Stackars miljonärer (1936)

Media (22 st)

Originaltitel	Stackars miljonärer
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Ragnar Arvedson Tancred Ibsen
Producent	Olof Thiel
Manus	Ragnar Arvedson Tancred Ibsen Börje Larsson
Förlaga	Drei Männer im Schnee (Roman)
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	AB Irefilm
Åldersgräns	Barntillåten
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1936-08-21

Medverkande

Adolf Jahr
Jan Eriksson, arbetslös ingenjör

Ernst Eklund
Georg Delmar, direktör, "lagerförvaltare Georg Larsson"

Tollie Zellman
fru Olander, kallas Olle, Delmars husföreståndarinna

Nils Wahlbom
Johan, Delmars betjänt, "skeppsredare Johan Borelius"

Eleonor de Floer
Eva Delmar, Delmars dotter

Anna Olin
fru Eriksson, Jans mor

Visa fler

Handling

På den stora fabriken i Stockholm råder idel otrevnad. Arbetarna leds och sekreterarna har tråkigt inne på kontoret. Arbetslöse ingenjör Jan Eriksson anländer för att firman har haft en...

Visa hela handlingen

Press

DN (Lbk): "Adolf Jahr har nu nått den position i svensk film att om han placerades i den allra sämsta historia skulle denna ändå tack vare hans popularitet räddas från fiasko. Må det...

Visa all press

På den stora fabriken i Stockholm råder idel otrevnad. Arbetarna leds och sekreterarna har tråkigt inne på kontoret. Arbetslöse ingenjör Jan Eriksson anländer för att firman har haft en annonspristävlan som han vunnit. Jan uppsöker reklamchefen och frågar om inte hans pris - två veckors fjällsemester med resa - kan utbytas mot pengar, men det går inte. Jan försöker få tala med firmans direktör, Georg Delmar, men blir avvisad. En av firmans trotjänare, kontoristen Larsson, avskedas för att han slarvat bort ett brev. Denne uppsöker direktör Delmars hem där han träffar direktörens dotter som tar honom i försvar. Hon talar om för fadern att han förlorat kontakt med hela mänskligheten: "Dina pengar står som en mur mellan dig och dina medmänniskor."

På kontoret får Delmar veta att andre-pristagaren också vill byta ut fjällsemestern mot pengar. Han låter sända honom 400 kronor och tar själv biljetten, som är utställd på "lagerförvaltare Larsson" och bestämmer sig för att fara till fjälls föreställande Larsson. Hans betjänt Johan skall följa med och föreställa skeppsredare Johan Borelius och inte låtsas känna sin chef maskerad som Larsson.

Hans hushållerska, fru Olander, telefonerar upp till hotellet, Delmar ovetande, och säger att det kommer en förklädd miljonär, som vunnit en pristävlan, och att de måste ge honom lyxbehandling. Hon säger att han älskar katter på rummet, äter bara köttbullar, vill ha en upphettad tegelsten i sin säng till natten samt en flaska napoleonkonjak på rummet. Hon sänder 1.000 kr för att betala för Delmars extra förmåner.

Till hotellet anländer Jan Eriksson och blir tagen för den anonyme miljonären och förvånas storligen över kattorna på rummet. Delmar anländer som Larsson och placeras i ett rum på vinden, där det inte finns centralvärme och där det snöar in från ett takfönster. Jan Eriksson tar sig an honom, så herrarna plus Johan Borelius alias betjänten Johan, äter vid samma bord, och herrarna byter mat så att Delmar-Larsson får köttbullarna.

Jan Erikssons liv kompliceras av att en skum internationell promotor, direktör Gorkin, med sin vampande sekreterare anländer och jagar Jan Eriksson i tron att han är Delmar. När Gorkin framläggar sina planer för Eriksson, blir de underkända av honom som ren svindel. Detta intresserar den anonyme Delmar, som bestämmer sig för att i framtiden engagera Eriksson.

Man åker skidor och släde. Betjänten Johan uppfinner en metod att gå uppför skidbackar genom att montera in piggar i skidan. Hela tiden behandlas Delmar-Larsson mycket illa av hotellets ledning och Eriksson får nästan all service.

Betjänten Johan telefonerar hem till Stockholm och hushållerskan Olander och säger att hennes omtanke om Delmar misslyckats. Hon blir orolig och alarmerar dottern Eva, som tidigare av en slump träffat Eriksson i en hiss. Hon beger sig till fjällhotellet och konstaterar att fadern är i god vigör trots sitt kalla hotellrum. När hon skidar på egen hand råkar hon ut för ett oväder och måste övernatta i en fjällstuga med Eriksson, som dyker upp och räddar livet på henne. Man återvänder till hotellet och de övriga gästerna krusar Eriksson omåttligt i tron att han är en miljonär.

Samtliga inblandade återvänder till storstaden. Delmar inbjuder Jan Eriksson - som varit arbetslös ingenjör i tre år - och hans moder till en middag där han avslöjar sakernas rätta förhållande. Jan och Eva kan nu betraktas som förlovade. Man marscherar in till det dukade middagsbordet.

Pressreaktion Svensk filmografi

DN (Lbk): "Adolf Jahr har nu nått den position i svensk film att om han placerades i den allra sämsta historia skulle denna ändå tack vare hans popularitet räddas från fiasko. Må det genast tilläggas att någon sådan film är Stackars miljonärer visst inte -- premiären på Astoria och Plaza utvisade klar publiksuccés, men den hade inte blivit tillnärmelsevis så stor om Adolf Jahr saknats i huvudrollen.

Höstens femte svenska film -- så långt ha vi hunnit på en fattig månad -- bygger liksom tre av de föregående på 'en främmande idé'. Då Irefilm lade sig till med Erich Kästners roman 'Drei Männer im Schnee', hittade man ett verkligt gott och roligt filmuppslag, som ganska originellt varierar det urgamla förväxlingstemat."

SocD (Edgren): "Om anmälaren vore hotellportier eller hotelldirektör skulle han bestämt protestera mot det sätt på vilket typerna i fråga framställas i Irefilmen Stackars miljonärer. Låt vara att enkla och mindre bemedlade människor kanske inte mottagas som miljonärer, men så illa bli de i alla fall inte behandlade som den föregivne stackars enkle lagerbokhållaren Ernst Eklund i filmen, och det är knappast heller troligt att en miljonär blir så fjantigt omhändertagen som den föregivne penningmagnaten Adolf Jahr.

I sin friariver för den bredare publiken ha filmens framställare gått lite för långt när de sökt skildra penningens betydelse för den enskildes trevnad. Det är skada, ty om uppsåtet är ju annars ingenting annat än gott att säga. Upptakten är så rasande bra gjord, liksom stora stycken i fortsättningen. Där finns en lång räcka scener som visa hur chefen för ett stort företag i sitt blinda affärsnit hjärtlöst handskas med sina underlydande utan att ägna dem en mänsklig tanke. Och idén att låta honom förklädd till en enkel man vistas bland andra människor på en rekreationstripp i fjällen, där han får veta sanningen om sig själv, är utmärkt. Den utformas också tämligen konsekvent i fortsättningen, man tycker bara att mycket mer borde ha kunnat utvinnas av uppslaget."

StT (Robin Hood): "Stackars miljonärer är en mycket snäll film, och det är med snälla filmer som med snälla människor: de göra ingenting tokigt men uträtta heller inga storverk, de äro behagliga ty de trampa inte på tår och i klaver, säga ingenting olämpligt, uppträda inte ohyfsat, men efter en stund i deras sällskap börjar man längta efter litet 'ondska', litet krut, litet skenande över skaklarna, litet överdåd och gnistor. Stackars miljonärer har samma trevliga och snygga ton som Irefilms övriga produkter av senare årgång, men ger inte Adolf Jahr tillfälle till samma lössläppta ysterhet och trickseri. Visserligen lär han de champanj-inspirerade herrarna Eklund och Wahlbom att leka tåg med papperskorg på huvudet, men för övrigt håller han sig lugnt på mattan. Lugn vilar sjön."

Kommentar Svensk filmografi

Erich Kästner (1899-1974) skrev en humoristisk roman, "Drei Männer im Schnee", som publicerades 1934. I Sverige kom den i Johannes Edfelts översättning både 1936 och 1955 som "Stackars miljonärer". I USA inspelades den som Paradise for Three 1938, i regi av Edward Buzzell med bl a Frank Morgan, Robert Young och Florence Rice. En österrikisk version gjordes 1955 av Kurt Hoffmann, Drei Männer im Schnee med Paul Dahlke och Gòther L$ers.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se