Supé för två (1947)

Media (209 st)

Originaltitel	Supé för två
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Ragnar Arvedson
Producent	Lorens Marmstedt
Manus	Jan Molander
Förlaga	Métier de femme (Pjäs) L' inévitable Monsieur Dubois (Film)
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	Terrafilms Produktions AB
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1947-02-15

Medverkande

Edvin Adolphson
Claude Dubois, konstnär

Karin Ekelund
Louise Mareuil, direktör för parfymfabrik

Gaby Stenberg
Jacqueline Mareuil, Louises syster

Ragnar Arvedson
Gaston Verdier, bankdirektör

Douglas Håge
Stéphane Mouche, laboratoriechef

Mimi Pollak
Sophie, Louises sekreterare

Visa fler

Handling

Systrarna Louise och Jacqueline Mareuil äger en framgångsrik parfymfabrik på franska Rivieran. Den plikttrogna Louise, som är direktör för företaget, har bråttom till arbetet, när hon...

Visa hela handlingen

Press

AT (S Almqvist): "Det finns gott om tunga svenska filmer, en och annan bra, de flesta icke. Så finns det många svenska komedier: i regel åser man dem utan ett leende. Men med...

Visa all press

Systrarna Louise och Jacqueline Mareuil äger en framgångsrik parfymfabrik på franska Rivieran. Den plikttrogna Louise, som är direktör för företaget, har bråttom till arbetet, när hon med sin bil kör på en motorcyklist.

Motorcykeln blir till skrot, men föraren, konstnären Claude Dubois, klarar sig utan skador. Medan Louise så snabbt som möjligt vill göra rätt för sig och ersätta skadorna, tänker han på henne som modell för en målning. Han får henne också att posera några minuter, innan hon lyckas smita i väg.

Efter sig har hon lämnat en in blanco-check.

Sedan Claude förgäves försökt ta sig in på parfymfabriken för att återse sin modell, fyller han i checken med belopp och går till en bank -- där han lyfter två miljoner francs.

Med alla sedlar i ett paket återvänder Claude till fabriken. Louise, som håller på att koppla in polisen på hans egenmäktiga banktransaktion, är den här gången villig att ta emot både honom och penningpaketet, som han genast överräcker till henne. Hon föreslår honom till och med anställning som reklamtecknare, och han accepterar omedelbart.

Claude lyckas på några dagar förändra hela atmosfären i företaget, där strikt arbetsdisciplin och tillknäppt underdånighet i uppträdandet hittills varit förhärskande. Han spelar grammofon och sänder ut musiken på hög volym över hela interntelefonanläggningen. Han trugar i laboratoriechefen konjak på morgonen. Och i stället för att rita reklambilder gör han porträttskisser och Louise.

Louise har snart fått nog. Hon ger Claude avsked.

När Louise några dagar senare kommer hem från en resa, har Jacqueline fest med många gäster. I sitt privata badkar hittar Louise ingen mindre än Claude. För tillfället använder han efternamnet Orly, och Jacqueline berättar att hon är allvarligt kär i honom.

På natten efter festen grälar systrarna. Jacqueline säger att hon ska gå hem till Claude -- han bor alldeles i närheten -- och ger sig ut i natten. Louise skyndar efter utan att få tag på systern. Hon kommer fram till Claudes stuga, där han ställt i ordning en supé för två -- men Jacquline står inte att finna.

Louise blir kvar långt in på natten. Champagnen flödar. Atmosfären tinas upp och blir så småningom rent kärleksfull.

Louise kommer hem vid fyratiden på morgonen. Jacquline är vaken och avslöjar att kärleken mellan henne och Claude varit enbart ett spel för att bryta isen mellan honom och Louise. Louise blir blixtrande arg och går till sängs med hämnd i sinnet.

Nästa dag är Louise som en ny människa. Hon behandlar Claude som luft. Hon bekymrar sig inte för fabriken, trots att en mycket viktig affär ska göras upp. Hon beger sig sorglös ut för att träffa vänner.

I den desperata situationen utser Jacqueline Claude till direktör för fabriken. Han måste klara affärsuppgörelsen.

Claude lyckas få uppgörelsen uppskjuten en dag och börjar hårdplugga för att kunna ro affären i hamn. Mitt i natten sitter han fortfarande böjd över papper, när Louise gör entré i hans stuga.

Han förbannar hennes brist på ansvar, fast nu vet han hur han ska klara affären på bästa sätt. Hans ilska rinner av, när hon berättar att hon redan har avslutat affären. Och hon använde sig av samma taktik som han kommit fram till.

Jag är stolt över min chef, tillägger hon och har därmed avväpnat honom slutgiltigt.

Pressreaktion Svensk filmografi

AT (S Almqvist): "Det finns gott om tunga svenska filmer, en och annan bra, de flesta icke.

Så finns det många svenska komedier: i regel åser man dem utan ett leende.

Men med glädje faller man för Supé för två -- en smittande munter bagatell.

Som 'skapelse' är den väl föga att skryta med -- en fransk film har inköpts av en svensk firma (Terra) och spelats in på nytt, med franska namn på personagerna. Ett antal scener har tagits på en högt belägen landsväg nära Cannes, mot Medelhavet.

Men det fina med Supé för två är att den så fräscht och elegant bryter mot all annan svensk film just nu -- och att den spelas tindrande."

AB (Filmson): "Det är mera borgskum än cham!pagneyra men i alla fall nånting som sprudlar i denna älskvärda bagatell som visserligen bara är halvfransk men på något sätt mindre fyrkantig än svenska komedier i gemen.

Några allt för fåtaliga glimtar från Rivieran och ett glittrande samspel och Edvin Adolphson och Karin Ekelund försonar en med en viss teknisk torftighet som kanske bottnar i svårigheter med utländska ateljéer. Adolphson spelar en modern Petrucchio med yviga gester och ett visst sydländskt temperament och Karin Ekelund som i början tar lite för tungt på sin argbiggeroll, ljusnar så småningom och skänker oss ännu en gång ett av svensk films allra vackraste leenden. Välkommen tillbaka!"

SvD (Casper): "Vår svenska fru Filmia har Lorens Marmstedt att tacka för åtskilliga livgivande och stimulerande injektioner: vi behöver bara nämna Ett brott. Men inför hans senaste alster, Supé för två, står man uppriktigt sagt ganska frågande. Det hela är en så bagatellartad historia om vackra människor i vacker, t o m mycket vacker miljö -- men därvid stannar det också. Förhandsreklamen har vetat berätta, att filmen delvis inspelats både nere på Rivieran och i Finland. Men efter att ha sett resultatet inställer sig osökt den frågan: var det verkligen nödvändigt? Var det verkligen av behovet påkallat att vidta så stora anstalter och lägga ner så stora pengar som det här måste röra sig om? I synnerhet som manuskriptet (av fransmannen André-Paul Antoine i svensk bearbetning av Jan Molander) är ganska så i underkant."

Kommentar Svensk filmografi

Supé för två bygger på den franska filmen L'inévitable M. Dubois (1943; regi: Pierre Billon), vilken inköptes till Sverige av Lorens Marmstedt. Men i stället för att släppa ut det franska originalet skaffade Marmstedt rätten till André-Paul Antoines (1892) originalmanus, "Métier de Femme", som översattes och bearbetades av Jan Molander.

André-Paul Antoines pjäs "L'inévitable M. Dubois", som bygger på hans filmmanus, fick sin urpremiär i franskspråkiga Kanada 21.4.1947. Det finns inga detaljer om var premiären ägde rum.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se