Originaltitel | Flickan och Djävulen : En ballad i skymningen |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Producent | |
Manus | |
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1944-10-30 |
Den änglalika Gunn Wållgren blir en väsande häxa i sin mans film om barnet som kastades i älven – en moralfilosofisk skräckfilm i...
En häxa ska oskadliggöras. Bunden vid en påle står hon på ett bål. Många människor är församlade. Häxan skriker ut sitt lidande och försöker finna en havande kvinna bland...
DN (Bang): "Detta blir inte en filmrecension i gängse mening -- det blir en hyllning till dem som skapat Flickan och djävulen. Det är givet att man kan leta fram svagheter och detaljer att...
Den änglalika Gunn Wållgren blir en väsande häxa i sin mans film om barnet som kastades i älven – en moralfilosofisk skräckfilm i allmogemiljö.
Bonden Klas och hans havande hustru står bland åskådarna när en häxa ska brännas på bål. Häxan förbannar den havande kvinnan, för att kunna leva vidare måste hon ympa in sin själ i ett ofött barn. Kvinnan dör sedan i barnsäng och bonden kastar sin nyfödda dotter i älven och hänger sig i ett träd. Nitton år senare knackar en änglalik flicka på hos en storbonde som vanärat häxan. Ja, ni förstår. Flickan och djävulen är en skräckfilm i allmogemiljö, och Hampe Faustmans hustru Gun Wållgren spelar flickan som ”kom ur älven”. När det onda i henne tar makten förändras hela hennes väsen. De gyllene lockarna raknar, de ljuva dragen blir skarpa, ögonen blixtrar och den ljusa, barnsliga rösten blir grov. ”Du stal tryggheten ifrån henne” väser häxan triumferande när bondmorans elakhet hjälpt det onda att ta över. Gud behöver hjälp på traven. Om godheten i människan ska kunna segra, måste vi handla gott mot varandra.
Filmen fick ett blandat mottagande. Bang (Barbro Alving) skrev i Dagens Nyheter: ”Detta blir inte en filmrecension i gängse mening – det blir en hyllning till dem som skapat Flickan och djävulen. Det är givet att man kan leta fram svagheter och detaljer att kritisera även i denna film. Men det skulle kännas som grinighet och viktighet för anmälaren, som inte tvekar att kalla Flickan och djävulen den starkaste, vackraste och mest betydande svenska film som gjorts sedan stumfilmens dagar. […] Börja titulera Hampe Faustman som den nye Sjöström eller Stiller kan man också avstå ifrån; det är i själva verket betydligt roligare att konstatera att han med Flickan och djävulen visar sig vara den säkraste konstnären i den yngsta regissörsgenerationen. Den som skapat dessa scener, mustiga och färgrika, laddade med stämning från vidskepelsens tidevarv, måste äga den sällsynta egenskap som kallas konstnärlig lidelse.”
Pavane (Gerd Osten) såg annorlunda på filmen, i BLM skrev hon: ”[…] Särskilt djupt under ytan går Malmbergs manuskript inte och det har mera teaterns än filmens form. En högtidlig, arkaiserande dialog bryter sig mot en bildstil som närmast kan betecknas som skomakarrealistisk. Det förekommer på tok för många toviga skägg och råflabb i filmen. […] Ensemblen sliter redligen med Malmbergs dialog men har tydligen haft svårt att hålla sig obesmittad av den Guds-död-i-stugan-anda som ligger tjock över filmen. Häxans roll är förvisso heller inte lätt och man avundas inte unga Gunn Wållgren den börda hon fått sig pålagd. Den första förvandlingsscenen är dock stark och imponerande den gemenhet som kataraktiskt väller fram över fru Wållgrens ansikte.”
Nina Widerberg (2015)
Den här filmen har ingen aktuell distributör men med tillåtelse från filmens rättighetshavare kan den bokas på dcp för biografvisning genom Filminstitutets arkiv.
