Raggen - det är jag det (1936)

Media (72 st)

Originaltitel	Raggen - det är jag det
Svensk premiärtitel	Raggen - det är jag det
Distributionstitel	Pjusk - det er mig! (Danmark) Raggen - det er meg (Norge) Pörri - se olen minä (Finland) Raggen - det är jag det (Finland) Raggen Det Aer Jag Det (USA)

Regi	Schamyl Bauman
Manus	Gunnar Widegren Oscar Hemberg
Foto	Hilmer Ekdahl
Musik	Erik Baumann (originalmusik)
Arkitekt	Bibi Lindström
Klippning	Emil A. Lingheim (som Emil A. Pehrsson)
Ljudtekniker	Emil A. Lingheim (som Emil A. Pehrsson)
Inspelningsledare	Gösta Wykman (i Paris)
B-foto	Hilding Bladh
Musikarrangör	Erik Baumann Nils Kyndel Hanns Bingang Thore Ehrling Willard Ringstrand
Förtexter	Alva Lundin

Isa Quensel	Maria Winroth, kallas Raggen
Nils Wahlbom	lektor H. Winroth, Raggens far
Anna Olin	lektorskan Winroth
Solveig Hedengran	Kristina "Stina" Winroth, dotter
Sally Palmblad	tvillingarna Hedvig och Nora Winroth, döttrar
Britt Nordborg	Magda Winroth, dotter
Gerd Nordborg	Sofia Winroth, dotter, Magdas tvillingsyster
Nils Lundell	grosshandlare Olof "Olle" Berglind, Raggens chef
Margit Andelius	Pyret, Raggens arbetskamrat
Aino Taube	Josephine Baker, Raggens arbetskamrat
Anna-Stina Wåglund	Margareta, kallad Kristina Gyllenstierna, Raggens arbetskamrat
Stig Järrel	Purjo, journalist
Fritiof Billquist	Per-Lennart Lundblad
Karin Ahldén	Ninni Nyman, gymnastiklärarinna
Carl-Gunnar Wingård	konsul Westerlund
Helge Hagerman	Gustaf
Hartwig Fock	frukthandlare Bernhard Lundkvist
Einar Lindström	frukthandlare Gustaf Adolf Nilsson
Robert Ryberg	gäst på klubben i Paris
Astrid Bodin	garderobiär på klubben i Paris
Berns De Reaux	mannen på dansstället i Paris
Curt Lundvik	flirtande ung man på klubben i Paris
Ilse-Nore Tromm	dansande på klubben i Paris
Lennart Lauber	dansande på klubben i Paris
-	Bortklippta i den slutliga filmen:
Nils Karlsson	korvgubbe
Gustav Runsten	portier

Produktionsbolag	AB Europa Film
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Europa Film	1936
Laboratorium	AB Film-Labor

I Västerås bor lektor Winroth med fru och en stor kull döttrar. Sammanlagt har man fått nio flickor och sex bor fortfarande hemma. Maria, Raggen kallad, är näst äldst av de sex. Hon träffar på gatan den unge studenten Purjo som ropar efter sin hund, som också heter Raggen. Raggen tror det gäller henne och svarar "Raggen - det är jag det". De två börjar konversera och Purjo stjäl en kyss med hänvisning till att det är vår. Han får en örfil tillbaka med samma förklaring.

Hemma i våningen vimlar småsyskonen som består av två tvillingpar. I köket uppvaktas den äldsta systern Stina av den försagde bondsonen Gustaf. Han brukar komma med mat till familjen men har mycket svårt för att åstadkomma ett riktigt frieri. Nu lyckas han få kyssa Stina, medan småsyskonen som sett det hela från ett ventilationsfönster kommenterar. Den äldsta av tvillingarna, Nora, säger att det är inget mot de hollywoodstjärnor hon dyrkar. Vid matbordet meddelar Stina att hon vill gifta sig med Gustaf. En bonde är inte vad föräldrarna tänkt sig, men hon säger sig föredra en med en gård som är värd något framför en lektor med skulder. Pappa Winroth tror för ett ögonblick att detta kan komma att lösa hans ekonomiska problem, men får svaret att hon lovat Gustaf att han inte ska skriva på några papper. Trots detta får Stina faderns välsignelse, och han citerar en klassisk litterär sentens om kärleken för att motivera sitt val.

Raggen arbetar hos Olle Berglind, en grosshandlare i frukt. Han har vissa problem med frukthandlares olika politiska hemvist. En socialistisk handlare vägrar köpa hans Messinaapelsiner och en annan handlare, som är nazist, vill inte ha en sändning Jaffaapelsiner. De två handlarna får byta apelsinpartier med varandra, alltmedan Berglind ökar på sin avans. På kontoret finns också Margareta, Pyret och Lizzi. Den sistnämnda kallas Josephine därför att hon upptäckt att hon kan vicka på stjärten som Josephine Baker. Josephine och Raggen upptäcker att Purjo kysst dem samma dag vilket han förevigat i en dikt i lokaltidningen där han arbetar.

Flickorna på kontoret bildar Kvinnoklubben för fridlysta läppar där man inrättar en gemensam böteskassa om någon bryter mot föreningens regler. Ett oförsiktigt skämt att det kan bli mycket pengar att försnilla gör att Margareta avslöjar att hennes far förskingrade pengar och sköt sig. Hon håller nu på med att avbetala faderns skulder. De andra blir så rörda av hennes heroism att de genast döper om henne till Kristina Gyllenstierna.

Purjo gästar det Winrothska hemmet och det framgår att han blivit sångarbror med pappan. Han visar Purjo familjealbumet och berättar om alla sina döttrar. Tre har redan gift sig och flyttat och Stina är på väg. Raggen är på tur och Purjo visar sitt stora intresse.

Raggen fyller år och blir bl a uppvaktad av sina arbetskamrater och sin chef. Berglind har vunnit en Parisresa för två på lotteri och ger Raggen denna i födelsepresent. Purjo säger att han vill vara hennes ressällskap. På kontoret går det dåligt för Margareta i arbetet, hon skriver bara fel och får inte i väg breven i tid. När hon blir inkallad till chefen och kommer ut igen storgråtande, tror Raggen att hon har blivit sparkad och börjar skälla ut Berglind efter noter. Men det visar sig att han i själva verket har friat, och att de två ska gifta sig.

Raggen går på restaurang med Purjo. Men när han säger att han vill ha en huslig fru förstår hon att det inte kan bli hon. Hon flyr sin väg och går till gymnastiklärarinnan Ninni. Raggen gråter ut hos henne och säger att hon aldrig kommer att bli gift, till skillnad från sina kollegor. Ninni tycker att hon inte ska hänga läpp över en valp som Purjo utan föreslår att hon ska resa sin väg - som i alla dåliga romaner.

Raggen åker till Paris med Ninni. De klär upp sig och går på nattklubb. Där stöter de samman med en ung man som de tidigare mött som hastigast på flygplatsen. Han dansar med Ninni. Han låtsas bara kunna engelska och Ninni inbillar honom att Raggen är adlig, dotter till en kammarherre i Sverige. Han förälskar sig i Raggen och de tillbringar några dagar ute på stan. Han uppvaktar henne med blommor och en ring.

Eftersom han är rik, blir hon rädd för vad han ska säga om det kommer fram att hon bara är en fattig lektorsdotter från Västerås. Hon känner sig som en bedragerska och vill smita sin väg men de stöter på honom på hotellet just som de ska resa hem. Han erbjuder dem skjuts till Sverige i sin bil. De skiljs i Stockholm och hon tar tåget hem till Västerås. Hemma på gården står Purjo och kysser Nora. Det knackar på dörren. Det är det den unge mannen från Paris som i själva verket är hennes gamle lekkamrat Per- Lennart, den som en gång gav henne namnet Raggen. Han har bott utomlands och blivit rik. Han konstaterar att de blivit förlovade nu även om hon kanske inte riktigt fattat det ännu.

Censurnummer	53600
Datum	1936-02-26
Åldersgräns	Barntillåten
Originallängd	2315 meter
Kommentar	Granskningskopians aktlängder: 515-460-500-465-375 = 2315 meter - 85 minuter. Visningskopiornas aktlängder: 515-460-500-465-425 = 2365 meter - 86 minuter. Aktlängder: 515, 460, 500, 465, 375.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Philips
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2365 meter
Längd i minuter	86 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

DN (Jerome): "Första hälften, drygt tilltagen, av Raggen -- det är jag det är förtrollande bra. Andra hälften är däremot inte fullt så bra. Detta blir helhetsintrycket av Europafilms inspelning av Gunnar Widegrens roman, som i går hade premiär för vid båda föreställningarna fullsatt salong på Grand.

Europafilm har här definitivt lämnat folklustspelslinjen och gjort ett raskt och även elegant kliv upp i den miljö som lektorsfamiljen Winroth representerar. Här får man en idyll så munter och charmfull som något. Bättre Myrdalspropaganda kan man väl knappast tänka sig än denna glada, stojande och bråkiga hop flickungar, som föres fram i så gott som fullständig frihet, under den studentikost nattgroggande lektorns och hans naiva, men hjärtegoda lektorskas ledning, eller kanske rättare sagt fullständiga brist på ledning. Då och då nämner visserligen husfadern ordet 'björna', men därvid stannar det också! Medaljen har bara en sida, en skinande blank framsida.

Regin är S. Baumans verk. Stämningen, den muntra tonen och den levande småstadsatmosfären är tydligen också till stor del hans förtjänst. Knappast förut i svensk film har man kommit en syskonskara så in på livet som här. Briljant rolig och illusorisk gjordes speciellt morgonuppstigningen i det Winrothska hemmet. Den var festlig. Även flera av kontorsscenerna präglades av dramatisk verv."

StT (Robin Hood): "En uppfriskande rolig och frisk film, riktig och äktsvensk. Vare detta sagt från början, innan man kommer med anmärkningarna. Ty visst kan det göras anmärkningar. Takten genom hela filmen är väl snabb. Man kastas väl hastigt från scen till scen. Övergångarna äro visserligen skickliga, ibland fyndiga, men nästan för snabba. Och slutpoängen kommer inte fram riktigt. I Widegrens bok är poängen bättre.

Men 'Raggen' bevisar ännu en gång att det inte är så farligt i film om röda tråden är litet trassligt och löst tvinnad. Bara situationerna, replikerna och skådespelarna äro bra. Och det äro de här. Hela filmen verkar så direkt skuren ur det gemytliga, käcka, ärliga svenska vardagslivet att man trivs från första ögonblicket, man trivs så förträffligt att man sörjer när filmen tar slut -- man hade gärna stannat i detta trevliga sällskap en timme till.

I det stora hela ha manusförfattarna gjort ett utmärkt arbete. Man betvivlade -- uppriktigt sagt -- att någon skulle kunna få ihop en film av stoffet i boken. Men det har gått. Och regissör Bauman har lyckats få skådespelarna på pricken riktiga."

Kommentar Svensk filmografi

Isa Quensel (intervju 23.6.1975): "Jag var nyanställd på Operan och skulle träna in Nedda i 'Pajazzo' med mera och samtidigt gjordes denna film, vilket komplicerade tillvaron för mig. Vi var aldrig i Västerås utan delar av ateljén och delar av Sundbyberg användes i stället. Däremot filmade vi en hel del i Paris, Eiffeltornet, uppe på Montmartre och nere hos bokinisterna vid Seine. Nattklubbsscenen gjordes helt i ateljén i Sundbyberg."

Romanen "Raggen, det är jag det" av Gunnar Widegren (1886-1959) utkom 1934.

Originaltitel	Raggen det är jag det (Roman)
Författare	Gunnar Widegren

				1935-10-23	1936-02-13
AB Europa Studio	Sundbyberg	Sverige	(ateljé)
	Sundbyberg	Sverige	(exteriörer)
	Paris	Frankrike	(exteriörer)

Sverigepremiär	1936-02-27	Grand	Stockholm	Sverige	86 min
Urpremiär	1936-02-27	Grand	Stockholm	Sverige	86 min
TV-visning	1973-04-24	TV2		Sverige	81 min
	1987-10-17	TV2		Sverige	81 min
	1991-04-05	Kanal 1		Sverige	81 min
	1998-03-06	SVT1		Sverige	81 min

Originaltitel	På Mississippis strand
Kompositör	Henry Freeman	(1935)
Textförfattare	Bo Roger	(1935)

Originaltitel	O, hur härligt majsol ler
Kompositör	Friedrich Kuhlau
Textförfattare	Carl Wilhelm Böttiger	(svensk text 1831)
Sångare	Nils Wahlbom

Originaltitel	Ja, må han leva!
Sångare	kör

Originaltitel	Min roman
Kompositör	Erik Baumann	(1936)
Textförfattare	Karl-Ewert	(1936)
Sångare	Isa Quensel

Originaltitel	Deuxième petite suite. Final
Kompositör	Micheli

Originaltitel	Det var en Lørdag Aften
Sångare	Fritiof Billquist

Originaltitel	Stackars vi
Kompositör	Charles Redland	(1935)
Textförfattare	Frank Faggot	(1935)

Originaltitel	F - Bb7
Kompositör	Thore Ehrling

Originaltitel	Ett minne från i går
Kompositör	Nils "Banjo-Lasse" Larson	(1936)
Textförfattare	Karl-Ewert	(1936)

Originaltitel	Ivano
Kompositör	Amadei

Originaltitel	Petty
Kompositör	Folke "Göken" Andersson	(1932)

Originaltitel	Paris - Stockholm
Kompositör	Erik Baumann

Syndare i filmparadiset (1956)

Citat ingår från

Raggen - det är jag det (1936)

Apelsiner

Bondson

Eiffeltornet

Fruktimportör

Förskingring

Kontor

Lektorer

Nationalsocialism

Paris (Frankrike)

Sundbyberg

Tvillingar

Västerås

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm
Längd i meter	2267

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	RAGGEN - DET ÄR JAG DET
Tryckeri	J. Olsén litogr.anst.

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	RAGGEN DET ÄR JAG DET
Tryckeri	J. Olsén litogr.anst.
Affischdesign	Eric Rohman

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	RAGGEN - DET ÄR JAG DET
Tryckeri	Otto Ahlström boktryckeri

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	RAGGEN DET ÄR JAG DET
Tryckeri	J. Olsén litogr.anst.
Affischdesign	Eric Rohman

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Omfång	92 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Omfång	91 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Omfång	26 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Omfång	23 s.
Språk	Svenska

Typ	Synopsis
Manustitel	Raggen -that's me.
Omfång	2 s. Produktionsuppgifter och rollista ingår.
Språk	Engelska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Raggen - that's me.
Omfång	2 s. Produktionsuppgifter och rollista ingår.
Språk	Engelska

Typ	Kringmaterial
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	4
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska