Konsten att älska (1947)

Media (62 st)

Originaltitel	Konsten att älska
Svensk premiärtitel	Konsten att älska

Regi	Gunnar Skoglund
Manus	Gunnar Skoglund (som Erik Larson Le)
Produktionsledare	Harald Molander
Foto	Åke Dahlqvist
Musik	Eskil Eckert-Lundin (originalmusik)
Arkitekt	Nils Svenwall
Klippning	Gunnar Skoglund
Ljudtekniker	Lennart Svensson
Regiassistent	Rune Stylander
Scripta	Gunvor Westerlund
Inspicient	Tor Borong
B-foto	Kalle Bergholm
Stillbildsfoto	Louis Huch (ateljéfoto)
Musikarrangör	Julius Jacobsen
Orkesterledare	Eskil Eckert-Lundin
Kläder	Elin Wahlenius
B-ljud	Sven Persson (som Sven Rudestedt) Gösta Källman
Förtexter	Alva Lundin
Övrig medarbetare	Mary Sundström-Cedercrantz (porträttet målat av)

Sture Lagerwall	Pelle Lind, grosshandlare i firman Lind & Söner
Wanda Rothgardt	Monica Lind, Pelles hustru, konstnär
Ingegerd Westin	Gudrun, Pelles och Monicas dotter
Sten-Åke Lindström	Lasse, Pelles och Monicas son
Björn Montin	Bosse, Pelles och Monicas yngste son
Lauritz Falk	Wilhelm Acker, modehusdirektör
Cécile Ossbahr	Maja-Vivan Willer, mannekäng
Elsa Carlsson	Ebba Lindgren von Hacken, Monicas mor, skådespelerska
Naima Wifstrand	Vera Stätt, Ebbas väninna
Agneta Prytz	"Miss Pimpernel", journalist för tidningen Evas Värld
Marianne Gyllenhammar	fröken Tillman mannekäng
Ilse-Nore Tromm	Anna, Linds husa
Elsa Ebbesen-Thornblad	Wilhelm Ackers hushållerska
Kerstin Holmberg	mannekäng
Ellika Mann	mannekäng
Greta Blom	Brita Andersson, mannekäng
Marie-Louise Martins	telefonist
Sif Ruud	Lotten, granne till familjen Lind
Ruth Weijden	Lottens mor
Tord Stål	Berglund, Ackers försäljningschef
Gunnar Nielsen	Nilsson, pressfotograf
Åke Engfeldt	skräddaren
Rune Stylander	ateljéfotografen
Robert Ryberg (som Robert "Bob" Ryberg)	Lundgren, en anställd på Lind & Söner
Arne Lindblad	köksmästaren
Bo Lindström	polis
-	Ej krediterade:
Jytte Madsen	mannekäng
Irene Nauckhoff	mannekäng
Margit Andelius	sömmerskan
Axel Isaksson	ateljéfotografens medhjälpare
A.L. Blomgren	vaktmästaren på Operakällaren
Lasse Sarri	getapojken i teaterföreställningen
Sven-Axel "Akke" Carlsson	trumslagarpojken
-	Bortklippt i den slutliga versionen:
Signe Wirff	fröken Fridling (bortklippt)

Produktionsbolag	AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Svensk Filmindustri	1947
Laboratorium	AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium
Smink	Firma Carl M. Lundh AB

Pelle och Monica Lind är lyckligt gifta och har tre barn. Pelle är köpman och Monica konstnär, men hon kan inte helt gå in för sitt yrke; hem och familj tar för mycket tid.

Monica målar ett porträtt av Vera Stätt, god vän till Monicas mor, Ebba Lindgren con Hacken. Både Vera och Ebba är imponerade av målningen. De menar att Monica i sin konst har en livsuppgift. Men den sviker hon genom sitt fjäsk för Pelle och dalt med barn. Monica protesterar. Hon sviker inget. Hon har själv valt livsuppgift. Hon älskar sin man och sina barn.

Pelle bjuder hem sin gode vän Wilhelm Acker, som är direktör för ett modehus. Wilhelm blir ögonblickligen förälskad i Monica.

Dagen därpå söker Wilhelm upp Monica, överräcker en blomsterkvast och erbjuder henne jobb som modetecknare. Efter viss tvekan svarar hon ja -- på villkor att saken hålls hemlig för Pelle tills hon eventuellt lyckats visa att hon klarar jobben.

Medan Monica installerar sig på sin nya arbetsplats, gör Wilhelm allt för att hon ska trivas och känna sig välkommen. Han drömmer om att hon snart ska inse vidden av hans kärleksfulla uppvaktning och komma den till mötes.

Förälskelsen i Monica har fått Wilhelm att bryta sin stormiga förbindelse med mannekängen Maja-Vivan Willner. Hon tar nu i stället kontakt med Pelle, som med förväntan på äventyr gladeligen accepterar att komma hem till henne på kvällen.

Som alibi för mötet med Maja-Vian har Pelle en affärsmiddag, som han dock tänker klara av tidigt på kvällen. För Monica blir Pelles kvällsarbete en möjlighet att själv arbeta över. Och Wilhelm i sin tur ser arrangemanget som en chans till nära umgänge med Monica.

Wilhelm beställer en romantisk festmiddag för två till ateljén, men Monica, som kommit underfund med hans planer, parerar genom att ta med sina barn. Wilhelm luras på både romatik och intimitet, och av maten får han dela med sig.

Monica är hemma långt före Pelle, och när han sent på natten kommer hem, har hon hunnit bli riktigt orolig. Då hon känner att han luktar parfym, billig parfym, anar hon oråd och känner besvikelse.

På kontoret får Pelle dagen därpå ett anonymt brev om Monicas förehavanden "med en så kallad god vän". Misstron mellan Pelle och Monica är nu ömsesidig och tilltar snabbt. Båda känner sig bedragna.

Monicas porträtt av Vera Stätt har publicerats i en tidning tillsammans med en berömmande anmälan av en känd kritiker. En journalist och en fotograf från veckotidningen Evas värld kommer därför för att göra ett reportage om Monica och hur hon lyckas förena rollen som konstnär med rollen som lycklig maka och mor. Strax därpå kommer Pelle inrusande. Han ska packa och resa, säger han. Han har för övrigt just varit hos Wilhelm och slagit honom på käften.

Monica undrar hur han fått får sig att hon är Wilhelms älskarinna, och Pelle visar henne det anonyma brevet. Hon luktar på brevet och påpekar att det osar parfym, billig parfym.

På några ögonblick konstaterar Pelle och Monica att de inte haft anledning till misstankar mot varandra. De försonas, kysser varandra och klämmer fram tårar av lycka.

Censurnummer	71387
Datum	1947-02-06
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2370 meter
Kommentar	Aktlängder: 440-535-570-570-255 = 2370 m - 87 minuter. Aktlängder: 440, 535, 570, 570, 255.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	AGA-Baltic
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2370 meter
Längd i minuter	87 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

StT (Movie): "Den anonyme författaren Erik Larsson-Le har gjort ett gott arbete. Själva intrigen bjuder inte på några överraskningar -- den har utnyttjats många gånger förr i diverse variationer. Men man fäster sig vid den trivsamma utformningen av de gamla tongångarna. Allt verkar så äkta, hemtrevligt och naturligt, och så gott som alla replikerna träffar mitt i prick. Bakompratet när det gäller vederbörandes känslostämningar anser jag nu för min del vara alldeles fel, men det är ju så modernt. Med Hollywood som modell.

En av Gunnar Skoglund flott iscensatt, mycket bra spelad komedi. Man skulle nog önska att Lauritz Falk lade in litet mer variation i de mer dramatiska scenerna, men när han får släppa gäcken riktigt lös är han perfekt. Alldeles utmärkt är Wanda Rothgardt, och Sture Lagerwall triumferade, främst som förförd direktör."

DN (C B-n): "Början är svagast, därför att den är så hopplöst chargerad -- chargerad genom Sture Lagerwalls och Wanda Rothgardts enorma, daltiga lycka, chargerad genom alla de meningsfyllda blinkningarna hos Lauritz Falks tränade flickjägare. Middagen à trois var en rätt pinsam historia. Det finns kladdiga scener också i fortsättningen, särskilt när Cécile Ossbahr skulle småförföra den äkta mannen i sin dublett. Där var mycket dessouser, mycket nosande på kärleken. Mycket vilja, men inte kunna.

Men filmen tar upp sig sedan misstagen på allvar kommit i gång; dess kurragömmalek är faktiskt ganska uppfinningsrik, bjuder på några situationer som man inte förut ställts inför i svensk film och har åtminstone e t t skojfriskt intermezzo: ateljémiddagen som Wanda Rothgardt förvandlar från en planerad souper intime till en hel familjemiddag med massor av inopportuna ungar."

