Snapphanar (1941)

Media (72 st)

Läs mer om denna film i vår artikel "Empati och komedi – svenska historiska filmer"

Originaltitel	Snapphanar
Svensk premiärtitel	Snapphanar
Distributionstitel	Snaphaner eller Gøngerne (Danmark) Snapphaner (Norge) Lucha en la frontera (Spanien)

Regi	Åke Ohberg
Manus	Karl Ragnar Gierow
Idé	Karl Ragnar Gierow
Foto	Sven Thermænius
Musik	Lars-Erik Larsson (originalmusik)
Arkitekt	Max Linder
Klippning	Gösta Bjurman
Ljudtekniker	Stig Westrell
Scripta	Mildred Almquist
Scenario	Karl Ragnar Gierow Åke Ohberg
Inspicient	Sture Lindeström Olle Brunæus
Musikarrangör	Lars-Erik Larsson
Smink	Arne Lundh
Förtexter	Rito (pseudonym för ?)

Edvard Persson	Grimme-Jens, bonde på Grimmetorp
George Fant	Ored Jensen, Grimme-Jens son, kallas Grimme-Ored
Eva Henning	Kerstin
Tekla Sjöblom	Cilla, Grimme-Jens hustru
Oscar Ljung	Per Jensen, Grimme-Jens son, kallas Grimme-Per, snapphanekapten
Åke Ohberg	Nils Jensen, Grimme-Jens son, kallas Grimme-Nils
Carl Ström	ryttmästare Helsing, Kerstins far
Sven Bergvall	den svenske översten, Kerstins morbror
Bror Bügler	löjtnant Cronhjort
Gunnar Sjöberg	Långe-Tuve, snapphane
Yngve Nordwall	Sören, bonde
John Ekman	Mogens, Cillas bror, dansk värvare
Henrik Schildt	löjtnant
Bengt Ekerot	Lille-Jonas, snapphane
Ernst Brunman	Kniva-Jösse, snapphane
Marianne Löfgren	Marna, tredje krogflickan
Ingrid Backlin (som Ingrid Michaelsson)	Marit, andra krogflickan
Blenda Bruno	Karna, fjärde krogflickan
Frithiof Bjärne	löjtnant
Elvin Ottoson	dansk värvare
Ninni Löfberg	en ung kvinna på slottet
Nils Kihlberg	löjtnant
Axel Lindberg	Marnas far, krögare
Mim Ekelund (som Mim Persson)	Grimme-Jens piga
-	Ej krediterade:
Helga Brofeldt	Sörens hustru
Julia Cæsar	en kvinna på slottet
Erik Hell	svensk knekt
Sten Larsson	snapphane
Harald Svensson	vakt vid vindbryggan på slottet
Nils Fritz	vakt vid vindbryggan på slottet
Arne Nyberg	svensk officer i Helsings tält
Georg Årlin	snapphane
Ullastina Rettig	första krogflickan
Anders Frithiof	prästen
Bertil Ehrenmark	vaktpost vid överstens tält
Peter Lindgren	snapphane vid svenskarnas anfall över myren
Hans Strååt	snapphane vid svenskarnas anfall över myren
Birger Sahlberg	snapphane
Erik Johansson	snapphane
Yngve Gustafsson	karolinsk ryttare på Kalmar slott
Bengt Örtendahl	karolinsk ryttare på Kalmar slott
Karl Lund	karolinsk ryttare på Kalmar slott
Robert Johnson	en man		(ej identifierad)
Gunnar Björnstrand	en soldat		(ej identifierad)
Algot Ferdinand Svensson	stand-in för Edvard Persson

Produktionsbolag	AB Europa Film
Distributör i Sverige (35 mm)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1994
	AB Europa Film	1941
Laboratorium	AB Film-Labor

Tiden är 1676. Danmark har året innan förklarat Sverige krig i avsikt att bl a återerövra Skåne, som det 18 år tidigare i Roskilde-freden 1658 förlorade till Sverige. Kriget har nu förts över till skånsk jord. På danskarnas sida kämpar ett antal friskytteskaror, kallade snapphanar och i första hand rekryterade från skogsbygderna i Göinge i nordöstra Skåne.

På Grimme torp i Göinge bor bonden Grimme-Jens. En av hans söner, Ored, är svensk soldat, medan hans svåger är dansk värvare. En svensk ryttarpatrull hittar dem en dag tillsammans på gården och drar genast slutsatsen att Ored står i maskopi med danskarna. Han häktas och förs bort för att bli hängd.

Men Jens och hans två andra söner, Per och Nils, som känner traktens vägar och stigar bättre än ryttarpatrullen, genskjuter dem och befriar Ored genom en kupp. Men därmed har de också alla fyra hamnat på dansk sida i gerillakriget. De tar konsekvenserna. Per blir kapten för en trupp snapphanar, som håller till i en otillgänglig mosse. Ored och Nils leder en annan styrka, som börjar överfalla livsmedelsforor och penningtransporter till den svenska hären.

Vid ett tillfälle uppträder Ored som falsk, svensk kurir och träffar därvid den svenske ryttmästaren Hellsings vackra dotter Kerstin, som utan att ana vem han verkligen är förälskar sig i honom.

Kerstin följer i hemlighet med en svensk transport till Skåne för att träffa sin far, men transporten blir överfallen och erövrad av en skara snapphanar under ledning av Långe-Tuve, en råbarkad sälle. Denne betraktar henne genast som sitt lovliga byte.

Men Ored kommer till hennes undsättning. Han "spänner bälte" i ett hårt envig med Långe-Tuve och vinner. Då blir hon i stället hans byte och där känner hon sig mera trygg.

Striderna fortsätter. Snapphanarna blir allt hårdare ansatta av de svenska trupperna. De börjar också förlora befolkningens stöd. Jens ser sin gård ligga i träda, ingen sår, ingen skördar, vad skall det bli av jorden?

Svenske kungen erbjuder amnesti ("ger pardon") åt dem som frivilligt ger upp. Jens tar emot den med sorg i hjärtat. Han vet att den kostar honom sonen Per men den ger honom möjlighet att återvända till gården och behålla den. Varken Per eller Nils vill "ta pardon" och bägge stupar i de fortsatta striderna.

Men nu är kriget också snart slut. När freden kommer, blir det allmän amnesti och Ored har från fiende förvandlats till vän och landsman och kan gilja till den vackra ryttmästardottern, som gärna ger honom sin hand.

Det blir Grimme-Jens som får formulera filmens slutord och ideologiska budskap: "Svenskarna är bra folk, rejäla och slåss bra -- ett alldeles förbaskat bra folk."

Censurnummer	64128
Datum	1961-04-24
Åldersgräns	Barntillåten
Originallängd	2920 meter
Kommentar	Aktindelning: 410-530-510-454-460-465 = 2920 m - 107 minuter. Aktlängder: 410, 530, 510, 454, 460, 465.

Censurnummer	64128
Datum	1954-04-29
Åldersgräns	Barntillåten
Originallängd	2910 meter
Kommentar	Aktindelning: 410-530-510-560-435-465 = 2910 m. Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0, 0.

Censurnummer	64128
Datum	1942-02-23
Åldersgräns	Barntillåten
Originallängd	2954 meter
Kommentar	Granskningskopians aktindelning: 417-530-513-560-433-501 = 2954 m - 108 minuter. Aktlängder: 417, 530, 513, 560, 433, 501.

Censurnummer	63890
Datum	1941-12-18
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	3045 meter
Längd efter klipp	3088 meter
Kommentar	Akt 1: struptaget under brottningen. Akt 5: en del av bältesspänningen. Uppgift saknas på censurkortet om censurens klipp i meter. Visningskopiornas aktindelning: 430-550-540-585-473-510 = 3088 m - 113 minuter. Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0, 0.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Tobis Klangfilm
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	3088 meter
Längd i minuter	113 min
Akter	6 rullar
Dialogspråk	Svenska

Pressreaktion Svensk filmografi

Filmen fick genomgående lysande recensioner. I SvD skrev Lill: "Snapphanar är i sig själv en smattrande fanfar, en film med frejdigt äventyrarlynne, en berättelse från svenskt 1600-tal, färgad av kraft, spänning, humor och mörkt drama i en förbryllande rik blandning. I svensk produktion är den tämligen enastående genom den fasthet och smidighet varmed den byggts av författare och regissör. Dess ingredienser ha stöpts i ett organiskt sammanhang, länkarna hålla samman, handlingen står inte ett ögonblick stilla och löper stadigt mot en stor klimax -- alltsammans saker som borde vara självklara men som tyvärr så sällan äro det. Snapphanar har dessutom fördelen att vara skriven på rent och vårdat svenskt språk, som aldrig smakar 'litteratur' utan flyter mjukt och naturligt, men med all den kraft i uttrycken som situationen kan kräva. En av facket så föga guterad person som en litteraturdoktor har, i förening med en kultiverad regissör, lyckats åstadkomma det bästa filmmanuskriptet på år och dag. Tack för det, Karl Ragnar Gierow och Åke Ohberg!"

I fortsättningen skriver Lill att Snapphanar "är en av de roligaste och mest spännande äventyrsfilmer man sett, även de amerikanska medräknade. Naturligtvis är den inte av samma yttre format som de sistnämnda men den är lika skickligt disponerad, med väl avvägda portioner av gascognarhumör, romantik, humor och slagsmål. Där levereras batalj i alla former, överfall från bakhåll, redig nävkamp, strid på kniven mellan två bältespännare och en duell på värja mellan den svenske ryttmästaren och soldaten-snapphanen, som inte står liknande scener i utländsk film efter. Det är att hoppas att Snapphanar efter några små klippningar kan bli tillåten även för barn, ty det är en önskefilm för äventyrsälskande pojkar."

I NDA skriver Axon att Karl Ragnar Gierows "manuskript säkerligen är ett av de bästa manus som lagts i händerna på ett svenskt inspelningsbolag" och han slutar sin recension med att säga: "För Åke Ohberg betyder Snapphanar varken mer eller mindre hans definitiva genombrott som regissör. Regien kännetecknas både av kraft och balans. Flera recensenter talar om filmförfattarens käcka och ogenerade lån från andra håll, både historiska, filmiska och litterära. Chat i SocD: "Såväl grekernas trojanska häst som Fairbanks' fäktande Zorro och Hjalmar Bergmans bedjande farmor ha fått komma med förutom ett flertal gamla goda trick ur Tom Mix' filmer. Men det gör ingenting. Vi anbefalla även andra svenska manusförfattare att gå och låna eld i inhemsk litteratur och utländsk film -- under förutsättning att de ha samma förmåga som Gierow att smälta in lånegodset i ett genuint svenskt sammanhang."

Bland skådespelarna domineras filmen av en trio unga glada skådespelare samt av en äldre veteran, Edvard Persson, den senare i en för honom tidigare ovanlig roll.

De tre unga hjältarna, "Grimme-bröderna", spelas av George Fant, Åke Ohberg och Oscar Ljung. De utgjorde, skriver Axon i NDA, "en trio svenska musketörer, karska i truten och flinka i hjärna och nävar, som stred för ära, hem och fjädern i sin hatt."

Larz i StT: "Fant filmsäker, käck och tjusig som vilken Hollywoodidol som helst, Oscar Ljung en fanatisk snapphanekapten, intressant i spel och mask, och Åke Ohberg med en ny och sjusärdeles glimt i ögat äntrande minst tre granna krögarflickors kammare."

Lill drar i SvD en parallell till Dumas' "De tre musketörerna": "Oskar Ljung, ett nytt namn i film, gör den äldste av dem helt förträffligt, fast och samlat. Om han är Atos så är Åke Ohberg, spelevink och flickjägare med pigtjusarblick, en Aramis i denna svenska musketörtrio, och George Fant är dess d'Artagnan, ridderlig, orädd, lyrisk i kärleksscenerna, förföljd av en sagolik tur i äventyren."

Filmens unga flicka är Eva Henning, som efter litet tveksamma filmroller tidigare nu uppmärksammades på allvar. Chat skrev i SocD: Hon "är äventyrens sköna hjältinna, en sagoprinsessigt söt nådig fröken, som säkert spelar ut sin charm och klär förträffligt i sextonhundratalsbrokaden."

Men det största intresset och förväntningarna knöts av alla till Edvard Persson, som de tre glada musketörernas far, Grimme-Jens. Han fick inte lika enhetlig och samstämmig kritik som de andra.

Filmson i AB: "En särskild glädje är det att ge ett oreserverat erkännande åt en alltför populär filmartist och säker skådespelare som Edvard Persson som svarar inte bara för en del hjärtlig humor i filmen utan också för den mänskliga svaghet som man inte kommer förbi vare sig i film eller i verkliga livet. Den store har här på ett generöst sätt underordnat sig och hävdar sig just därigenom."

