Kärlekslivets offer (1944)

Media (9 st)

Originaltitel	Kärlekslivets offer
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Gabriel Alw Emil A. Lingheim
Manus	Malcolm Tottie
Förlaga	Dr Bernard (Novell)
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	Ultrafilm
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1944-04-17

Medverkande

Gabriel Alw
doktor Bernard, överläkare, mikrobforskare

Folke Hamrin
doktor Böhmer, underläkare

Olle Florin
doktor Linton, underläkare

Nils Hallberg
Gustaf, patient

Siv Thulin
Barbro Jonsson, patient

Margareta Fahlén
doktor Bernards ungdomskärlek

Visa fler

Handling

Barbro är en ung, levnadsglad flicka. Hon har karltycke och går från famn till famn. Någon av männen hon möter smittar henne med syfilis. Utan att ha en aning om det för Barbro...

Visa hela handlingen

Press

MT (Carlo Keil-Möller): "Filmen utgör egentligen en lång föreläsning eller instruktiv kurs i läran om könssjukdomarna, deras väsen, spridning och bekämpande. I denna kurs är...

Visa all press

Barbro är en ung, levnadsglad flicka. Hon har karltycke och går från famn till famn. Någon av männen hon möter smittar henne med syfilis.

Utan att ha en aning om det för Barbro smittan vidare till andra män. När den fruktansvärda sanningen går upp för dem, söker de läkarhjälp hos doktor Bernard, som har vigt sitt liv åt att bekämpa könssjukdomarna.

Också Barbro kommer under läkarbehandling, och för doktor Bernard berättar hon om med vilken tanklöshet hon har utsatt sig själv och andra för smittan.

Efter detta kommer alla män Barbro haft förbindelse med under behandling, och denna kommer för flera av dem att sträcka sig år framåt.

Under handlingens gång beskrivs hur könssjukdomar yttrar sig och vad som kan göras för att komma till rätta med dem. Elise Ottesen-Jensen håller föredrag och svarar på ungdomarnas frågor.

Doktor Bernard insjuknar och dör. Under sitt mångåriga arbete mot detta mänsklighetens gissel har han själv ådragit sig den sjukdom han vigt sitt liv åt att bekämpa. (Bearbetning av programblad.)

Pressreaktion Svensk filmografi

MT (Carlo Keil-Möller): "Filmen utgör egentligen en lång föreläsning eller instruktiv kurs i läran om könssjukdomarna, deras väsen, spridning och bekämpande. I denna kurs är inflätade några antydningar om individuella öden för att det hela inte må verka alltför docerande. Framställningen präglas emellertid av en varmhjärtad humanitet. Filmen vänder sig väl i första hand till ungdomen med en varning för de faror som lurar på dess väg genom storstadens frestelser. Man har aktat sig för att plocka fram den moraliska pekpinnen och det är tydligt att man vinnlagt sig om att vinna ungdomens förtroende och öra för de nyttiga lärdomar, som den har att hämta. (-)

Man kan naturligtvis tänka sig en film av denna art med mera konstnärligt betonad hållning, men just detta nyktra, konstlösa sätt att föra fram ett viktigt budskap, särskilt till ungdomen, är högst lovvärt."

AB (Filmson): "Utan att sakligheten eftersättes är filmen populär och underhållande. Man reagerar en aning mot den vanliga kanoniseringen av läkaren och vetenskapsmannen, men Gabriel Alw tecknar å andra sidan hans porträtt med värme och pondus och ger honom mänskliga drag. De många ungdomar som medverkar i filmen -- Nils Hallberg, Sven Göran Alw, Siv Thulin och andra -- är samt och synnerligen alldeles utmärkta och skiljer sig från sina ömtåliga uppgifter med en heder som inte blir mindre om man ger en del av äran åt Gabriel Alws säkra personinstruktion. Den skulle behövas lite varstans i de svenska filmateljéerna. Bäst i filmen är i alla fall fru Elise Ottesen-Jensen med sina rättframma svar på allvarliga frågor, fast hon har ett fasligt bestyr att ta av och på glasögonen. Här kom också det väsentliga filmen har att säga fram utan hymlande eller överdrifter."

AT (Stig Almqvist): "På en lekman verkar denna svenska upplysningsfilm med ganska stor styrka. Man vågar antaga, att publiken bröt upp från föreställningen hälsosamt omskakad och med klar insikt om att de veneriska sjukdomarna är djupt förödande och fruktansvärt vanställande, skrämmande lätta såväl att ådraga sig som att föra vidare, hotfullt spridande sig sedan tre år tillbaka och katastrofala till sina följder för familj och samhälle.

Det är en vedervärdig och växande fara som här behandlas. När en film ger sig in på ett dylikt stoff, fordrar man att den till publiken skall meddela känslan av denna fara. Det gör i hög grad Kärlekslivets offer. Man följer den ofta kusliga framställningen med stark spänning.

Filmens sakinnehåll får en i övrigt sakkunnigare penna än recensentens bedöma."

Vid sidan av filmkritikernas recension fick i AT också en läkare, Gunnar Inghe, ge sin syn på Kärlekslivets offer:

"Något offer åt publiksmaken förekom icke, ingen billig sentimentalitet, inget uppstyltat patos. Trots det bör filmen kunna gå. Den är spännande tillräckligt.

Som medel i kampen mot de tilltagande könssjukdomarna kan således filmen hälsas med glädje. Det må också noteras, att man lagt den på ett riktigt sätt. Den vidrör några väsentliga, viktiga drag i profylax och behandling. Däremot förekommer inga höjda pekfingrar, inga förmaningar, inga moralismer. De könssjuka pekas inte ut som patienterna i en abortfilm för ett eller annat år sedan. Här tas de sjuka emot av läkarna som de hyggliga och vanliga människor de är. Samtidigt som filmen således är vänlig och varm i tonen är den mycket instruktiv i sak. Det är klart att den måste verka avskräckande. Det är ju meningen. (-) Med tillfredsställelse må slutligen antecknas att man inte ryggade tillbaka för att gå in på profylaxen. För första gången i svensk film omnämndes existensen av gummi."

Kommentar Svensk filmografi

En tidig centraleuropeisk dokumentärfilm om könssjukdomar, Tödliche Liebe, innehöll ett flertal scener kring vilken doktor Malcolm Tottie engagerades att skriva ett manuskript, som skulle tillåta användandet av åtminstone de scener från dokumentärfilmen som den svenska filmcensuren kunde tänkas tillåta. Doktor Tottie valde novellen "Dr. Bernard" av Jacques San!deau, pseudonym för Torsten Quensel (1898--1971).

I samband med premiären på Kärlekslivets offer sades ingenting om det utländska lånegods som ingick i filmen. Det var först i samband med att Kärlekslivets offer fick dansk premiär på Grand i Köpenhamn den 27.9.1944, som dessa uppgifter offentliggjordes. Se vidare sid 204 i del 2 av Filmens Hvem Hvad Hvor (Köpenhamn, 1968).

En tysk nyinspelning av Tödliche Liebe (1952), gjord som kombinerad dokumentär- och spelfilm (där man dessutom lagt in ett avsnitt om aborter), förbjöds av svenska censuren 7.3.1953, men tilläts i nedklippt version 1965.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se