AT (Stig Almqvist): "Ett plakataktigt lyckligt äktenskap utsätts här för ett arrangerat vinddrag av helt obefintlig riskfullhet: både han och hon får för sig, att den andre har någonting 'bredvid'. Men ingen av oss åskådare inbillar sig en sekund, att något annat skall inträffa än precis det som sker: att harmonin skall återställas på slutet, ytterligare sötad.

Men det angår oss mycket litet, hur det avlöper. Vad som utspelas i ett syrefritt rum, bland marionetter, kan inte gärna väcka vår medkänsla. Endast sällan, även i svensk produktion, ser man en film som så uteslutande gör intryck av manus och ateljé. Prydlig, blank ateljé.

Stycket har skrivits av en anonym Erik Larson Le, som varierar de äktenskapliga missförståndens klichéer utan att flytta över dem från scenen, där de samlat lager av damm, till en levande filmvärld. Man är mer på teatern än på bio."

Kommentar Svensk filmografi

Inspelningen av Konsten att älska påbörjades 17.6.1946 och avslutades 8.8.1946.

Manuskriptet till Konsten att älska författades av Erik Larsson Le. Det har länge varit obekant vem som dolde sig bakom denna pseudonym. Vederbörande har emellertid gett sitt tillstånd till att pseudonymen avslöjas här: det var Gunnar Skoglund själv som var manusförfattaren. (SGW)

Det rådde under och närmast efter inspelningen av filmen stark dimbildning kring vem som dolde sig bakom författarpseudonymen Erik Larsson Le. I april 1946 hade Gunnar Skoglund som föregiven företrädare för den anonyme författaren till SF överlåtit rätten till ett filmscenario med titeln "Det är konst att älska". Inget honorar utgick utan bolaget förband sig att samtidigt med kontraktets undertecknande, som skedde 26.4.1946, till Europahjälpen inbetala 15.000 kronor.

I kontraktet förklarar SF sig "medveten om att regissör Gunnar Skoglund icke är den verklige författaren...utan endast representerar denne". Då denna formulering snabbt blev allmänt känd, började gissningarna om vem den verklige författaren kunde vara, och ett stort antal personer var överens om att det kunde inte gärna vara någon annan än SF:s dåvarande chef Carl Anders Dymling, som ju rimligen inte kunde sälja manus till sitt eget bolag och kanske heller inte kunde förväntas att under eget namn framträda som filmförfattare. (GW)

Monica Linds porträtt av Vera Stätt målades av Mary Sundström-Cederkrantz.

				1946-06-17	1946-08-08
Filmstaden	Råsunda	Sverige	(ateljé)
	Stockholm	Sverige	(exteriörer)

Sverigepremiär	1947-02-10	Spegeln	Stockholm	Sverige	87 min
Urpremiär	1947-02-10	Spegeln	Stockholm	Sverige	87 min
TV-visning	1990-08-31	Kanal 1		Sverige	83 min
	1997-09-02	SVT1		Sverige	83 min
	2000-10-24	SVT1		Sverige	83 min

Originaltitel	Die Gigerlkönigin
Kompositör	Paul Lincke	(1894)
Textförfattare	Paul Lincke	(tysk text 1894)
	Ernst Högman	(svensk text 1896)

Affärsmiddag

Brev/anonymt

Direktörer

Fotograf

Journalist

Konst/kritiker

Konstnär

Kvällsarbete

Köpman

Mannekäng

Modeateljéer

Modehus

Modetecknare

Stockholm

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm
Längd i meter	2368

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	En filmkomedi av Erik Larson Le.
Omfång	186 s. Rollista (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Lieben i´st eine Kunst. Trailer.
Omfång	1 s.
Språk	Tyska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Trailer.
Omfång	1 s.
Språk	Svenska

Typ	Synopsis
Omfång	1 s.
Språk	Svenska

Typ	Synopsis
Omfång	1 s.
Språk	Svenska

Typ	Synopsis
Omfång	1 s.
Språk	Svenska

Typ	Synopsis
Manustitel	The art of loving.
Omfång	1 s.
Språk	Engelska

Typ	Synopsis
Manustitel	The art of loving.
Omfång	1 s.
Språk	Engelska

Typ	Synopsis
Manustitel	Lieben ist eine Kunst.
Omfång	1 s.
Språk	Tyska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Lieben ist eine Kunst.
Omfång	27 s. + 2 s. Produktionsuppgifter, rollista och synopsis ingår.
Språk	Tyska

Typ	Kringmaterial
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	En filmkomedi av Erik Larson Le.
Omfång	186 s. Rollista (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Lieben ist eine Kunst.
Omfång	27 s. + 2 s. Produktionsuppgifter, rollista och synopsis ingår.
Språk	Tyska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska