Svenske ryttaren (1949)

Media (54 st)

Originaltitel	Svenske ryttaren
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Gustaf Edgren
Manus	Gustaf Edgren Adolf Schütz Paul Baudisch
Förlaga	Der schwedische Reiter (Roman)
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	AB Kungsfilm
Åldersgräns	Barntillåten
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1949-09-26

Medverkande

Elisabeth Söderström
Agneta von Kreschwitz och Agneta Gyllencrona

Kenne Fant (som Carl-Henrik Fant)
Jacob

Åke Söderblom
Stenius och Lergöken

Gunnel Broström
Svarta Lisa

Harry Ahlin
Saltza, greve

Magnus Kesster
förvaltare

Visa fler

Om filmen

Denna film hör tyvärr till de svenska långfilmer som har gått förlorade, helt eller till stora delar, och vi känner inte till någon bevarad intakt kopia...

Visa hela texten

Handling

Agneta Gyllencrona, ättling i rakt nedstigande led till Christian av Thornefeldt, är förälskad i Henrik Lettnoff, flykting från Baltikum. De ger sig av tillsammans från släktegendomen...

Visa hela handlingen

Press

DN (C B-n): "Skandia börjar sitt julfirande redan en vecka före advent med ungdomsfilmen Svenske Ryttaren -- en fartfylld, lite spexartad historia, som bör roa nationellt och romantiskt...

Visa all press

Denna film hör tyvärr till de svenska långfilmer som har gått förlorade, helt eller till stora delar, och vi känner inte till någon bevarad intakt kopia eller förekomsten av original- eller bevarandematerial. Läs mer på Filmarkivets sida Förlorade svenska ljudfilmer.

Agneta Gyllencrona, ättling i rakt nedstigande led till Christian av Thornefeldt, är förälskad i Henrik Lettnoff, flykting från Baltikum. De ger sig av tillsammans från släktegendomen Thorneborg, eftersom hennes mamma, grevinnan, vill skilja dem åt.

Grevinnan söker uppriven stöd och råd hos doktor Stenius, Henriks beskyddare. Stenius berättar en historia, som börjar redan på 1600-talet:

Efter Karl XI:s reduktion lämnade Christian av Thornefeldts far Sverige, utarmad och förbittrad. Först två generationer senare återvände Thornefeldtarna till Sverige.

Det är en kväll i början av 1700-talet i Sachsen. Fänrik Christian av Thornefeldt har deserterat från kurfurstens dragoner, när han kommer i kontakt med en annan svensk, den fredlöse Jacob -- svenske ryttaren. Denne lovar att för Christians räkning ta kontakt med greve von Kreschwitz på godset Kleinroop. Christian och grevens dotter är trolovade genom överenskommelse mellan föräldrarna, men de har inte setts sedan de var bara några år gamla. För identifikationen får Jacob med sig en ring, en gåva till Christians farfar från Gustaf II Adolf efter slaget vid Breitenfeld.

På Kleinroop får Jacob veta att greven är död. att egendomen är svårt skuldsatt med greve Saltza som fordringsägare och att Saltza är ute efter att också göra Agneta till sin egendom. Redan på avstånd gör Agneta ett oerhört intryck på Jacob.

Jacob återvänder. Men innan han hunnit fram till Christian, blir han vittne till hur denne övermannas av kurfurstens dragoner och förs bort för att hängas.

Jacob slår sig samman med rövardrottningen Svarta Lisa och tillsammans med ett gäng laglösa gör de tillvaron osäker för alla rika. Till sist lyckas de plundra också greve Saltzas välfyllda skattkammare, och sedan bytet fördelats, försvinner Jacob tillsammans med en förtrogen, Lergöken kallad. De beger sig till Klein!roop, där Jacob utger sig för att vara Christian.

Jacob (i fortsättningen kallad Christian) och Agneta gifter sig. Vid bröllopsmiddagen kommer greve Saltza och vill ha sina skulder reglerade. Christian betalar.

