Loffe på luffen (1948)

Media (36 st)

Originaltitel	Loffe på luffen
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Gösta Werner
Manus	Arne Mehrens Alexander Faragó
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	AB Kungsfilm
Åldersgräns	Barntillåten
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1948-01-03

Medverkande

Elof Ahrle
Loffe Fridh

Wiktor "Kulörten" Andersson
Trubbnos

Erik "Bullen" Berglund
Dahlberg, direktör

Agneta Prytz
Anna-Lisa

Lasse Krantz
Andersson, betjänt

Yngve Nordwall
Heiman, kontorschef

Visa fler

Handling

Luffaren Loffe Fridh har i många år vandrat omkring på landsvägarna runt hela riket. Många gånger har han sällskap med sin luffarkompis Trubbnos, men deras vägar skiljs en dag när...

Visa hela handlingen

Press

AB (Filmson): "Filmen är en sommarlek som i flera avseenden kan kallas luftig. Debuterande långfilmsregissören, filmteoretiker G. Werner, har klokt nog inte konstrat med det enkla...

Visa all press

Luffaren Loffe Fridh har i många år vandrat omkring på landsvägarna runt hela riket. Många gånger har han sällskap med sin luffarkompis Trubbnos, men deras vägar skiljs en dag när Trubbnos får för sig att han skall söka arbete.

Loffe strövar vidare och söker sig en natt tak över huvudet varvid han hamnar hos direktör Dahlberg, som lider av svårt hjärtfel. Loffe lovar att skaffa honom medicin på ett närbeläget apotek, vilket han lyckas med på ett något okonventionellt sätt.

Dahlberg och Loffe blir goda vänner och som tack för hjälpen med medicinen ger Dahlberg Loffe ett antal silverpjäser som han skickar till en särskild adress där Loffe skall hämta dem. Men när han kommer dit blir han tagen av polisen. Dahlberg inskrider emellertid och förklarar hur saken ligger till.

När Dahlberg övertygat sig om att Loffe är omutligt hederlig engagerar han honom som chef för sin firma under den tid då Dahlberg själv måste vila upp sig. Loffe ordnar om allting på kontoret och får dessutom reda på att två av de anställda har skumma affärer för sig. Han avslöjar dem och för dem till polisen.

Nu tycker Loffe att han gjort en tillräcklig insats på arbetsmarknaden och återvänder till landsvägarna, trots att Dahlberg gör sitt yttersta för att han skall stanna kvar på kontoret. (Bearbetning av program.)

Pressreaktion Svensk filmografi

AB (Filmson): "Filmen är en sommarlek som i flera avseenden kan kallas luftig. Debuterande långfilmsregissören, filmteoretiker G. Werner, har klokt nog inte konstrat med det enkla folklustspelet. Med hjälp av den artistiska fotografen Karl-Erik Alberts och i någon mån vädrets makter och arkitekt Duroj har han i alla fall lekt fram skuggor och dagrar som ger om inte flykt så dock fläkt åt Arne Mehrens blåögda solskenssaga om den hederlige luffaren och den sportstugeromantiske affärsmannen."

AT (Pierrot): "Några nyheter bjuder inte filmesteten Gösta Werner på i sin första långfilm men han skapar med hjälp av Loffe en trivsel och en angenäm hjärtevarm solskensstämning som inte är att förakta. Förståndigt nog så har fotografen Karl Erik Alberts fått fria händer och speciellt i exteriörbilderna njuter man av charliefotografens friska syn på alldagliga ting. Det är ett skimmer av poesi och rymd över dessa bilder som går bra ihop med filmens smått underfundiga ton."

MT (Nils Beyer): "Vad är nu detta lilla troskyldiga pekoral, som Arne Mehrens totat ihop? En saga, berättad för alla snälla barn, om en naturens son, som obesmittad av civilisationen har sina sunda rättsinstinkter i behåll? Ja, just det! Därför bör den dam man tar med sig på parketten, inte vara en dag över tolv år. Ser man filmen med hennes ögon, saknar den inte en vänlig naivitet."

StT (Robin Hood): "'Oförarglig' är ett förargligt ord, men passar dock bäst för Loffe på luffen. Rödglödgad av entusiasm blir ingen, men ej heller förargad. Den debuterande långfilmsregissören Gösta Werner, känd som skönande med kräsna krav på en films konstnärlighet, har i förskott fått smälta mycken smälek för att han gett sig i kast med en sådan uppgift -- titeln Loffe på luffen utlovade allt annat än konst -- men Loffe är annorlunda än titeln låter påskina: en vårdad och snäll historia -- ingenting att direkt skämmas för, ingen halkar på bananskal och ingen ramlar på näsan i gräddtårtor. Denna vårdade återhållsamhet är snarare filmens största fel."

Kommentar Svensk filmografi

Gösta Werner (1908-2009), med ett förflutet som filmskribent och manusförfattare, hade erhållit mycket beröm för sin kortfilm Midvinterblot (1945). Två år senare började han synas även i långfilmssammanhang, först med den dokumentära 40 år med kungen (1947) och därefter med denna långfilm, som var hans debut som spelfilmsregissör. Fram till 1955 regisserade han ytterligare fem spelfilmer.

Inspelningen av Loffe på luffen påbörjades 27.5.1947 och avslutades 22.7.1947.

I Biografbladet 1948/3, sid 111-115, analyserar Hugo Wortzelius under rubriken "Tre långfilmsdebutanter" bl.a. denna film samt regissörens bakgrund.

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se