Grundfakta

Media (59 st)

Originaltitel Häxnatten
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1937-11-01

Medverkande

Gösta Ekman
Arne Markell, lektor

Signe Hasso
Majken Celsing, journalist på tidningen Dagen

Ruth Stevens
Lena Markell, Arnes hustru

Göran Bernhard
Gunnar, Arne och Lenas son

Sture Lagerwall
"Balalajka", journalist på Dagen

Einar Axelsson
Bengt Arktander, löjtnant

Visa fler

Handling

Lektor Arne Markell tar farväl av sin studentklass. Han skall gifta sig och byta skola. Han är allmänt beundrad av sina kvinnliga elever. Till beundrarna hör Majken Celsing och när...

Visa hela handlingen

Press

NDA (Per Lindberg): "I första delen har man också lyckats skapa en viss förväntan, i skildringen av en skolflicka som svärmar för en lärare som gifter sig och drar till annan ort, medan...

Visa all press

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel
Inspelningstitel

Filmteam

Regi
Manus
Produktionsledare
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Inspicient
Musikarrangör
B-ljud
Förtexter

Medverkande

Gösta Ekman Arne Markell, lektor
Signe Hasso Majken Celsing, journalist på tidningen Dagen
Ruth Stevens Lena Markell, Arnes hustru
Göran Bernhard Gunnar, Arne och Lenas son
Sture Lagerwall "Balalajka", journalist på Dagen
Einar Axelsson Bengt Arktander, löjtnant
Eric Abrahamsson konsul Adolf Ohlzon, Lenas far
Gerda Björne konsulinnan, Lenas mor
Märtha Lindlöf mormodern
Aurore Palmgren Sidonia, Markells husföreståndarinna
- Ej krediterade:
Sigge Fürst poliskonstapel Kihlqvist
John Botvid fångvaktare
Kurt Björkvall Kurt Björkvall, sportflygare
Nils Johannisson grosshandlare Sörensen
Saga Sjöberg elev i Markells klass
Märta Dorff elev i Markells klass
Margareta Bergfelt Anna, Majkens ena kamrat på stationen
Carl Ericson portier på fjällhotellet
Torsten Hillberg nattportier på fjällhotellet
Erik Forslund en bybo
Arne Lindblad kypare på fjällhotellet
Mona Geijer-Falkner städerska
Ingeborg Strandin städerska
Inga-Lill Åhström Greta, barnjungfrun
Keth Hårleman konsul Ohlzons jungfru
Gustaf Färingborg journalist på Dagen
Olga Appellöf gäst på Den Gyldene Freden
Axel Högel fångvaktare
Bengt Ekelund student som håller tal

Bolag

Produktionsbolag AB Irefilm
Distributör i Sverige (35 mm) Irefilms Distributionsbyrå AB 1937
Laboratorium AB Film-Labor

Handling

Lektor Arne Markell tar farväl av sin studentklass. Han skall gifta sig och byta skola. Han är allmänt beundrad av sina kvinnliga elever. Till beundrarna hör Majken Celsing och när klasskamraterna hurrar för lektorn sitter hon tyst och trumpen. Hon går i sällskap med ett par kamrater till Centralen för att ta farväl till Markell och hans unga brud när de åker i väg på bröllopsresa. Bland de som tar avsked finns även löjtnant Bengt Arktander som tidigare uppvaktat Markells fru, Lena. Majken har köpt en bukett rosor som avskedspresent men de når inte fram.

Det går fem år och vi möter Majken i hennes lägenhet med arbetskollegan Balalajka, redaktionssekretare på Dagen, där hon arbetar som journalist. De är båda intresserade av varandra och uppträder stundtals som om de redan vore gifta men ännu har ingen friat till den andre. Han försöker locka med att tala om att skaffa större lägenhet. Hon pratar om åren som gått och hur hon mist alla illusioner hon en gång haft som ung gymnasist.

När han ser ett porträtt hon har av Markell börjar hon berätta om att han var ett ungdomssvärmeri och hur hon och de andra flickorna i klassen brukade läsa hans ungdomsdikter, "Häxan och andra upprorsvisor". Hon har till och med satt musik till dem. Men nu är den illusionen borta säger hon.

Vi möter lektorsparet Markell i en tågkupé på väg till Åre. Det framgår av deras samtal att äktenskapet blivit alldagligt även om de fiortfarande tycker om varandra. Framme i Åre möter de en del gamla bekanta, bl a Bengt Arktander som leder en skidtrupp.

Även Majken har tidigare kommit till hotellet. Hon har fortfarande kvar sina varma känslor för Arne. Hon får ett telefonsamtal från Balalajka att göra ett reportage om ungdomens moral apropå ett aktuellt debattinlägg och beslutar sig för att intervjua lektorn i frågan. Till en början känner han inte igen henne men efter ett tag minns han. Hon har blivit fullvuxen dam nu.

Han börjar med att säga att lärarna inget vet om ungdomen. Efterhand blir deras samtal mer personligt och till sist erkänner hon att hon varit förälskad i honom. Hon kan säga det nu, eftersom hon inte längre kan få nedsatt sedebetyg. Även han visar sin förälskelse och kysser henne men säger att det hela är vanvettigt. Han har ju sin hustru som han älskar men Majken har nu fått honom att återuppliva sin svikna ungdom.

Samtidigt har Bengt försökt återuppväcka Lenas känslor. Hon säger sig vara otillfredsställd med livet i den lilla landsortshåla där man nu bor. Men hon vill att de bara skall vara vänner.

På kvällen håller hotellet en maskerad, "Häxnatten", och Majken iklär sig kattkostym. Hon träffar på Arne och det visar sig att deras gemensamma känslor blivit mycket heta. Hon sjunger en av hans gamla dikter för honom. Han blir närmast passionerat förälskad i henne och är beredd att bryta med sitt nuvarande liv. Majken försöker besinna sig och drar sig till sist undan. Hon påminner honom att det alltid kommer en morgondag.

Deras förehavanden har dock observerats av Lena, som tolkar allt till det värsta och i ett försök att "hämnas" ger hon sig hän år Bengt. De beger sig i väg ut på fjället och hamnar i en fjällstuga som ägs av en läkare. Men just som hon är på väg att falla för honom kommer en fjällbo och ber om hjälp. Bengt ger sig i väg och hon ångrar vad hon hållit på att göra. För sitt inre åkallar hon bilden av sin lille son och beger sig i väg mot hotellet igen.

Då hon inte dyker upp på hotellet tror man att hon försvunnit och börjar spana efter henne. Majken upptäcker hur mycket Markell saknar sin hustru och får tidningen att engagera flygaren Kurt Björkvall för att leta. Då får de telegram att Lena finns i Stockholm. Markell och

Censur / granskning

Censurnummer 56192
Datum 1937-09-07
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 1995 meter
Kommentar Granskningskopian saknade huvudtext. Visningskopiornas längd: 2205 meter (aktlängder: 545-570-595-495) - 81 minuter . Granskningskopians aktlängder: 300-300-290-295-300-285-225 = 1995 meter. Aktlängder: 300, 300, 290, 295, 300, 285, 225.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudtyp Ljud
Ljudsystem Selenophon
Färgtyp Svartvit
Bärare 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2205 meter
Längd i minuter 81 min
Akter 4 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

NDA (Per Lindberg): "I första delen har man också lyckats skapa en viss förväntan, i skildringen av en skolflicka som svärmar för en lärare som gifter sig och drar till annan ort, medan flickan tar studenten och blir pennskaft. En ganska mjuk och vacker början, med en del smålustiga repliker och situationer, och några vackra bilder och några fina tonfall av Signe Hasso.

Efter fem år stöter så flickan ihop med sin forna lärare på ett högfjällshotell och gör en intervju. Det är en bra scen som håller intresset vid liv. Här har man också Gösta Ekmans ansikte att glädja sig åt.

Men sedan glider människorna ur författarens och regissörens händer och en livlös banalitet tar vid. Den vanliga svenska filmkomiken börjar -- och nöjet tar vid.

Själva häxnatten uppe i fjällen, när flickan skall dra iväg med lektorn och Einar Axelsson med lektorskan, är en helt misslyckad barnkammarlek. Författaren står rådvill, arrangemangen blir livlösa, kompositionen slö. Fotograferingen blir kropplös och hård, osensuell och plakatmässig. Ingen hets, ingen åtrå, ingen vare sig yttre eller inre atmosfär. På en sådan karneval drar inte sinnena iväg med människans förnuft.

Och fortsättningen blir bara värre. Inkopieringsbilder av hustruns tankar i en spiseleld äro torra, utan vare sig ångest eller lockelse, och att de jaga henne ut i snöfjällen tror man inte på. Hur fjärran filmen står från verkligt liv visar t. ex. fadäsen, att pennskaftet vill ringa in nattens trista upplevelse till morgonupplagan -- en psykologisk osanning, som får oss att tappa intresset för figuren.

Att bryta ett allvar i skämt, det är en fin konst, som fordrar mycken människokunskap och mycken kärlek. Att ställa emot varann tragik och komik är en patetisk konst som fordrar en ännu större grad av visdom. Men att, som man gjort i Häxnatten, försöka få publiken att tro på passionen, utan att visa den, men i stället lägga in gamla beprövade farstrics för att få publiken att skratta, det är en stillöshet, som det vill till ett svenskt filmmanuskript för att prestera.

Man hade väntat att Gösta Ekman äntligen skulle få ett hyggligt manus att arbeta efter. Svensk film är skyldig honom det, och sig själv också för resten. Det måste dock vara någon proportion mellan Gösta Ekmans kvalitet och filmens. Man hade väntat att äntligen få se detta gåtfulla, gränslöst skiftande ansikte med all dess melankoli utnyttjat i människokunskapens tjänst. Men man fick inte det."

StT (Robin Hood): "Ämnet är inte originellt. Och manuskriptet förmår inte hålla linjerna rena och klara. Trådarna nysta ihop sig och ändarna släpa ibland i larvets tjocka soppa. Men där finns dock i manuskriptet möjligheter för begåvade skådespelare att känna spontant och skapa spontant. Och möjligheterna tillvaratas. Av Signe Hasso -- och av journalisten Sture Lagerwall, som beundrar henne. Samspelet mellan de två, naturligt, lekande, spontant, är filmens stora behållning.

Man förstår att Signe Hasso lärt mycket av Gösta Ekmans rutinerade erfarenhet, och av Sture Lagerwalls åtskilligt mindre, men dock rutinerade erfarenhet. Men hennes friskhet är betagande."

SvD (Esq): "Tyvärr hör inte erotiken till den svenska filmens starkare sidor, lika litet som den sociala satiren, och vänligast kan om detta parti av Häxnatten sägas att nyssnämnda syften förfelats. I fortsättningen spårar den ur i hopplös farsvillervalla, blandad av klunsiga äktenskapskonflikter, otympliga redaktionsinteriörer, Björkvallsflygning och fingerad kidnappning. Den vänligaste recensent torde inte kunna förneka, att maken till filmsoppa sällan serverats.

Även till närmast föregående film hade Oscar Hemberg levererat manus. Vi går landsvägen är inte så litet larvig, men den är harmlös, smålustig, opretentiös. Häxnatten framträder med stora anspråk och måste bedömas därefter. Gösta Ekman kan inte annat än beklagas; inte ens hans rutin förmår trolla fram något av värde, intresse eller sympati ur uppgiften som en fjolligt omanlig karlstackare."

Kommentar Svensk filmografi

1933 gjorde Signe Hasso (under namnet Signe Larsson) ett framträdande i den misslyckade filmen Tystnadens hus (1933/18). Det dröjde sedan fyra år innan hon fick sin första verkliga roll, den i Häxnatten, som kan räknas som hennes egentliga debut. Om hennes prestation skrev recensenterna: StT (Robin Hood): "Filmen är Signe Hassos. Om man inte visste att hon länge spjärnat emot och inte velat ge sig filmen i våld -- skyllande på att hon känt sig för ung, för omogen, för ofärdig för det stora gamet -- skulle man vara rädd att bruka de överord, man känner sig frestad till. Men Signe Hasso visar med denna första film att hon är mogen. Mogen för kritik, men även för beröm. Mogen att träda fram i en Garbos, en Zarah Leanders internationella fotspår. Om hon sköts rätt -- och måtte hon skötas rätt -- finns det intet slut på hennes karriär. Hon kan nå hur långt och hur högt som helst. Det är stora ord, men knappast för stora."

NDA (Per Lindberg): "Signe Hassos filmdebut var lyckad. Hon är välgörande naturlig och uttrycksfull, men var för hårt sminkad. Att hon inte alltid förmådde hålla ihop figuren var inte hennes fel. Man får inte intrycket av en modern kvinna, genom att skildringen ideligen hoppar från svärmeri till ironi eller framåtanda. Det gäller att visa övergångarna. Och det gav manuskiptet inga tillfällen till."

GHT (Candide): "Men rollen må vara beskaffad hur som helst. Signe Hasso gör något mycket bedårande av den. Man ser åter vad teaterkulturen betyder när den förenas med filmförstånd. Signe Hasso är ungdom och mognad på en gång. Hennes ansikte får ständigt nya, skiftande uttryck, som man skulle fatta innebörden av, även om dialogen uteslöts. Vi har fått vår Annabella, och det är att hoppas att teaterkallet håller henne kvar i landet, så att också svensk film kan få stöd av hennes personlighet."

Inspelning

1937 1937
AB Irefilm Stockholm Sverige (ateljé)
Åre Sverige (exteriörer)
Stockholm Sverige (exteriörer)

Visningar

Sverigepremiär 1937-11-01 Palladium Malmö Sverige 81 min
Urpremiär 1937-11-01 Palladium Malmö Sverige 81 min
Stockholmspremiär 1937-11-02 Astoria Stockholm Sverige 81 min
1937-11-02 Plaza Stockholm Sverige 81 min
1937-11-02 Royal Stockholm Sverige 81 min
TV-visning 1991-03-24 TV3 Sverige 77 min

Musikstycken

Originaltitel Ein Sommernachtstraum. Hochzeitmarsch
Kompositör Felix Mendelssohn-Bartholdy (1842)


Originaltitel Sjungom studentens lyckliga dag
Kompositör G***** (1851)
Textförfattare Herman Sätherberg
Sångare Signe Hasso (och kör)


Originaltitel Häxnatten
Kompositör Jacques Armand (1937)
Textförfattare Karl-Ewert (1937)
Sångare Signe Hasso


Originaltitel Det var dans bort i vägen
Kompositör Helfrid Lambert (1899)
Textförfattare Gustaf Fröding (1891)
Sångare Eric Abrahamsson
Nils Johannisson
- (samt okänd kvinna)


Ämnesord

Fjällsemester
Journalist
Kidnappning
Lektorer
Läroverk
Maskerader
Skald
Skidåkning
Skärtorsdag/häxnatten
Stockholms Central
Tidningsredaktioner
Åre

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Bärare 35 mm
Längd i meter 2142


Typ Duplikatnegativ
Bärare 35 mm


Typ Tonnegativ
Bärare 35 mm


Bestånd Affischer

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar 1
Affischtitel HÄXNATTEN
Tryckeri J. Olsén litogr.anst.
Affischdesign Eric Rohman


Storlek Större än 80 x 110 cm
Antal exemplar 1
Affischtitel HÄXNATTEN
Tryckeri J. Olsén litogr.anst.
Affischdesign Eric Rohman


Storlek Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar 1
Affischtitel HÄXNATTEN
Affischdesign Eric Rohman


Storlek Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar 1
Affischtitel "HÄXNATTEN" med Gösta Ekman og Signe Hasso
Tryckeri Dyva & Jeppesens bogtrykkeri aktieselskab
Affischdesign Eric Rohman


Storlek Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar 1
Affischtitel HÄXNATTEN
Tryckeri Ewes tryckeri AB


Bestånd Arkivalier

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ Pressklipp


Bestånd Manuskript

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ Synopsis
Manustitel Häxnatten.
Omfång 26 s.
Språk Svenska


Typ Synopsis
Manustitel Häxnatten.
Omfång 27 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Häxnatten. Av Oscar Hemberg.
Omfång 75 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Häxnatten. Senare version. Ej komplett.
Omfång 11 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Häxnatten. Av O. Hemberg.
Omfång 103 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Häxnatten. Av O. Hemberg.
Omfång 103 s.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper SET
Bakombild papper 2
Album Ja



Relaterat

    Kontakta redaktionen

    Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

    Vad gäller det?