Ett skepp kommer lastat (1932)

Media (12 st)

Originaltitel	Ett skepp kommer lastat
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Thure Alfe
Manus	Erik Zetterström (som Kar de Mumma) Guido Valentin Gideon Wahlberg
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	AB Europa Film
Åldersgräns	Barntillåten
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1932-03-05

Medverkande

Helle Winther
konferencier

Nils Jacobsson
rospigg

Hugo Jacobson
rospigg

Artur Rolén
rospigg

Julia Cæsar
damen med hunden

Carl Hagman
simulant

Visa fler

Handling

En samling sketcher med unge Helle Winther som konferencier och förenande länk. 1: Nils Jacobson och Hugo Jacobsson som rospiggar framför en skärgårdsbåt. De spelar dragspel, skämtar och...

Visa hela handlingen

Press

NDA (Axon): "Det skepp, som på lördagskvällen seglade över de rubrikledes omnämnda biografernas dukar var lastat med fem revytablåer, som a.-b. Europafilm låtit avfilma, och fem...

Visa all press

En samling sketcher med unge Helle Winther som konferencier och förenande länk. 1: Nils Jacobson och Hugo Jacobsson som rospiggar framför en skärgårdsbåt. De spelar dragspel, skämtar och sjunger. Julia Cæsar anländer och letar efter sin hund. 2: På garnisonssjukhuset. Calle Hagman som militär simulant. Militärläkaren dr Oscar Textorius och syster Katie Rolfsen assisterar. 3: Det är morgon hos Gideon Wahlberg som firar sin 50-årsdag med Carl Deurell som en av gratulanterna. 4: Wiggerskvartetten i skogsmiljö prisar i sin sång skogsmannens härliga liv. 5: En tredjeklass sovkupé på ett tåg med Gustaf Lövås, Eric Gustafson och Thor Modéen som försöker ta sig förbi varandra upp och ner i britsarna.

Pressreaktion Svensk filmografi

NDA (Axon): "Det skepp, som på lördagskvällen seglade över de rubrikledes omnämnda biografernas dukar var lastat med fem revytablåer, som a.-b. Europafilm låtit avfilma, och fem beprövade revyskådespelare. Det är på dessa sistnämnda, som filmen kommer att gå, om den nu går. Kalle Hagman, Thor Modéen, Eric Gustafson, Gustaf Lövås och Käthie Rolfsen åtnjuta en vidsträckt popularitet, och de behövde knappast mer än visa sig förrän det skrattades i bänkarna.

Beträffande de fem tablåerna, vore de en blandning på gott och ont. Det goda representerades framförallt av den gamla hederliga sketchen 'I sovvagnskupén', som vi minnas från Folkteatern och andra scener. Den blev nästan ännu roligare på film, vilket säger en hel del, när man vet, att Eric Gustafson där har en av sina mest skrattretande roller. Beträffande en del andra tablåer må dessa bäst av att man drar en tystnadens slöja över dem."

StT (Hara Kiri): "Visserligen sveps här både hutten och biran, men därför är det ej något nytt svenskt lustspel, som man kanske tror. Det är fem fotograferade revysketcher, sammanlänkade genom det svenska filmbarnet Helle Winter, som sjunger en bit för varje avdelning.

Fem sketcher på en helafton är ju inte mycket; därför ha nästan alla blivit tänjda till bristningsgränsen. Ingen brister dock alldeles -- därom vittnade premiärpublikens uppskattning, som hela kvällen gick i ett jämnt, belåtet puttrande.

Igenkännandets glädje, ty det tunna innehållet utfylles av alla frodiga publikgunstlingar från revykvällarna. Bäst äro Gideon Wahlberg, Thor Modéen, Eric Gustafsson. Käthie Rolfsen tyvärr alldeles för litet utnyttjad.

Den enda sketch där man gjort ett svagt försök till filmatisk framställning är Guido Valentins skämtbild från en sovvagnskupé."

Kommentar Svensk filmografi

Emil A. Lingheim (intervju 25.9.1975):

"Det var min första spelfilm med synkronljud. Gösta Sandin på Svensk Talfilm, Kino-Andersson, dvs direktör Carl Andersson och jag for ut för att leta efter en lämplig inspelningslokal. Det är möjligt att de hade annonserat. Vi bestämde oss i alla fall för bion i Segeltorp som kanske också var missionslokal. Det utrymme vi fick var knappt 10 x 15 meter. För att ha någonting att börja med bestämde vi oss för revysketcher. Kar de Mummas handlade om ett femtioårskalas, Guido Valentins om en sovvagn och Gideon Wahlbergs om rospiggar.

Bertil Duroj byggde dekoren. Det stod en omformare utanför och förvandlade växelström till likström. Jag klippte det hela undan för undan, men det fanns ju inget modernt klippbord för ljud så jag måste sitta och stirra på ljudspalten, men till slut byggde jag en adapter så jag kunde höra vad jag klippte.

Egentligen var det mest skräp med filmen, men vi hade i alla fall premiär. Jag och Gustav Scheutz var i London för att köpa ljudutrustning när vi fick telegram att nu gick filmen för andra veckan på Göta Lejon, vilket överraskade oss och det måste vi sedan fira."

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se