Det brinner en eld (1943)

Media (134 st)

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Läs mer om denna film i vår artikel "Den svenska filmcensuren"

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Det brinner en eld
Svensk premiärtitel	Det brinner en eld
Internationell titel	There's a Fire Burning
Distributionstitel	Der brænder en Ild (Danmark) Una nación en llamas (Spanien)
Alternativtitel	Det brinner en eld -

Regi	Gustaf Molander
Manus	Karl Ragnar Gierow Gustaf Molander
Idé	Gösta Stevens
Produktionsledare	Harald Molander
Foto	Åke Dahlqvist
Musik	Lars-Erik Larsson (originalmusik) Nils Söderman (originalmusik)
Arkitekt	Arne Åkermark
Klippning	Oscar Rosander
Ljudtekniker	Lennart Unnerstad
Regiassistent	Allan Ekelund
Scenario	Gösta Stevens
Inspicient	Harry Malmstedt
B-foto	Arne Lagercrantz
Stillbildsfoto	Louis Huch (ateljéfoto)
Musikarrangör	Lars-Erik Larsson
B-ljud	Bengt Runsten
Förtexter	Alva Lundin

Inga Tidblad	Harriet Brandt, skådespelerska
Lars Hanson	överste Ernst Lemmering, militärattaché, senare militärkommendant
Victor Sjöström	Henrik Falkman, teaterdirektör
Gerd Hagman	Eva Brenner, skådespelerska
Lauritz Falk	Lauritz Bernt, skådespelare
Tollie Zellman	Lisa Albert, skådespelerska
Erik "Hampe" Faustman	Georg Brandt, Harriets bror, skådespelare
Stig Järrel	Paul Winter, skådespelare
Hugo Björne	general Wollert, ockupationsmaktens överbefälhavare
Georg Funkquist	Bruhn, legationstjänsteman, senare tjänsteman vid ockupationsmaktens civilförvaltning
Gabriel Alw	ministern vid den utländska legationen
-	Ej krediterade:
Torsten Hillberg	kapten vid ockupationsmakten
Artur Rolén	Oskar Hultman, inspicient
Erik Hell	patrullbefälhavare vid ockupationsmakten		(rollnamnet Jodl nämns ej i filmen)
Georg Fernquist	Bodin, perukmakare
Mona Geijer-Falkner	Frida, påkläderska
Agda Helin	Anna, påkläderska
Olav Riégo	kommendör Arnold på Lemmerings supé
Ivar Kåge	överste Barck på Lemmerings supé
Carl Ström	överste Lanner på Lemmerings supé
Karin Alexandersson	en gumma i stugan i grannlandet
Sten Hedlund	löjtnant Becker, Lemmerings adjutant
Helge Mauritz	ockupationsofficer vid Frihetssändaren
Olle Florin	löjtnant Fock
Erik Rosén	legationstjänsteman
Nils Dahlgren	legationstjänsteman
Segol Mann	ockupationssoldat
Hugo Tranberg	vaktmästare på legationen
Wilma Malmlöf	sufflösen
Eric von Gegerfelt	skådespelare
Nils Johannisson	orkesterledare på teatern
Ernst Brunman	servitör på Lemmerings supé
Magnus Kesster	skådespelare
Richard Lund	skådespelare
Marianne Gyllenhammar	skådespelerska
Glann Gustafsson	skådespelerska
Eivor Engelbrektsson	skådespelerska
Majken Torkeli	skådespelerska
Marianne Lenard	skådespelerska
Kerstin Moheden	skådespelerska
Barbro Ribbing	skådespelerska
Britta Vieweg	skådespelerska
Edvard Danielsson	skådespelare
John Ericsson	man som lyssnar på Frihetssändaren
Theodor Olsson	man som lyssnar på Frihetssändaren
Curt Siwers	servitör på Lemmerings supé
Börje Nyberg	bevakare vid Frihetssändaren
Åke Engerstedt	man med hörlurar vid Frihetssändaren
Nils Whiten	skådespelare i "Som ni behagar"
Rune Stylander	en man i ruinerna med sin döda hustru i armarna
Carl Andersson	ockupationssoldat som för ut Henrik Falkman från teatern
Roland Lindsjöö	en ung man

Produktionsbolag	AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Svensk Filmindustri	1943
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2023
Laboratorium	AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium
Smink	Firma Carl M. Lundh AB

I ett icke identifierat land repeterar Nationalteaterns ensemble Shakespeares "Som ni behagar". Militärattachén Ernst Lemmering, som står på vänskaplig fot med teatertruppen och dess direktör, Henrik Falkman, bjuder till premiärsupé. Lemmering och teaterns ledande aktris. Harriet Brandt, har ett förhållande med varandra. Via journalbilder får vi se hur det krigförande land som Lemmering representerar inleder en oväntad ockupation. Trots inre betänkligheter går Lemmering med på att bli ockupationens kommendant, för att på så sätt kunna förhindra onödiga grymheter. När premiärsupén går av stapeln för de inte ont anande skådespelarna och övriga inbjudna är Lemmering nedstämd. Harriet försöker muntra upp honom.

Vid en dramatisk morgonrepetition får teaterensemblen veta att deras land är ockuperat. Militär besätter teatern och två av de unga manliga skådespelarna, Lauritz Bernt och Georg Brandt, Harriets bror, lyckas fly för att delta i motståndskampen. Den obehaglige och alkoholiserade Paul Winter går genast över till fienden. När Lemmering anländer till den besatta teatern vägrar direktör Falkman att ta hans hand. Också Harriet vänder honom ryggen.

Ett montage av bilder från motståndskampen. !Georg Brandt deltar i eldstrider i det fria, en ung kvinna dör i ruinerna av ett bombat hus, barn och gamla hotas av soldaternas vapen, en herrelös hund ylar. Så halas landets flagga. Försvaret har tvingats ge upp och överlämna sina vapen. Lemmering kallar till sig Harriet och Falkman och berättar den glada nyheten att deras teater ska få återuppstå. Han och Harriet får på nytt kontakt. De älskar fortfarande varandra. När ensemblen samlas dyker ockupationstjänsteman Bruhn upp och förklarar med omskrivande manér att repertoiren hädanefter ska stå i "upplysningens" tjänst. Falkman vägrar och häktas. Förrädaren Winter blir istället teaterchef. Märkt av hårda strapatser dyker Lauritz Bernt plötsligt upp hemma hos Harriet. Han berättar att motståndskampen fortsätter också utan vapen och att Georg varje kväll talar i en illegal radiosändare, "Frihetssändaren". Harriet bryter nu helt med Lemmering och deltar i motståndsrörelsen.

Georgs röst känns igen i radiosändaren och Harriet och Lauritz hjälper honom och hans fästmö att fly ur landet. På återvägen blir Lauritz upptäckt av en militärpatrull och tvingas att med sin bil förfölja de i snölandskapet flyende Georg och Eva. Han tänder en cigarett och styr med berått mod över vägkanten.

Harriet tar sin brors plats vid radiosändaren och deklamerar en frihetsdikt. En kavalkad av lyssnargrupper ute i landet följer den illegala utsändningen. Paul Winter leder Lemmering och militären till frihetssändarens gömställe ute i skogen. När militären börjar skjuta ångrar Winter sitt svek och träffas själv av en kula. Harriet läser en frihetsdikt, träffas även hon och även hon fortsätter till sista andetaget. När Lemmering tar henne i sina armar är hon död.

Georg och Eva har hört hela radiosändningen på andra sidan gränsen. Därifrån ska de föra kampen vidare. Eva manar Georg (och publiken) att komma ihåg Harriets ord när de skildes: "Det är er vi hoppas på".

Censurnummer	66037
Datum	1943-08-04
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2940 meter
Kommentar	Aktindelning: 600-560-550-585-645 = 2940 m. Aktlängder: 600, 560, 550, 585, 645.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Petersen-Poulsen, AGA-Baltic
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2940 meter
Längd i minuter	107 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Filmen mottogs med högstämt beröm av kritiken och applåderande entusiasm av publiken. Kritiken var respektfull inför ämnesvalet, skådespelarprestationerna och filmen som helhet. Den mera konkreta och detaljerade kritiken var dock mestadels negativ.

StT (Larz): "Det är som ett stolt skepp med alla segel tillsatta, bemannad med en besättning av så gott som alla våra bästa skådespelare, med kursen dramatiskt utprickad, och med en erfaren och skicklig regissör vid rodret. Och sist men inte minst, den bärs fram på en vågkam av 'goodwill:' själva ämnet ligger de flesta så varmt om hjärtat att filmen skulle fått ett gott mottagande även om den varit svag som konstverk.

Det brinner en eld är inte svag som konstverk. Men den är ett konstverk som står teatern närmare än filmen. Den ger oss tillfälle att njuta av en sällsynt förnämlig ensembles skådespelarkonst, animerad av en författare som i fråga om filmteknik är skäligen primitiv, men som i gengäld har förmågan att prestera ett dramtiskt uppslag. Detta senare uppväger bristerna, som består i en ibland egendomligt uppskruvad och stelbent dialog, inbjudande till deklamation, och vidare en del tämligen stillastående partier i handlingen."

DN (O R-t): "Det brinner en eld är en stor film, ett krafttag av svensk filmproduktion, som vi kan vara stolta över. För första gången går, som den nya S.F.-chefen själv skriver i ett förord i programmet, svensk film här dagens bittra verklighet in på livet. Vad man får uppleva på den vita duken är en stark, dramatisk, ibland våldsamt spännande skildring från ett ockuperat land, vilket utsägs aldrig, men den geografiska belägenheten spelar lika litet som i Steinbecks 'Månen har gått ner' någon roll. Huvudsaken är att den konflikt som här utspelar sig blir en levande realitet för åskådaren, att hon eller han själv engageras i den med något av det äkta dramats oemotståndliga kraft."

AT (Stig Almqvist): "Som helhet verkar manuskriptet (av Stevens och Gierow) att ha tillkommit i Hollywood. Man vill därmed säga, att det är omväxlande, händelserikt och ofta spännande. Men också att det skrivits som på betryggande avstånd från den verkliga skådeplatsen -- som dock ej ligger mer än en dagsresa från oss. Sett som komposition är manuskriptet ofta splittrat ända till plottrighet, fullt av oväsentligheter och onödiga personager, och håller en lösare, tillfälligare stil än den hårda, klara, fasta, som ämnet ropar efter.

Icke heller har Gustaf Molander nått det önskvärda, resoluta, målmedvetna greppet i sin regi. Vill man ha ett exempel på här antydda brister, kan man taga själva ockupationsskildringen, som är nästan häpnadsväckande valhänt och verkningslös. (-) Att bygga filmens klimax på en deklamerad och för örat svårtillgänglig dikt, måste kallas ett missgrepp -- som dess värre är betecknande för det verklighetsfrämmande i detta verk."

SocD (Chat): "Amerikanarna skulle ha kunnat göra Det brinner en eld. Omdömet utgör ett beröm och det innebär kritik. Det betyder, att filmen har stora skådespelare även i små roller, att dialogen är spänstig, ja ofta får stålklang, att filmen när ingressen är över, blir livlig och laddar upp sig till en dramatisk klimax . . . Men det betyder också, att man inte känner sig komma verkligheten in på livet, att filmen rör sig i landet någonstans, som skulle kunna vara ett amerikanskt försök till norsk lokalfärg. De svenska filmskaparna ha naturligtvis i neutralitetens namn inte önskat göra några geografiska preciseringar. Sådana har man inte heller behov av. Men det är ett atmosfäriskt tryck man saknar: en verklighet till döds i svält, i koncentrationsläger och specialdomstolar, mötet med människor, som överlever allt. Filmens situationer, där de sanna blandas med de osannolika, skapar inte en helhet, som skakar en djupt. Några enkla tidningsrader ha kunnat verka mera upprörande och upptändande."

Kommentar Svensk filmografi

Det ursprungliga uppslaget till filmen kom från den SF närstående manuskriptförfattaren Gösta Stevens, som i februari 1943 intresserade SF för ämnet och sålde en synopsis på det. Samtidigt fick han i uppdrag att utarbeta ett inspelningsfärdigt manuskript på grundval av sin synopsis. Först på ett senare stadium kom Karl Ragnar Gierow in som manuskriptbearbetare.

Filmen spelades in under tiden april-början av juli 1943 och de till Norge förlagda exteriörscenerna togs i norra Jämtland. Varken uniformer, gradbeteckningar eller andra detaljer hos ockupationsmaktens företrädare var autentiskt tyska. Inte heller sades ett enda ord i filmen om att dess handling tilldrog sig i Norge under andra världskriget.

Det brinner en eld är i detalj analyserad i Jan Olssons doktorsavhandling "Svensk spelfilm under andra världskriget", Lund 1979, sid 114--123. (GW)

Den av flera kritiker apostroferade nytillträdde SF-chefen var förre radiochefen Carl Anders Dymling, som skulle komma att leda SF:s produktion under de kommande tjugo åren. Denna hans första produktion hade stött på många hinder under inspelningen och enligt flera sagesmän har den gått precis så långt i frispråkighet som den dåtida censuren kunde tåla. I filmens påkostade programblad gör Dymling något av en logisk kullerbytta inför denna censur, när han hävdar att svensk film nu för första gången går den bittra nutida verkligheten in på livet och samtidigt deklarerar att filmen inte har några som helst politiska avsikter eller biavsikter. "Dess tema, välkänt i litteraturen sedan Sofokles dagar, är det gamla och allmänmänskliga: striden mellan kärleken och plikten, mellan den enskildes lyckokrav och den lojalitet som landet kräver."

Filmen kunde ha premiär i Oslo först den 5 november 1945. Aftenpostens kritiker berömde de konstnärliga och dramatiska kvaliteterna, men ägnade huvuddelen av sin recension åt att i kraftfulla ordalag fördöma filmen för dess orealistiska skildring av förhållandena i Norge, dess romantiserande skildring av den tyske militärattachén och dess ovilja att tala klarspråk. "Sett med norske øyne er den bare en bråtebrann. Det brenner ingenn ild -- det er bare røyk."

				1943-04-06	1943-07-08
Filmstaden	Råsunda	Sverige	(ateljé)
	norra Jämtland	Sverige	(exteriörer)

Sverigepremiär	1943-08-23	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	107 min
Urpremiär	1943-08-23	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	107 min
TV-visning	1972-10-07	TV2		Sverige	103 min
	1984-03-11	TV2		Sverige	103 min
	1992-03-06	Kanal 1		Sverige	103 min
	1999-04-16	SVT1		Sverige	103 min
	2001-08-20	SVT1		Sverige	103 min

Originaltitel	Tills det blir sista gång ...
Kompositör	Lars-Erik Larsson	(1943)
Textförfattare	Karl Ragnar Gierow	(1943)
	Noel Wirén	(1943)
Sångare	Anna Lisa Cronström	(dubbar Inga Tidblads sång)
Instrumentalist	Tore Wiberg	(dubbar Lars Hansons pianospel)

Originaltitel	Wein, Weib und Gesang, vals, op. 333
Kompositör	Johann Strauss d.y.	(1869)

Originaltitel	An der schönen blauen Donau, op. 314
Kompositör	Johann Strauss d.y.	(1867)

Charlie	Stockholm	1944			(bästa film)
	Stockholm	1944		Gösta Stevens	(bästa originalmanus)
	Stockholm	1944		Karl Ragnar Gierow	(bästa originalmanus)

Minns ni? (1993)

Citat ingår från

Det brinner en eld (1943)

Förrädare

General

Krig

Militär

Militärattaché

Minister

Motståndskamp

Ockupation

Radiosändare

Skådespelare

Teaterdirektör

Teatrar

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	2923

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2916

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm
Längd i meter	2926

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Tryckeri	J. Olsén litogr.anst.

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Tryckeri	Zetterlund & Thelanders boktryckeri AB

Storlek	Större än 80 x 110 cm
Antal exemplar	1
Tryckeri	J. Olsén litogr.anst.

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Tryckeri	J. Olsén litogr.anst.

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	LAURITZ FALK I DET BRINNER EN ELD
Tryckeri	Esselte

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	INGA TIDBLAD I DET BRINNER EN ELD
Tryckeri	Esselte

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1
Tryckeri	Esselte

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	DER BRAENDER EN ILD
Tryckeri	Dyva & Jeppesens bogtryckkeri A/S

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Synopsis
Manustitel	Det brinner en eld.
Omfång	64 s. + 1 s. rollista.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Det brinner en eld - . Efter en idé av Gösta Stevens. Manuskript av Karl Ragnar Gierow och Gösta Stevens.
Omfång	153 s. + 1 s. rollista.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Manuskript: Karl Ragnar Gierow. Idé och scenario: Gösta Stevens.
Omfång	35 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Es brennt eine Flamme.
Omfång	35 s. + 2 s. produktionuppgifter, rollista och synopsis.
Språk	Tyska

Typ	Synopsis
Manustitel	Det brinner en eld.
Omfång	2 s. Produktionsuppgifter och rollista ingår.
Språk	Svenska

Typ	Synopsis
Manustitel	La flamme eternelle. Det brinner en eld.
Omfång	1 s. Produktionsuppgifter och rollista ingår.
Språk	Franska

Typ	Synopsis
Manustitel	La flamme eternelle.
Omfång	1 s.
Språk	Franska

Typ	Synopsis
Manustitel	Det brinner en eld. There burns a flame.
Omfång	1 s. Produktionsuppgifter och rollista ingår.
Språk	Engelska

Typ	Synopsis
Manustitel	Synopsis of Det brinner en eld (There burns a flame). A film sith Swedish dialogue and synchronized music.
Omfång	1 s.
Språk	Engelska

Typ	Synopsis
Manustitel	Synopsis of Det brinner en eld (There burns a flame). A film sith Swedish dialogue and synchronized music.
Omfång	1 s. Produktionsuppgifter och rollista ingår.
Språk	Engelska

Typ	Kringmaterial
Språk	Flera språk

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	12
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Svartvit
Hastighet	24
Längd i minuter	107 min
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	WAV

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	WAV

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264