Släkten är bäst (1944)

Media (56 st)

Originaltitel	Släkten är bäst
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Ragnar Falck
Manus	Theodor Berthels
Förlaga	Kärlekens lag (Novell)
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	AB Wivefilm
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1944-02-26

Medverkande

Sigurd Wallén
Johan Ekberg, grosshandlare

Renée Björling
Ebba Ekberg, Johans hustru

Eivor Landström
Anna Ekberg, Johan och Ebbas dotter

Dagmar Ebbesen
Hulda Malmgren, Annas faster

Frank Sundström
Kurt Hansson, kandidat

John Botvid
Blom, allt-i-allo på Ekbergs kontor

Visa fler

Handling

Grosshandlare Johan Ekberg är närmast demonstrativt kyrksam och lika demonstrativt en generös givare, när ändamålet är religiöst eller på annat sätt välgörande. Men han är också...

Visa hela handlingen

Press

SvD (Lill): "Jag trodde det skulle vara roligt, det lät så på titeln, sade en dam med illa dold besvikelse i rösten vid utgående från Astoria. Hon hade antagligen många meningsfränder i...

Visa all press

Grosshandlare Johan Ekberg är närmast demonstrativt kyrksam och lika demonstrativt en generös givare, när ändamålet är religiöst eller på annat sätt välgörande. Men han är också känd för att vara hård i affärer.

Genom att vägra en låntagare anstånd med en skuld kommer Johan över en fastighet, som har en affärslokal han vill disponera för egen del. I lokalen finns en sybehörsaffär, som drivs av två äldre systrar.

Johan och hans hustru Ebba har en dotter, Anna, som snart ska ta studenten. En av Annas kamrater, Evy Nilsson, enligt Johans uppfattning en lättfärdig slinka, talar en dag om för Anna vad hennes kamrater anser om Annas far: han är en skenhelig hycklare med bönboken i ena handen och lagboken i den andra.

När Anna, som alltid trott sina föräldrar om gott, inser att Evys hårda ord är välgrundade, sätter hon sig upp mot fadern. Far visar i handlingar att far inte tror på Guds ord, säger hon.

Efter studentexamen sänder Johan och Ebba sin dotter till Johans syster Hulda, som äger det stora jordbruket Svansta. Där ska Anna vila upp sig och komma ifrån kamraternas dåliga inflytande.

Anna finner sig väl till rätta hos sin faster, och en djup vänskap växer fram mellan dem.

Vid en fest på Svansta uppvaktas Anna av en ung man, Kurt. Hon tycker så småningom att han blivit väl närgången och flyr. Hulda ger sedan Kurt en rungande utskällning.

Medan Johan fortsätter att förbereda vräkningen av de gamla systrarnas sybehörsaffär, kommer Anna på hösten till Stockholm för att börja handelsstudier. Där träffar hon av en händelse Kurt -- och snart har deras tidigare konflikt förbytts i djupaste förälskelse.

Anna berättar i brev till Hulda om sin stora kärlek. Men hon avslöjar inte, att Hulda redan känner Kurt. Hulda svarar att Anna bör presentera den unge mannen för sin far, och Anna beslutar följa rådet.

Johan blir ursinnig över Annas nyhet. Han hotar att omedelbart dra in sitt understöd.

Hulda reser till Stockholm för att träffa fästmannen. När Anna presenterar Kurt för henne, blir hon först bestört. Men i nästa ögonblick erbjuder hon sig att bekosta både förlovningsarrangemang och Annas studier.

Kurt blir inkallad och måste lämna Anna. Han reser för att försvara en bit av gränsen i norr. När Kurt är borta, upptäcker Anna att hon är med barn. Evy Nilsson, som också bor i Stockholm numera, råder Anna att göra abort. Men Anna vägrar. För henne är barnet välkommet.

Då kommer det ett telefonsamtal från Norrland. Kurt har råkat ut för en svår olycka. Han är död. Anna faller ihop avsvimmad. Evy tillkallar läkare, som konstaterar att Anna är svårt medtagen.

Evy kallar också Hulda och Annas föräldrar till Annas sjuksäng. Alla kommer, men Johan och Ebba vänder sin dotter ryggen, när de får höra om havandeskapet. Hulda säger: Jag ska ta hand om Anna -- och sonen.

Systrarna i sybehörsaffären har försökt ta livet av sig. Svårt gasförgiftade svävar de nu mellan liv och död. Johan vakar på sjukhuset. Efter en natt av självrannsakan får han slutligen beskedet, att de kommer att överleva.

Samma morgon meddelar Johan, att även sybehörsaffären ska få leva vidare.

En stund senare kommer ett telefonsamtal från Hulda. Anna har fött en pojke. Johan och Ebba gör sig genast klara att resa.

Framme på Svansta säger Johan: Jag har kommit för att be Anna förlåta mig.

Pressreaktion Svensk filmografi

SvD (Lill): "Jag trodde det skulle vara roligt, det lät så på titeln, sade en dam med illa dold besvikelse i rösten vid utgående från Astoria. Hon hade antagligen många meningsfränder i salongen, folk som tacksamt gav luft åt sin förtjusning varje gång Dagmar Ebbesen avfyrade en svordom eller ett annat kraftuttryck från duken men som säkert i stort sett kände sig svårt desillusionerade. Ty rolig är ingalunda Släkten är bäst. Den är en moralitet, en mycket trist berättelse ur vardagslivet med udden vänd mot skenheligheten i en egenrättfärdig och i affärer hänsynslös småstadsgrosshandlares gestalt. Och udden är tyvärr doppad ganska djupt i sentimentalitetens kladdiga bläck, den formar sina sentenser med tjockt eftertryck och föga elegans. Men allting är redbart och snyggt. ett hederligt och oförargligt folkskådespel med rejält tillyxade roller."

MT (H Å-m): "Den moraliska pekpinnen är hela tiden i oavlåtlig verksamhet. Det räcker inte med att låta handlingen själv klargöra att detta är en präktig flicka som inga vidriga omständigheter kan avskräcka från att föda det barn som är minnet av den man hon har älskat, det måste tutas i åskådaren förmedelst fullständigt onödiga scener, som t ex den då hon förfärad avvisar det tanklöst framkastade förslaget om abort.

Att filmen ändå är sevärd är regissörs och skådespelares förtjänst. Ragnar Falck har otvivelaktigt räddat vad som räddas kunde: det finns en vek lyrism kring de båda ungas kärlekssaga som berör djupare strängar, den infrusna och förtorkade miljön kommer bra fram i några borgerliga familjescener."

StT (Movie): "Just när man som bäst gladde sig över alla vackra ord om svensk films uppsving, kommer Släkten är bäst som en besvikelsernas kalldusch och många centilitrars malört i glädjebägaren. Det är tråkigt att behöva säga det, men ibland blev man riktigt orolig för att allt skulle gå fullständigt ur led och tyckte uppriktigt synd om de goda skådespelarkrafter, som slösas bort på denna filmanrättning. (-)

Denna lilla rörande berättelse med glädje och sorg har blivit en mycket tablåmässig skildring. Det är dåligt med sammanhanget, men gott om falska tonfall; de goda skådespelarprestationerna drunknar i den filmiska villervallan. Ty det finns bra inslag. Främst Dagmar Ebbesen; hon är en strålande ljuspunkt med sin resoluta faster. Sigurd Wallén har fått en svag roll, Eivor Landström är glimtvis alldeles förtjusande; synd bara att glimtarna är så korta, att man knappt hinner se dem. Frank Sundström gläder många filmmeter och likaså Gunnel Broström. Henne vill jag se snart igen. Till sist en honnör för de pigga flickorna i studentgänget. Hos dem trivdes man."

Kommentar Svensk filmografi

Släkten är bäst är i flera avseenden tidstypisk. Beredskapstiden glimtar till, när Kurt säger: "Jag kanske åker uppåt gränsen". Sådana, vanligen alltför tydligt påklistrade inslag förekom i många filmer under krigsåren. När Kurt sedan utan närmare förklaring omkommer där, var det den lilla touche av allvar, som filmproducenterna också gärna kostade på sig bara den gick snabbt förbi och inte påverkade filmens ton i övrigt.

Ty det övriga, det var den tidens konventionella uppfattningar av bl a bitvargar, hembiträden och s k oäkta barn men framförallt dess självklara könsrollstänkande. Allt förändras och den hårde och iskalle Johan Ekberg blir en ny, varm människa, när han hör att dottern Anna fött en pojke!

Inspelningen av Släkten är bäst påbörjades 24.9.1943 och avslutades 16.12.1943. (GW)

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se