O, en så'n natt (1937)

Media (145 st)

Originaltitel	O, en så'n natt
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Anders Henrikson
Producent	Carl Anderson
Manus	Weyler Hildebrand Torsten Lundqvist
Förlaga	Die vertagte Nacht. Schwank in drei Akten (Pjäs)
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	Film AB Imago
Åldersgräns	Barntillåten
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1937-08-30

Medverkande

Thor Modéen
grosshandlare Adrian Berggren, ägare till Berggrens Foder och Melass

Sickan Carlsson
Irma Berggren, Adrian Berggrens dotter

Åke Söderblom
Efraim Zelin

Birgit Tengroth
Edit Zelin, Efraims fru, Irmas syster

Erik "Bullen" Berglund
Julius "Julle" Broberg, godsägare, Irmas och Edits morbror

Kirsten Heiberg
Lola Cassell, skådespelerska vid Revyteatern

Visa fler

Handling

Det nygifta paret paret Efraim Zelin och Edit Berggren anländer på bröllopsnatten, en regnig kväll, till ett litet hotell för att få logi eftersom deras bil gått sönder. Det visar sig...

Visa hela handlingen

Press

DN (C B-n): "O, en så'n natt skulle kunnat bli paradisfilm i kvadrat, om inte just Anders Henrikson hade svarat för regin. Han begriper åtminstone det att en kvickhet ska vara kvick i benen,...

Visa all press

Det nygifta paret paret Efraim Zelin och Edit Berggren anländer på bröllopsnatten, en regnig kväll, till ett litet hotell för att få logi eftersom deras bil gått sönder. Det visar sig att alla rum är upptagna men Edit får sovplats i städerskans rum och Efraim får logera i portierens krypin bakom disken. Mitt i natten kommer städerskan insmygande och tror att det är portieren som ligger där, men i samma ögonblick kommer Edit och tänder lyset. När hon finner en främmande dam som håller armarna om sin nygifte make, blir hon upprörd över hans "otrohet" och reser omedelbart hem igen till sin mamma.

Hennes far är grosshandlare Adrian Berggren som handlar i fodervaror. Som en av sina anställda har han sin andra dotter Irma. Hon uppvaktas ihärdigt av den unge Klas Rölling, vilken fadern hela tiden avspisar. För att få förevändning att träffa och tala med henne köper han hela tiden partier av melass av Berggrens firma trots att han inte har någon gård eller några djur.

Efraims ungkarlslägenhet har honom ovetande lånats ut till de två skådespelerskorna Millan och Lola av städerskan under den månad han hade tänkt att tillbringa på bröllopsresa. Det inträffar därför ytterligare en rad komprometterande situationer när Efraim återvänder och tröstas av sin svärfar Berggren. Även denne blir avslöjad av sin huskorsliknande fru Ida i en tvetydig situation tillsammans med en av skådespelerskorna.

Det kommer nu visserligen ett brev från hotellet till Efraim som förklarar vad som hänt och frikänner honom från den förmenta otroheten, men brevet lyckas svärfadern stoppa på sig oläst eftersom det var ställt till Adr: Berggren, vilket han tolkar som att det var sänt till honom. Först senare kommer därför brevet fram till rätt person så att missförståndet mellan Efraim och Edit kan rätas ut.

Man beslutar sig emellertid att hämnas och Adrian Berggren lyckas överraska Ida i armarna på sin gamle vän Julius, tillfälligt i staden för att besöka en av skådespelerskorna som är en gammal bekant. Adrian låter därmed udda vara jämnt.

Samtidigt har han fått problem med att fullgöra ett leveranskontrakt på melass eftersom Klas köpt upp hela lagret. Berggren står inför hot om att betala skadestånd och nu kan Klas utnyttja situationen och sälja tillbaka all melass han tidigare köpt med god avans. Därmed får han godkänt av sin blivande svärfar som kan hälsa honom välkommen i familjen.

Pressreaktion Svensk filmografi

DN (C B-n): "O, en så'n natt skulle kunnat bli paradisfilm i kvadrat, om inte just Anders Henrikson hade svarat för regin. Han begriper åtminstone det att en kvickhet ska vara kvick i benen, och på den fart han sätter på sina sinnessvaga farsintermezzon finns det ingen anledning att klaga. Att O, en så'n natt är på tok för lång är inte hans, utan manuskriptförfattarnas fel, men han har då gjort vad han kunnat för att det eviga dörrspringandet och alla missförstånden från fall till fall ska gå undan. En och annan liten situationsbild kan han också göra med sinne för det lustiga i atmosfären. Han låter två herrar, av vilka den ene är han själv, gäspa i en apotekslucka nå'n gång på natten; det är ett litet intermezzo av artistisk valör.

Eljest måste jag bekänna min kompletta oförmåga att uppskatta den miljö i vilken hela denna karusell rullar runt: en moderniserad Trötte Teodors-värld av det slag som väl numera bara uppväcker leda, med gamla herrar hamnande hos balettflickor, äkta par som råka sova på fel dyschateller, toffelhjältar som får smisk, och ragator som söka pricka den äkta mannen med blomvaser, men i stället råka väta ner någon annan. Det är nattståndet öl alltsammans, om också serverat litet kvickare än vanligt. Här som så ofta annars i svensk film är det ytterst själva fantasin som man saknar. Kunde man åtminstone inte nå'n gång komma med några nya interiörer och några nya möbler? I svensk film bo ju allesammans som något slags funkiserade smådirektörer, och mobilierna känner man igen från film till film. I O, en så'n natt är två balettflickor inlogerade i ett jätterum, där alla äventyren utspelas; precis så Vita havs-mässigt såg direktörsrummet ut i Sara lär sig folkvett.

Dialogen flöt ledigt, åtminstone till en början. Men när sen både den ene och den andre skulle lockas ut till det mystiska rummet blev det litet mera krystat och omständigt, och då och då verkade det som om aktörerna hade tagit tallektioner av Aftonbladets diktafonrulle."

StT (Robin Hood): "O, en så'n natt går i Halvans tecken. Inte halva med litet h - det dricks visserligen en del, men bara i en scen (och där en hel del. En rappt talad och regisserad scen förresten!) Jag menar Halvan med stort H. Helans celebra motspelare tycks ha varit mönstret vid detta försök till en verklig fars, särskilt Halvans karakteristiska sätt att gråta. Åtminstone två av de svenska skådespelarna ha lagt sig till med Halvans sätt att säga repliker med skrikig gråt i halsen, och en tredje skrapar sig i håret som Halvan. Leve Halvan!

Anders Henrikson har här försökt sig på fars i ordets riktiga bemärkelse. En sån där fars där man springer ut och in i dörrar, och alla förväxlas med alla. Henrikson lyckas bäst själv - som skådespelare. Hans lilla scen som gäspande apoteksbiträde är en fullträff. Som regissör lyckas han till 50 proc. Det är svårt att driva upp svenska skådespelare till äkta farstakt. Man märker svårigheten bl a därav att aktörerna lyckas i varannan scen. I varannan äro de trötta, forcera sig - och misslyckas. Helast är Sickan Carlsson. En riktigt bra prestation."

Kommentar Svensk filmografi

Den tyska farsen "Die vertagte Nacht" hade urpremiär 1923 och är författad av Franz Arnold (1878-1960) och Ernst Bach (1876-1929). I Sverige bearbetades den av Jacob "Svasse" Bergqvist (1887-1959) och hade premiär på Folkteatern i Stockholm 5.3.1927 under titeln "Revyprimadonnan", där den gick 73 gånger. Den fortsatte samma år på Vasateatern - 13 gånger på hösten. På Folkteatern hade Sigurd Wallén regisserat och huvudrollerna innehades av Thor Modéen och Dagmar Ebbesen.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se