Filmen om Emelie Högqvist (1939)

Media (218 st)

Läs mer om denna film i vår artikel "Uppfinnare, kulturpersoner och en och annan pionjär"

Originaltitel	Filmen om Emelie Högqvist
Svensk premiärtitel	Filmen om Emelie Högqvist
Distributionstitel	Elskerinde (Danmark) Emelie Högqvist (Norge)
Alternativtitel	Emelie Högqvist
Söktitel	Emilie Högqvist

Regi	Gustaf Molander
Manus	Gösta Stevens Gustaf Molander
Produktionsledare	Stellan Claësson
Foto	Julius Jaenzon (som J. Julius)
Musik	Jules Sylvain (originalmusik)
Arkitekt	Arne Åkermark ("dekorationer")
Klippning	Edvin Hammarberg
Ljudtekniker	Lennart Unnerstad
Regiassistent	Harry Malmstedt Hasse Ekman
Rådgivare	Allan Egnell (historisk expert)
Konstnärlig rådgivare	Karin Swanström
Inspicient	Harry Malmstedt
B-foto	Gunnar Fischer
Stillbildsfoto	Louis Huch (ateljéfoto)
Musikarrangör	Gunnar Johansson
Orkester	SF-orkestern
Orkesterledare	Gunnar Johansson
Scenografiassistent	Olle Oldenburg
Kläder	Mimmi Törnqvist Allan Egnell
Maskör	Arne Lundh
B-ljud	Gösta Källman
Förtexter	Alva Lundin

Signe Hasso	Emelie Högqvist, aktris
Georg Rydeberg	kronprins Oscar
Sture Lagerwall	Jean Högqvist, Emelies bror, aktör
Karl-Arne Holmsten	Christer Örnclou, löjtnant
Georg Løkkeberg	Lord Arthur Bloomfield
Elsa Burnett	kronprinsessan Josephine
Irma Christenson	Marianne Berend, Jeans fästmö
Olof Winnerstrand	baron von Brinkman
Tollie Zellman	fru Högqvist, Emelies mor
Anna Lindahl	Hanna Högqvist, Emelies syster, hattmodist
David Knudsen	Bloomfield senior, brittisk minister
Björn Berglund	August Blanche
Sven Bergvall	överste Fleming, kommendant
Anna-Lisa Baude	krogvärdinnan fru Grönlund
Hilding Gavle	greve Claes Stjernhjelm
Elsa Ebbesen-Thornblad	Kristin, husa hos Högqvists
Hugo Björne	Westerstrand, teaterdirektör
Karin Alexandersson	Gamla Fina		(rollen till stor del bortklippt)
Bengt Djurberg	Wilhelm von Braun
Olav Riégo	Johan, hovmästare hos Bloomfields
Gunnar Sjöberg	Knut Almlöf, aktör
-	Ej krediterade:
Pierre Balsam	Max, Emelies son med Oscar
Lars Ekstam	Hjalmar, Emelies son med Oscar
Helge Mauritz	herre i parken
Karin Nordgren	ung dam i parken
Britta Larsson	ung dam i parken
Olga Andersson	hovdam
Lill-Tollie Zellman	krogpiga
Magnus Kesster	krogkund
Torsten Bergström	krogkund
David Erikson	spritkyparen på klubben
Carl-Gunnar Wingård	den pratsamme på klubben
Erland Colliander	fångvaktaren
Olof Krook	fånge
Wiktor "Kulörten" Andersson	diligenskusk
Tage Almqvist	man vid Emelies avresa med diligensen
Helge Karlsson	kapten på hjulångaren
Gösta Grip	herre i parken och på klubben
John Botvid	hamntjänsteman
Mary Lundqvist	den italienska värdinnan i Turin
Eric Dahlström	diligensexpeditör i Ystad
Julius "Julle" Sjögren	servitör i parken
Curt Masreliez	man vid Emelies avresa med diligensen
Eric von Gegerfelt	en man på uteserveringen i parken
Ragnar Widestedt	man i parken som hälsar på Emelie
Bror Bügler	officer i parken som hälsar på Emelie
Paul Hagman	en lakej vid hovet
Marianne Lenard	hovdam
Georg Fernquist	en servitör på klubben
Yngwe Nyquist	en man på klubben
Olle Hilding	krogkund
Arne Lindblad	krogkund
Josua Bengtson	uniformsklädd krogkund
Carl-Axel Hallgren	man vid Emelies avresa med diligensen
Britta Estelle	kvinna vid Emelies avresa med diligensen
Albert Johansson	man vid Emelies avresa med diligensen
Walter Lindström	en man på uteserveringen i parken
Sven Arvor	en man som hälsar på Emelies i parken
Knut Pehrson	en gewaldiger på krogen
Helge Andersson	en krogkund
Axel Lindberg	en krogkund
Wiange Törnkvist	en kortspelare på klubben
Kurt Kulander	en fånge
Gunnar Bohman	postiljonen på diligensen
Knut Lundström	kägelbanepojken		(rollen i stort sett bortklippt)
Knut Lambert	en kortspelare på klubben		(rollen i stort sett bortklippt)
-	Ej identifierade (flertalet bortklippta i den slutliga versionen av filmen):
Ulla Wikander	Charlotte
Olle Björklund (som Sven Björklund)	en herre
Carl Deurell	en herre
Harry Ahlin	en herre
Albert Ståhl	en herre
Gösta Bodin	en man		(ej krogkund!)
John Andersson	en man
Jean Berggren	en man
Artur Cederborgh	en man
Jerry Nordquist	en man
Tor Wallén	en man
Stellan Agerlo	en kadett
Alf Kjellin	dubbningsröst

Produktionsbolag	AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Svensk Filmindustri	1939
Laboratorium	AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium

Stadssmedjegatan. Skådespelerskan Emilie Högqvist träder in i filmens handling 1835. I hennes lilla eleganta våning på Stadssmedjegatan nära Salviigränd i Gamla Stan finns hon med sin syster Hanna, brodern Jean och vännen Marianne. Modern kommer på besök och man talar om kvällens generalrepetition på Kungliga Teatern där Emilie har en roll.

Ute på stan observeras hon av författaren August Blanche, som med en vän kommenterar den firade Emilie, där det framgår att hon har en förbindelse med engelske ministerns son, lord Arthur Bloomfield. Vaktparaden närmar sig och Emilie blir fast mellan två vattensamlingar i dess väg. Unge löjtnant Christer Örnclou kommenderar vaktparadens led att öppna sig och passera Emilie på bägge sidor. Detta är brott mot militär etikett och på Slottet vill överste Fleming att löjtnanten skall straffas. Prins Oscar är mera försonlig och tycker att löjtnanten skall få en lättare skrapa. På kvällen går Oscar med gemålen Josephine på teatern och ser Emilie spela.

Lord Bloomfield jr. råkar ut för sin fader, engelske ministern, som fordrar att sonen skall ge upp Emilie och gifta sig med en välboren engelska. Någon föreslår Bloomfield jr. att bekosta en tre månaders resa för Emilie till Paris med baktanken att hon skall få andra intressen.

Under tiden tänker Arthur Bloomfield ta diplomattjänst i Sankt Petersburg. Christer Örnclou och Arthur Bloomfield råkar i gräl om Emilie, som slutar med utmaning till duell vilken går av stapeln ute i Drottningsholmsparken. Prins Oscar kommer ridande förbi och stoppar det hela just som Bloomfield fått en lättare blessyr. Christer döms till ett par års landsförvisning och han far trots att Emilie får audiens hos kronprins Oscar och ber för honom. Men mötet leder till att hon och Oscar inleder en intim förbindelse.

Emilie, som varit i Paris och återvänt med fina toaletter, återupptar sitt arbete på Kungliga Teatern och firar nu verkliga triumfer, bl a i "Orleanska Jungfrun". Hennes broder Jean super och skuldsätter sig, hamnar i gäldstugan men löses ut av Blanche, som vill ha med honom i sin nya pjäs, där Jean klarar sig bra och firas med sen supé.

Nu har Emilie och kronprins Oscar två barn ihop. Kronprinsessan Josephine blir allt mera upprörd ju sjukare gamle konungen Karl XIV Johan blir. Hon besöker Emilie för att hon skall ge upp Oscar nu när han när som helst kan bli kung. Emilie och Oscar har en sista idyllisk kväll på gården Framnäs, när ett bud meddelar att kungen är dödssjuk, vilket blir slutet på Emilies samvaro med Oscar. Drottningen försöker visa sin vänlighet med att låta Emilie bjudas till en högtidlig tillställning hos Baron von Brinkman, men Emilie ångrar sig i sista stund. Hon far till Italien och Marianne med barnen far till Tyskland. I Ystad vid färjan till Stralsund möter Emilie sin forne kavaljer Christer som återvänt från England men de skiljs efter några minuter. Emilie anländer sjuk till Turin där sjukdomen förvärras. Marianne besöker henne en dag när det snöar över Turin och i den staden dör Emilie den 18 december 1846.

Censurnummer	60692
Datum	1939-12-19
Åldersgräns	Barntillåten
Originallängd	3009 meter
Kommentar	10 kopior med längden 3009 m och 16 kopior med längden 2815 m. distribuerades. Aktlängder (lång version): 592-560-555-487-400-415 = 2009 meter. Aktlängder (kort version): 592-547-452-430-400-394 = 2815 meter - 103 minuter. Aktlängder: 592, 560, 555, 487, 400, 415.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Petersen-Poulsen, AGA-Baltic
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	3009 meter
Längd i minuter	110 min
Akter	6 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

DN (O R-t): "Med Emilie Högqvist-filmen har Gustaf Molander omsider fått förverkliga en önskedröm sedan många år tillbaka. Det har också blivit en mycket vacker film, resultatet av ett utomordentligt ambitiöst arbete och stor kunnighet. Molander har två goda egenskaper som man tyvärr inte återfinner hos alla svenska filmregissörer: kultur och takt. Man behöver aldrig befara att han skall göra sig skyldig till några fadäser, och det har naturligtvis alldeles särskilt varit till fördel när det gällt att här teckna bilden av den charmanta dam vilken inte bara fått ryktet om sig att vara vår främsta aktris, utan också en svensk motsvarighet till den snillrika hetären Aspasia.

Men samtidigt måste man nog också säga att Molanders taktfullhet och hänsyn till den nuvarande svenska monarkens salig farfar gjort skildringen av förhållandet mellan denne och Emilie litet för tamt. Där skulle man önskat litet mera av det heta blodet, både hos Emilie och kronprins Oscar, inte minst för Georg Rydebergs skull, vars roll alldeles givet skulle blivit intressantare om den rymt litet mera av den passion, ja, varför inte också lidelse, som rymdes hos höga vederbörande.

Emilie Högqvist-filmen saknar inte passion, den är en film om kärlek från första början till slut, men den får aldrig den rätta höga temperaturen. I viss mån beror det naturligtvis på själva personvalet för titelrollen. Signe Hasso är den utan all jämförelse talangfullaste av vår teaters unga skådespelerskor -- eller vår films, får man kanske säga, så sällan som hon numera, beklagligt nog, tycks ha tid över för scenen -- och hon ger här ett nytt, förtrollande prov på mångsidigheten i sin konst. Hon har grace, charm, intensitet och ömhet, men hon är i hela sin apparition ännu för flickaktig för denna roll -- i själva verket var det förbluffande att hon lyckades så väl med den som hon gjorde.

Den stora älskarinnan är det ena man saknar i filmen om Emilie Högqvist, det andra är teaterluften, och den tycker man skulle varit lättare att åstadkomma för en teaterman som Molander. Om det berott på sparsamhetsskäl att man inte vid ett enda tillfälle släpper in kameran på scenen i denna film och Sveriges mest omtalade aktris, så är det verkligen djupt att beklaga att de här fått göra sig gällande."

NDA (C B-n): "Hennes kärlekshistoria med den blivande Oscar I är här ganska förtjusande berättad, belyst med graciösa små episoder. Den är filmens tillgång.

Men man saknar i denna film alldeles för mycket för att den på något som helst sätt skall kunna anses motsvara förväntningarna. Av den Emelie Högqvist, som dock så ofta satte sin samtid i eld och lågor, får man här inte mycket att se. Inte en enda gång får man se henne uppträda på scenen -- en film om en stor skådespelerska utan en enda scentablå! Ingen gång får man någon blick in i den fina och vettiga Stockholmssalong, som Emelie Högqvist höll och där så mycket stämde möte av det Stockholm den tiden hade (av) bäst och klyftigast. Ingenting får man egentligen se av tidens miljö, inga små Stockholmsepisoder, inga stora, glada Stockholmsfester. Historien med vaktparaden är allt.

Signe Hassos Emelie Högqvist är naturligtvis i och för sig ett glädjeämne. Hon är vacker, hon är strålande då och då, och naturligtvis ser man hela tiden denna intagande varelse med glädje. Men manuskriptet ger henne inga möjligheter till psykologisk fördjupning, och det går inte att komma ifrån att det vackra porträttet till sist blir en smula monotont."

StT (Robin Hood): "Filmen om Emelie Högqvist är utsökt vacker. Den läckraste stumfilmsfotografering med ljusglorior kring personernas profiler och grann komposition av varje bild. Miljön från 1800-talets mitt har formats med smak och kärlek, trivsamma naturhistoriska notiser. Exempelvis den trumpetande diligensen, gallopperande mellan storstaden Stockholms trähuslängor. Man kommer ofta att tänka på Stillers Gösta Berlings saga -- samma kultiverade sätt att berätta historia.

Men handlingen är tunn. Man har tydligen inte fått reda på så mycket om vår svenska Kameliadam Emelie Högqvist. Biobesökaren saknar de personliga detaljerna som bruka ge färg åt de historiska personligheterna i modern film. Ett enda undantag: den roliga episoden då vaktparaden kommer och Emelie Högqvist står i vägen -- står i små vita sidenskor mellan några vattenpussar. Emelie vill inte offra skorna. Hon viker inte, vaktparaden får vika.

Emelie älskar. Först den engelske diplomaten. Sedan kronprinsen -- den blivande Oscar I. Det är allt. Starka dramatiska scener saknas. Varför får man inte se henne uppträda på scenen. Som Ofelia eller Maria Stuart? Det enda brokiga inslaget i filmen -- den enda 'humorn' -- är Emelies bror Jean f. d. kyparen som blev talangfull aktör, men förföll. Sture Lagerwall gör allt som göras kan av scenerna, men inte ens de är särskilt muntra."

Kommentar Svensk filmografi

Denna film hör till de mest kostnadskrävande SF gjorde under 30-talet. Enligt Kenne Fant i hans bok "Skall vi sluta filma, Olof Palme?" gick den med en förlust på 264.142 kronor, siffror som dock kan ha ändrats en smula genom TV-visningen 1976. Under perioden 1929-1940 har SF endast Markurells i Wadköping, En natt och Valfångare som visar på större förluster.

SFs programblad har en lång och detaljerad biografisk artikel om Emilie Högqvist författad av Waldemar Swahn, som avslutas med detaljerad information om hennes ekonomiska vanor och värdet av hennes lösöre. Inledningen är rent biografisk.

Betr. filmens rollista: Ett antal inspelade avsnitt klipptes före premiären men efter censureringen. Vid censureringen var filmen 3.009 meter, före premiären anmälde SF till Biografbyrån att man kortat ner den till 2.815 meter, vilket medgavs. Detta gör att ett antal roller har försvunnit i den nu existerande visningskopian. Som exempel kan nämnas att Charlotte (Ulla Wikander) som deltog i en picknick anordnad av greve Stjernhjelm, klipptes bort, men picknicken omnämns i filmen. Kägelbanepojken (Knut Lundström) hade ursprungligen en scen där hans ansikte syntes. I den nuvarande kopian skymtar endast hans fötter.

Emilie Högqvist hade samtidig premiär i Malmö (Scania) den 26.12.1939.

				1939-05-23	1939-08-04
Filmstaden	Råsunda	Sverige	(ateljé)
	Stockholm	Sverige	(exteriörer)
	Drottningholm	Sverige	(exteriörer)

Sverigepremiär	1939-12-26	Scania	Malmö	Sverige	103 min
	1939-12-26	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	103 min
	1939-12-26	Röda Kvarn	Uppsala	Sverige	103 min
Urpremiär	1939-12-26	Scania	Malmö	Sverige	103 min
	1939-12-26	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	103 min
	1939-12-26	Röda Kvarn	Uppsala	Sverige	103 min
TV-visning	1976-02-08	TV2		Sverige	97 min
	1985-08-18	TV2		Sverige	97 min
	1993-05-09	Kanal 1		Sverige	97 min
	2000-02-14	SVT1		Sverige	97 min

Originaltitel	Kungliga Svea Livgardes paradmarsch
Kompositör	Wilhelm Körner

Originaltitel	Undan ur vägen, ge rum för kurirn, gå ur vägen
Kompositör	Carl Michael Bellman	(1790)
Textförfattare	Carl Michael Bellman	(1790)
Exekutör	Sture Lagerwall	(deklameras)

Originaltitel	Tjänare Mollberg, hur är det fatt?
Kompositör	Carl Michael Bellman	(1790)
Textförfattare	Carl Michael Bellman	(1790)
Exekutör	Sture Lagerwall	(deklameras)

Originaltitel	Etyd, piano, op. 10. Nr 3, E-dur
Kompositör	Frédéric Chopin	(1832)

Blanche/August

Braun/Wilhelm von

Diplomat

Dueller

Framnäs

Gäldstuga

Högqvist/Emilie

Josephine/drottning

Landsförvisning

Oscar I

Paris (Frankrike)

Skådespelare

Stockholm Slottet

Stockholm/Drottningholm

Stockholm/Gamla Stan

Stockholm/Kungliga Teatern

Stralsund

Turin

Vaktparaden

Ystad

Överste

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	2780

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm
Längd i meter	2780

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm
Längd i meter	2780

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Filmen om EMELIE HÖGQVIST
Tryckeri	J. Olsén litogr.anst.
Affischdesign	Gunnar Håkansson

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Filmen om EMILIE HÖGQVIST
Tryckeri	Ivar Hæggströms lito

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Filmen om EMELIE HÖGQVIST
Tryckeri	Zetterlund & Thelanders boktryckeri AB

Storlek	Större än 80 x 110 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	EMILIE HÖGQVIST
Tryckeri	Ljunglöfs
Affischdesign	Eric Rohman

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Filmen om EMILIE HÖGQVIST
Tryckeri	Ewes tryckeri AB

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Signe Hasso i filmen om EMILIE HÖGQVIST
Tryckeri	Ivar Hæggströms lito

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	Die Geliebte des Königs Králova milenka

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Synopsis
Manustitel	Synopsis av Gösta Stevens och Gustaf Molander. Filmen om Emelie Högquist.
Omfång	78 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Filmen om Emelie Högquist. Manuskript av Gösta Stevens och Gustaf Molander.
Omfång	203 s.
Språk	Svenska

Typ	Synopsis
Manustitel	Emelie Högquist.
Omfång	1 s.
Språk	Svenska

Typ	Synopsis
Manustitel	Emelie Högquist.
Omfång	1 s.
Språk	Engelska

Typ	Synopsis
Manustitel	Emelie Högquist (The beloved of a king).
Omfång	1 s.
Språk	Engelska

Typ	Synopsis
Manustitel	Emelie Högquist.
Omfång	1 s.
Språk	Tyska

Typ	Synopsis
Manustitel	Emelie Högquist.
Omfång	1 s.
Språk	Tyska

Typ	Synopsis
Manustitel	Emelie Högquist.
Omfång	2 s.
Språk	Tyska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Emelie Högquist
Omfång	35 s. + 1 s.
Språk	Tyska

Typ	Kringmaterial
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	7
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Tyska