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Distributionstitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Producent | |
Foto | |
Musik |
|
Koreograf | |
Arkitekt | |
Ljudtekniker | |
Scripta | |
Inspicient | |
B-foto | |
Stillbildsfoto | |
Musikarrangör | |
Kläder |
|
Smink | |
Förtexter | |
Speaker |
- | Personer i prologen: | ||
Kolbjörn Knudsen | bonden Klas | ||
Ingrid Borthen | hans hustru | ||
Hilda Borgström | jordmor | ||
Elsa Widborg | Marit, häxan | ||
Tord Stål | skrivaren | ||
- | Personer i berättelsen: | ||
Gunn Wållgren | Karin | ||
Stig Järrel | gårdfarihandlaren | ||
Sven Miliander | Mattias, storbonde | ||
Linnéa Hillberg | Elin, Mattias hustru | ||
Anders Ek | Olof, Mattias och Elins son | ||
Toivo Pawlo | Hans, Mattias och Elins son | ||
Julia Cæsar | Gammel-Kersti, piga hos Mattias | ||
Gull Natorp | gumman som påtvingas en kjol av gårdfarihandlaren | ||
Carl Ström | Jonas | ||
Gösta Gustafson | skräddaren | ||
Rudolf Wendbladh | prästen vid skördefesten | ||
Hugo Jacobson | Garv-Johan, dräng hos Mattias | ||
Hanny Schedin | piga hos Mattias | ||
Erland Colliander | en bonde på skördefesten | ||
Brit Ångström | piga hos bonden Klas | (i prologen) | |
Gert Lillienberg | den unge mannen på krogen som sett en häxa komma | ||
Birger Åsander | åhörare till gårdfarihandlaren/drevkarl | ||
Sture Ericson | en man på skördefesten | ||
- | Ej krediterade: | ||
Harriett Philipson | Malin, en ung flicka | ||
Erik Forslund | åhörare till gårdfarihandlaren/drevkarl i kvarnen | ||
Solveig Lagström | piga hos Mattias | ||
Viveca Serlachius | lillpiga hos Mattias | ||
Rune Stylander | dräng hos Mattias | ||
Torgny Anderberg | dräng hos Mattias | ||
Victor Thorén | präst vid bålet | (i prologen) | |
Torsten Lilliecrona | bödeln | (i prologen) | |
Gottfrid Holde | medlem av häxkommissionen | (i prologen) | |
Albin Erlandzon | en man vid häxbålet som varnar Mattias | (i prologen) | |
Ivar Wahlgren | åhörare till gårdfarihandlaren | ||
Hjördis Gille | åhörare till gårdfarihandlaren | ||
Birger Sahlberg | åhörare till gårdfarihandlaren | ||
Harry Philipson | åhörare till gårdfarihandlaren | ||
Folke Algotsson | åhörare till gårdfarihandlaren | ||
Frances von Koch | åhörare till gårdfarihandlaren | ||
Carin Appelberg-Sandberg | fetlagd kivnna på skördefesten | ||
Kurt Willbing | pojke på skördefesten | ||
Terje Valenkamph | pojke på skördefesten | ||
Marianne Nielsen (som Marianne Lindgren) | kvinna på skördefesten | ||
Åke Fridell | ung man på skördefesten | ||
Gunnar Öhlund | man på skördefesten | ||
Lisa Wirström | kvinna på skördefesten | ||
Gunnel Wadner | flicka på skördefesten | ||
Ingrid Björk | flicka på skördefesten | ||
Axel Lagerberg | drevkarl i kvarnen | ||
Carl Ericson | drevkarl i kvarnen | ||
John W. Björling | drevkarl i kvarnen | ||
Uno Larsson | drevkarl i kvarnen | ||
Ida Otterström | gammal kvinna i kvarnen |
Produktionsbolag | Terrafilms Produktions AB | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Terrafilm | 1944 | |
Laboratorium | AB Film-Labor |
En häxa ska oskadliggöras. Bunden vid en påle står hon på ett bål. Många människor är församlade. Häxan skriker ut sitt lidande och försöker finna en havande kvinna bland åskådarna, ett ofött barn att leva vidare i. Hon får syn på bonden Klas' förskräckta hustru, en snart blivande mor.
Bonden Mattias klättrar upp på bålet och slår häxan över munnen för att få slut på skriken. Hon lovar hämnd, får syn på en bödelshuva och ropar att nästa gång han får se huvan är ofärdens timma slagen.
Bonden Klas' hustru dör i barnsäng. Hennes nyfödda dotter bär ett häxmärke på skuldran. Klas kastar sin dotter i älven. Sedan hänger han sig i ett träd.
Nitton år har förrunnit, berättar en speakerröst.
En blyg flicka, Karin, anländer till Mattias' gård, där hon får arbete som stinta. På kvällen varnas Karin av Gammel-Kersti för Mattias' hustru. Karin får berätta om sig själv. Hon kom med älven och togs om hand av en man, gudfar, som sedan lämnade bort henne.
Samma kväll kommer en gårdfarihandlare till Mattias och visar vältaligt upp sina varor. Innan han går, visar han också en bödelshuva.
Gårdfarihandlaren kommer upp på höskullen, där Karin har sovplats. Gudfar! utropar hon. Du har krafter du inte känner, säger han. Gå in i dig själv! Under hans tal förändras hon. Ansiktet hårdnar. Hon skrattar rått. Du är vaken nu, säger han, frälst från bålet. Och den som slog dig den gången, han finns här.
Det är stor skördefest hos Mattias. Skördedansen ska i år dansas av den ringaste bland oss, Karin, tillkännager Mattias. Hånet spelar i många flickors ansikten, när Karin osäkert tar några steg. Men snart får hennes dans liv och kraft. Hon åses med beundran, bl a av Mattias och hans söner Hans och Olof.
Skicka stintan ur huset, begär Mattias' hustru efter!åt.
Karin badar i en skogssjö. Hans ligger gömd och ser på. Hon upptäcker honom och simmar fram till honom. Han ser märket på skuldran.
En dag när Karin har mjölkat, häller bondhustrun ut en del av mjölken. Hon anklagar Karin för att ha fått korna att sina och går efter Mattias. Karins ansikte mörknar. När bonden kommer, är mjölktunnan full igen.
Karin och Olof är tillsammans. Hon vill ge sig av. Olof vill hjälpa henne. Hon försöker berätta om sin förbannelse, men något hindrar orden att tränga fram.
Mattias möter Hans i fähuset. Du är avundsjuk på Olof, säger Hans. Mattias blir ursinnig och slår sin son med en påk.
Hans plåstras om av sin mor. Han har en blessyr på skuldran. Ett sådant märke har Karin också, säger han.
Inför Olofs ögon blottar hans mor Karins skuldra med märket. Karin flyr. Olof tar en bössa och skyndar efter.
Medan ett uppbåd samlas för att söka efter häxan, finner Olof Karin i en kvarn. De talar om gemensam död och faller sedan i varandras armar. Efter famntaget säger Olof att han inte längre kan tänka sig att dö.
Mattias får besök av gårdfarihandlaren. Häxan har besvär med flickan hon bor i, berättar han. Därför är hon beredd till förlikning med Mattias.
Karin sover hos Olof. Det pågår en kamp inom henne. Hon vaknar och är strax förvandlad. När Olof vaknar, är Karin borta. I stället är gårdfarihandlaren där. Om du skyndar dig hem, hittar du henne, säger han.
Häxan inom Karin försöker övertala Mattias och hans hustru att hjälpa till att döda Olof. Hans kärlek till Karin är ett hot mot häxan. Hans kommer in och ser förskräckt att Karin blivit en annan. Men mitt i bestörtningen visar han glädje över återseendet, och det väcker den verkliga Karin till liv. Du frälste mig Hans, säger hon.
Olof kommer hem precis i tid för att med Karin hinna fly undan uppbådet. De söker sig åter till kvarnen, dit uppbådet lite senare anländer med gårdfarihandlaren strax efter. När plötsligt kyrkklockor börjar ringa, fylls hans ögon av skräck. Också inom Karin händer något. Hennes ansikte speglar kamp. Men snart blir hon lugn. Gud har hört mig, säger hon.
Gårdfarihandlaren flyr. Musik fyller natten, Vår Gud är oss en väldig borg.
Karin och Olof böjer knä tillsammans.
Censurnummer | 67763 |
---|---|
Datum | 1944-10-26 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2520 meter |
Kommentar | Aktlängder: 510-575-570-500-365 = 2520 meter. Aktlängder: 510, 575, 570, 500, 365. |
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Intensitetston |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2520 meter |
Akter | 5 rullar |
Dialogspråk |
|
DN (Bang): "Detta blir inte en filmrecension i gängse mening -- det blir en hyllning till dem som skapat Flickan och djävulen. Det är givet att man kan leta fram svagheter och detaljer att kritisera även i denna film. Men det skulle kännas som grinighet och viktighet för anmälaren, som inte tvekar att kalla Flickan och djävulen den starkaste, vackraste och mest betydande svenska film som gjorts sedan stumfilmens dagar. (-)
Börja titulera Hampe Faustman som den nye Sjöström eller Stiller kan man också avstå ifrån; det är i själva verket betydligt roligare att konstatera att han med Flickan och djävulen visar sig vara den säkraste konstnären i den yngsta regissörsgenerationen. Den som skapat dessa scener, mustiga och färgrika, laddade med stämning från vidskepelsens tidevarv, måste äga den sällsynta egenskap som kallas konstnärlig lidelse."
Ny Dag (Z): "Nu söker dunkelmännen att erövra filmen. Oxfordbrodern Bertil Malmberg har följt Sven Stolpes exempel och gjort ett filmmanuskript. Det är bräddat av vidskepelse och frossar i skräck. Malmberg har funnit det lämpligt att göra en häxfilm i gammal svensk allmogemiljö, med en i ordets bokstavliga bemärkelse djävulsk gårdfarihandlare, en elak matmor och despotisk husbonde, samt en hop råa bönder. Den reaktionära tendensen ligger dels i ämnet självt, som presenteras inte ur nutidsmänniskans synvinkel, utan som Malmberg själv vore lika full av skrock som den allmoge han svartmålar, och dels just i skildringen av bönderna som en dum, elak och farlig pöbel. Malmberg använder sig av lynchningstemat för att misstänkliggöra folket. Det vill i filmen till gudomliga ingripanden och dånande klockringning från ovan för att driva bort djävulen och skrämma folket till ro."
BLM (Pavane): "En viss risk för schematisering och svart-vitmålning ligger alltid nära till hands då man skildrar det ondas kamp mot det goda, och den faran har inte undgåtts här. Särskilt djupt under ytan går Malmbergs manuskript inte och det har mera teaterns än filmens form. En högtidlig, arkaiserande dialog bryter sig mot en bildstil som närmast kan betecknas som skomakarrealistisk. Det förekommer på tok för många toviga skägg och råflabb i filmen. Man skulle önska Faustman en klarare blick och en fastare hand -- som alltid finns det här något grumligt i hans regiarbete och vissa scener måste tyvärr betecknas som rent grisiga. Det är olustigt att inte kunna finna mycket positivt i en film som lagts upp med så påtaglig ambition som Flickan och djävulen; troligen ligger felet i att en alltför omogen regissör anförtrotts ett svårbearbetat stoff.
Ensemblen sliter redligen med Malmbergs dialog men har tydligen haft svårt att hålla sig obesmittad av den Guds-död-i-stugan-anda som ligger tjock över filmen. Häxans roll är förvisso heller inte lätt och man avundas inte unga Gunn Wållgren den börda hon fått sig pålagd. Den första förvandlingsscenen är dock stark och imponerande den gemenhet som kataraktiskt väller fram över fru Wållgrens ansikte."
Några tidningar sände även sina musikkritiker till Flickan och djävulen för att komplettera den filmkritiska bedömningen. Två citeras här.
DN (C G-g): "Larssons förspel var habilt dramatiskt så där i största allmänhet; det föreföll att kunna begagnas till litet av varje. När sedan Pergament fick komma till tals i prologen med häxbålet visade det sig att han hade en helt annan uppfattning av situationen. Det skar sig i musiken, som just i detta avsnitt nog verkade mer gnisslig och vass än den skulle ha gjort om stämningen långsamt hade jagats upp ända från början. Även i fråga om instrumentationen blev det ett alltför tydligt brott i skildringen.
En film med så starkt kontrasterande och klart avgränsade motiv -- och så långsam takt! -- som Flickan och djävulen borde ge ett utmärkt tillfälle till verkligt symfonisk lösning av de musikaliska problemen. Pergament lär också ha varit inställd på något sådant men inte fått genomföra sina planer."
SvD (K R-n): "Det skulle inte skadat om han (Pergament, red anm) fått mera utrymme för sina insatser; i vissa stumma scener kan tystnaden visserligen förefalla talande nog, men i andra är den tom, och här skulle tonerna i högsta grad behövts för att förtäta atmosfären. Man saknar dem i dessa ögonblick så mycket mera som Pergament tydligen varit inspirerad för sitt arbete. Särskilt hans musik till de scener där häxsjälen hypnotiseras fram hos den stackars flickan präglas av levande fantasi, har en mycket stark spänning och låter kusligt suggestiv -- och stämväven kring djävulens vilda färd efter nederlaget, en väv vari temat 'Vår Gud är oss en väldig borg' tvinnats ihop med ett häftigt rytmiskt ackompanjemang, är ypperligt gjord."
Idén till filmen bygger på en sägen från 1600-talet att varje gång en häxa bränns på bål, flyr hennes själ i dödsögonblicket ur lågorna och slår rot hos en havande kvinna bland åskådarna. När denna sedan föder sitt barn, har häxans ondska gått i arv till barnet.
Några veckor efter premiären på Flickan och djävulen gjorde Kurt Atterberg ett kritiskt inlägg i Stockholms-Tidningen (18.11.1944) om framför allt den behandling kompositören Moses Pergament fått utstå vid produktionen. Rubriken på inlägget löd: "Musikpyttipanna och amputation." Atterberg skrev bl a följande.
"Vid denna films tillblivelse stuvades manuskriptet om, filmades, klipptes och gjordes i ordning, varpå komponisten -- som vanligt här i landet och antagligen även på andra ställen -- fick en mikroskopiskt liten tid på sig för att skriva musiken. Av ambition för klangresultatet bekostade han själv förstärkning av orkestern vid inspelningen av förspelet. När han så arbetat som en slav och allt var färdigt, underrättades han om att inspelningsfirman funnit det lämpligt att ersätta hans, redan på filmband upptagna, korta förspel med ett musikstycke av annan tonsättare, ett stycke, som firman tidigare hade beställt och använt för annat ändamål, och detta trots att filmförfattaren gemensamt med en film- och litteraturexpert lär ha uttryckt sin tillfredsställelse med Pergaments förspel. (-)
Pergaments musik till Flickan och djävulen finner jag alldeles utmärkt. Den inskränker sig huvudsakligen till att på lämpliga ställen med klangspänningar stryka under de dramatiska bild- och textspänningarna. Vid den i dålig bemärkelse operamässiga avslutningen på filmen måste Pergaments musik tyvärr ryta med producentulvarna, vilka enligt uppgift tagit sig för att möblera om hela slutet av handlingen. Med författarens medgivande, förstås! Sådana medgivanden är, som man lätt kan fatta, jämförbara med de 'bekännelser', man hört talas om från domstolar på alla sidor om fronterna nu under kriget."
Atterberg fick svar i samma tidning några dagar senare (22.11.1944).
Producenten Lorens Marmstedt ansåg "hr Pergaments musik i filmen i grunden misslyckad, eftersom han missförstått det enkla faktum att en musikillustration endast skall intensifiera det dramatiska skeendet: e j m å l a m u s i k a l i s k t vad författare och regissör redan m å l a t i o r d o c h b i l d. Givetvis borde jag, då jag insett den Pergementska musikens olämplighet, ha uppskjutit premiären à två månader, anlitat en helt annan kompositör och börjat om från början." Marmstedt beklagade, att han som producent inte var tillräckligt "penningstark" för att kunna fatta ett sådant beslut, och tillade i ett PS, att Pergament inte alls själv hade bekostat någon orkesterförstärkning, vilket Atterberg påstått.
Regissören Hampe Faustman berättade, att han bett Pergament göra en inledningsmusik, som skulle föra publiken in på folkliga tankegångar, "inte en modernt diabolisk musik. Hr Pergament hade förklarat sig införstådd härmed. Varken här eller i de flesta andra detaljer vi diskuterade brydde han sig emellertid det ringaste om vad vi överenskommit. Han ansåg tydligen, fast han muntligen förnekade det, att filmmusik har ett självändamål och icke är en illustrerande del i det slutliga konstverk, som heter den färdiga filmen. Jag kan inte låta bli att framhålla att det ytterligt banala och av en enig filmkritik fördömda utnyttjandet av psalmen 'Vår Gud är oss en väldig borg' helt är hr Pergaments idé, och att både producenten och jag allvarligt bett honom använda sig av någon annan musik för filmens religiösa avslutning."
Författaren Bertil Malmberg kommenterade Atterbergs antydningar om medgivanden avtvingade under hot: "Saken är i verkligheten den, att såväl producent som regissör visat hänsyn för mina intentioner, som nog, efter vad jag tror, är enastående, i varje fall högst ovanligt i svensk filmproduktion. Vi har diskuterat varje punkt i verkets byggnad och varje avgörande detalj i inspelningen, och vi har alltid efter en vänskaplig debatt kunnat enas om en lösning, närhelst en åsikt brutit sig mot en annan."
Atterberg svarade Marmstedt, Faustman och Malmberg i direkt anslutning till deras inlägg. Han fann, att de tre på intet sätt gendrivit hans "uttalade mening, att filmen som helhet skulle blivit bättre och enhetligare i stilen, om Pergaments förspel inte hade amputerats bort och ersatts med något annat, som inte hörde dit. De nu bortopererade två minuterna Pergamentmusik hade i varje fall omöjligt kunna sätta några 'ekonomiska intressen på spel'."
Moses Pergaments musik till Flickan och djävulen har analyserats i en omfattande 3-betygsuppsats med utförliga notbilagor av Lars Silén i ämnet Musikvetenskap vid Stockholms universitet våren 1972: "Tre filmer med musik av Moses Pergament". De två övriga filmerna är Med livet som insats (1940/2) och Barabbas (1953/8).
Inspelningen av Flickan och djävulen startade i slutet av juli 1944 och höll på hela augusti och september och avslutades först i början av oktober. Exteriörscenerna spelades in i Bjuråker och trakten av Ljusdal i Hälsingland.
På grundval av den färdiga filmen skrev Folke Mellvig en kort roman, som senhösten 1944 efter filmens premiär gick som följetong i bl a Helsingborgs-Posten och Skånska Aftonbladet i Malmö.
Ett avsnitt ur filmen ingår i Fram för lilla Terra, en intern, ej offentligt visad jubileumsfilm för Terrafilm (1938--1948).
1944-07 | 1944-10 | |||||
AB Sandrew-Ateljéerna (Lästmakaregatan, Novilla och Tennisstadion) | Stockholm | Sverige | ||||
Drevinge gård | Nacka | Sverige | ||||
Bjuråker, Hälsingland | Sverige | |||||
Ljusdalstrakten, Hälsingland | Sverige | |||||
Laforsen, Hälsingland | Sverige |
Sverigepremiär | 1944-10-30 | Grand | Stockholm | Sverige | 92 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
Urpremiär | 1944-10-30 | Grand | Stockholm | Sverige | 92 min | |
TV-visning | 1965-02-12 | Sverige | 88 min | |||
2000-03-23 | SVT1 | Sverige | 88 min | |||
2002-10-08 | SVT1 | Sverige | 88 min | |||
2003-08-19 | SVT1 | Sverige | 88 min | |||
2012-10-08 | SVT1 | Sverige | ||||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2015-11-15 | |||||
TV-visning | 2017-06-19 | SVT1 | Sverige | |||
VOD-release | 2023-08-18 | SVT Play | Sverige | Antal dagar på SVT Play 30 |
Originaltitel | Skördedansen | |
---|---|---|
Kompositör | Ivo Cramér | |
Dansare | Gunn Wållgren |
Originaltitel | Vår Gud är oss en väldig borg | |
---|---|---|
Kompositör | Martin Luther | (1529) |
Textförfattare | Martin Luther | (tysk text 1528) |
Johan Olof Wallin | (svensk text 1816) | |
Olaus Petri | (svensk text 1536) |
Barnafödsel |
Barnamord |
Bjuråker |
Bonde |
Gudfäder |
Gårdfarihandlare |
Hälsingland |
Hängning |
Häxbränningar |
Häxor |
Ljusdal |
Självmord |
Skrock |
Skördedans |
Skördefester |
Stinta |
Vidskepelse |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 16 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 16 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2476 |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2474 |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Synopsis |
---|---|
Omfång | 5 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Omfång | 157 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Flickan och djävulen. Dialoglista, innehållsbeskrivning och produktionsuppgifter. |
Omfång | 20 s. Innehållsbeskrivning (2 s.) och produktionsuppgifter (1 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Flickan och djävulen. Dialoglista, innehållsbeskrivning och produktionsuppgifter. |
Omfång | 21 s. Produktionsuppgifter (1 s.) och innehållsbeskrivning (1 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | The girl and the devil. |
Omfång | 21 s. Produktionsuppgifter och innehållsbeskrivning (2 s.) ingår. |
Språk | Engelska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Das Mädchen und der Teufel. (Flickan och djävulen). |
Omfång | 36 s. Produktionsuppgifter och innehållsbeskrivning (3 s.) ingår. |
Språk | Tyska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | La sorcière. |
Omfång | 24 s. Produktionsuppgifter och innehållsbeskrivning (2 s.) ingår. |
Språk | Franska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Flickan och djävulen. Dialoglista, innehållsbeskrivning och produktionsuppgifter. |
Omfång | 24 s. Innehållsbeskrivning och produktionsuppgifter (3 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Bakombild papper | 4 |
Album | Ja |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Danska |
Ljudtyp | Ljud |
---|---|
Färgtyp | Svartvit |
Dialogspråk |
|
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | ProRes |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | DCP |
Typ | Digitalt ljud |
---|---|
Bärare | WAV |
Typ | Digitalt ljud |
---|---|
Bärare | WAV |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | H264 |