Axon i NDA: "Visste man inte förut, att hr Persson är en stor skådespelare, fick man det klart för sig, när man följde hans spel som Grimme-Jens, pappan, som följde sina söner 'i fält' men samtidigt hade sina tankar hemma hos mor och gården. Det var en rörande och hjärtevärmande gestalt mitt i krigets larm och hetta, en gestalt som visserligen slog fienden i huvudet med både brödkaveln och bösskolven när det behövdes, men som i själva verket var en liten predikare av kärleken till nästan och (framförallt) till jorden och bygden." I Arbetaren kallade -hn honom "storartad" och i SvD skrev Lill: "Han företräder kärleken till torvan, den trygge, skånske bondens samhörighet med jorden, och han har några av filmens vackraste lyriska scener på sin lott. Men samtidigt är han klipsk, humoristisk och hjärtlig på sitt populära vis och (-) listig drabant åt sina tappra pojkar."

Men så tyckte inte Georg Svensson i BLM. Efter att ha sagt att filmens handling inte utmärks "av någon större originalitet eller förmåga till dramatisk stegring" skriver han om Edvard Persson: "Han drar ner hela filmen till sin lågkomiska nivå, och hans förmåga till tragisk inlevelse stannar vid krokodiltåren. De moment av allvar, de försök att anknyta berättelsen till nuet som göras bli inte bara misslyckade utan även direkt opassande i grannskap av den perssonska triroligheten och sentimentaliteten."

Snapphanar är full av aktuella associationer och mer eller mindre direkt utsagda paralleller till det aktuella läget i världen och speciellt i Sverige under 1940-talets första år. Ett av dessa förhållanden nämner flera recensenter, bland dem O R-t i DN. "Filmens största fel är (-) dess ursvenska motvilja mot att ta ställning. Snapphanarna slåss för den danske kungen, men man blir aldrig riktigt övertygad om att hans sak är någon hjärteangelägenhet för dem. Det är inte bara Grimmefar själv, Edvard Persson, som gärna tar pardon; när freden kommer blir de överlevande friskyttarna allesammans hans svenska majestäts trogna undersåtar -- utan att man dock är riktigt säker på var man har dem. Kanske har Gierow -- vilken av reklamen själv uppges ha snapphaneblod i ådrorna, vad det nu är för sorts blod. . . -- haft den lilla biavsikten att det inte skadar samojederna att hållas lite i ovisshet. Säkert är att det är en svaghet ur filmsynpunkt. Biopubliken vill gärna ha klarhet, så att den kan ta parti, för att riktigt leva med."

Kommentar Svensk filmografi

Karl Ragnar Gierows manuskript var en fri fabulering kring allmänna historiska händelser under det s k Skånska kriget 1675--79, där en av de stora, dock icke avgörande bataljerna utgjordes av slaget vid Lund den 4 december 1676. Filmens Grimme-bröder på Grimmetorp var en romantiserad variant av snapphanefejdernas betydligt hårdförare Uggle-bröder från det mångomtalade Uggle-torpet, berömda för att de en gång genom en djärv kupp t o m lyckades erövra Karl XI:s krigskassa.

Inspelningen av filmen, som startade under senare hälften av juli 1941, drog ut över större delen av hösten, till största delen beroende på att den till tre fjärdedelar bestod av exteriörscener. Dessa togs till största delen i de gamla snapphanebygderna i Göinge i nordöstra Skåne, dels vid och kring Broby, dels kring Råbelöv norr om Kristianstad. På det senare stället spelades ryttarscenerna in, varvid manskap från det beridna Kungl Wendes artilleriregemente (A3) i Kristianstad ställts till förfogande som medverkande. Några exteriörscener filmades även vid och på slottet i Kalmar.

Inför filmens urpremiär i Malmö 26.12.1941 skrev Karl Ragnar Gierow en artikel "Snapphanar. Ett apropå till Edvard Perssons snapphanefilm" i SDS 21.12.1941, söndagsbilagan.

Det har påståtts att Snapphanar förbjöds i Norge därför att den "förhärligade partisanverksamheten". Uppgiften är felaktig. Under titeln Snapphaner hade den premiär på Eldorado i Oslo den 14.9.1942.

				1941	1941
Sporrakullagården, Sporrakulla	Glimåkra kommun (nuvarande Östra Göinge kommun)	Sverige
	Broby	Sverige	(och trakten däromkring i Skåne)
	Råbelöv	Sverige	(norr om Kristianstad)
Kalmar slott	Kalmar	Sverige
AB Europa Studio	Sundbyberg	Sverige	(ateljé)

Sverigepremiär	1941-12-26	Lorensberg	Göteborg	Sverige	113 min
	1941-12-26	Odéon	Helsingborg	Sverige	113 min
	1941-12-26	Grand	Malmö	Sverige	113 min
	1941-12-26	Rio	Malmö	Sverige	113 min
	1941-12-26	Grand	Norrköping	Sverige	113 min
	1941-12-26	Rialto	Norrköping	Sverige	113 min
Urpremiär	1941-12-26	Lorensberg	Göteborg	Sverige	113 min
	1941-12-26	Odéon	Helsingborg	Sverige	113 min
	1941-12-26	Grand	Malmö	Sverige	113 min
	1941-12-26	Rio	Malmö	Sverige	113 min
	1941-12-26	Grand	Norrköping	Sverige	113 min
	1941-12-26	Rialto	Norrköping	Sverige	113 min
Stockholmspremiär	1942-01-05	Saga	Stockholm	Sverige	113 min
TV-visning	1965-09-10			Sverige	107 min
	1975-03-30	TV2		Sverige	107 min
	1992-10-27	TV2		Sverige	107 min
	1993-05-14	Kanal 1		Sverige	107 min
	1998-11-26	SVT1		Sverige	107 min
	2013-09-30	SVT1		Sverige

Originaltitel	Snapphanevisa
Kompositör	Lars-Erik Larsson	(1941)
Textförfattare	Karl Ragnar Gierow	(1941)
Sångare	Edvard Persson
	George Fant
	Oscar Ljung
	Åke Ohberg
	kör

Festivalpris	Venedig	1942			(biennales medalj)

Glada paraden (1948)	Citat ingår från	Snapphanar (1941)
Syndare i filmparadiset (1956)	Citat ingår från	Snapphanar (1941)

Broby

Bältespännare

DK Historia

DK Krig

Dansk-svenskt gränskrig

Fäktning

Gerillakrig

Gungfly

Göinge

Historisk film

Kalmar slott

Karoliner

Ryttarscener

Råbelöv

Skånefejd

Skånska kriget 1675-1679

Snapphanar

Stridsscener

Värdshus

Värdshusflickor

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	2954

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	16 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm
Längd i meter	3078

Typ	Originalnegativ bild Huvudtext
Materialbas	Nitrat
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Materialbas	Nitrat
Bärare	35 mm
Längd i meter	3078

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	16 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	16 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Nitrat
Bärare	35 mm
Längd i meter	3078

Typ	Slutmix
Bärare	17,5 mm

Typ	Slutmix
Bärare	17,5 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Tryckeri	Ljunglöfs

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Tryckeri	Soneson & Rydells boktryckeri

Storlek	Större än 80 x 110 cm
Antal exemplar	2
Tryckeri	Ljunglöfs
Affischdesign	Eric Rohman

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Kostymskiss
Storlek	4 st kosty

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Synopsis
Omfång	2 s.
Språk	Svenska

Typ	Synopsis
Manustitel	Freebooters.
Omfång	2 s.
Språk	Engelska

Typ	Synopsis
Manustitel	Les francs-tireurs du 17:ième.
Omfång	2 s.
Språk	Franska

Typ	Synopsis
Manustitel	Schnapphähne.
Omfång	2 s.
Språk	Tyska

Typ	Synopsis
Manustitel	Schnapphähne.
Omfång	3 s. Som bilaga: Schnapphahnelied (1 s.) ingår.
Språk	Tyska

Typ	Inspelningsmanus
Omfång	124 s + ca 20 s. tillägg, löst i manus.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Omfång	124 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Schnapphähne. Von Karl-Ragnar Gierow.
Omfång	29 s. Produktionsuppgifter (1 s.) och innehållsbeskrivning (1 s.) ingår.
Språk	Tyska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Schnapphähne. Von Karl-Ragnar Gierow.
Omfång	31 s. Produktionsuppg. (1 s.), innehållsbeskr. (1 s.) och bilaga: "Schnapphahnlied" (1 s.) ingår.
Språk	Tyska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	1
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska