
Affischdesign	Eric Rohman

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischdesign	Carl Berglöw

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Lustspel för filmen av Gustaf Edgren och Sölve Cederstrand.
Omfång	71 s. Miljölista och rollista (8 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Omfång	8 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Omfång	17 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Nya illustrerade lögner av Gustaf Edgren och Sölve Cederstrand.
Omfång	7 s.
Språk	Svenska

Typ	Kringmaterial
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	3
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Ljudtyp	Stum
Färgtyp	Svartvit
Bärare	DCP
Längd i minuter	106 min

Typ	Digitalt ljud
Bärare	WAV

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264