Sju år förflyter. Christian har gjort Kleinroop till en blomstrande egendom, och han och Agneta har en älskad son, Karl.

En dag söker en kvinna, Margareta, upp Christian. Ni är inte Christian säger hon, när hon får se honom. Hon har en son med Christian. Han säger att fadern måste vara hans kusin och lovar att svara för hennes och barnets försörjning, om hon håller tyst med dess härkomst. Hon accepterar.

Kort därefter får Christian klart för sig att Svarta Lisa är hans identitet på spåren och att hon är ute efter hämnd. Han förfalskar en skriftlig order från Karl XII: Han ska ansluta sig till den svenska hären i Ryssland.

Han tar farväl av Agneta och Karl och ger sig av. Det dröjer inte länge förrän han står öga mot öga med Svarta Lisa. De överraskas dock av dragoner, vilket innebär slutet för dem båda.

Innan Christian dör, ger han Lergöken ringen, gåvan från Gustaf II Adolf. Den ska Margaretas son ha. Och Agneta ska underrättas om att han dog i strid vid kungens sida.

Margareta hette Lettnoff. Hon gifte sig med min anfader, Lergöken, slutar Stenius sin berättelse.

Henrik, som just kommit in, visar upp Gustaf II Adolfs ring.

Agneta ansluter sig till de övriga och vänder sig till grevinnan:

Nu återstår bara din välsignelse, mamma. (Bearbetning av manus, reklammaterial och recensioner.)

Pressreaktion Svensk filmografi

DN (C B-n): "Skandia börjar sitt julfirande redan en vecka före advent med ungdomsfilmen Svenske Ryttaren -- en fartfylld, lite spexartad historia, som bör roa nationellt och romantiskt sinnade svenska ungdomar i åldern 12--15 år. (-)

Man måste ha ett absolut oförfalskat barnasinne, gärna vara alldeles pueril, för att uppskatta dessa äventyrligheter, som stundom kryddas med sådant enkelt svenskt filmskoj åt vilket svensk publik jublar: om någon släpper loss en bikupa bland hästar, om någon (gärna Åke Söderblom) i 1700-talskostym berättar ur Svenskt Skämtlynne, om någon säger ordet 'skit'."

MT (Nils Beyer): "Det är våra gamla vänner Adolf Schütz och Paul Baudisch, som kokat ihop denna soppa. Så har tydligen Gustaf Edgren hittat deras opus och försökt sätta fason på det. Det är obegripligt att han, den en gång aktuellaste av våra filmregissörer, kunnat finna något av intresse i denna uråldriga historia . . . (-)

Min tro är, att Gustaf Edgren i en stund av manuskriptnöd överskattat ämnets möjligheter. Under arbetets gång har han gripits av förfäran och försökt skämta med det. Resultatet har blivit en högst besynnerlig stilblandning eller rättare sagt frånvaro av stil. Däremot var det vackra landskapsbilder av Åke Dahlquist, det skall ingen kunna förneka."

AT (A G B): "Idén att filma historien om den svenske ryttaren som förvandlade sig från tjuv till greve och levde kräseliga i sju år med Rakel på ett baltiskt gods i början på 1700-talet är i och för sig inte dålig. Men verket lämpar sig knappast för Gustaf Edgrens kraftiga och tungt jordbundna handlag. (-)

Det är klent beställt med leklusten och påhittigheten och det goda spexhumöret. Man sitter mestadels och tänker på vad detta skulle kunnat bli för en befängd historia om den berättats med leende läppar och en demonisk glimt i ögonvrån."

Kommentar Svensk filmografi

Inspelningen av Svenske ryttaren påbörjades 3.5.1949 och avslutades 29.6.1949.

Romanen "Der schwedische Reiter" av österrikaren Leo Perutz (1884--1959) utkom 1936. Samma år förelåg också en svensk översättning med titeln "Svenske ryttaren".

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se