Sampo Lappelill (1949)

Media (68 st)

Långt uppe i Lapplands fjällvärld, där inga människor är bofasta, lever Sampo Lappelill. Tillsammans med sin pappa, mamma, morfar och lillebror följer han den stora renhjorden från betesplats till betesplats. Hans bästa vän och lekkamrat är hundvalpen Joffe.

Sampo rider på renar och åker ackja på skarsnö. Han får vara med om renskiljning och -slakt och om det stora undret, då renkorna föder kalvar på majsnön. Och han lär känna vildmarkens djur -- lämlar, hermeliner, rävungar och fåglar.

Vid elden på kvällarna berättar morfar om hur det var förr. Hungriga vargar strök runt renhjorden. Att freda hjorden innebar ibland livsfara. Sampo ryser av spänning, och på natten drömmer han om hur glupska vargar jagar hundratals renar utför fjällbranterna.

En sommardag strövar Sampo och Joffe lite längre bort från lägret än vanligt. Inne i skogen möter de en ensam björnunge, och Joffe springer den till mötes för att leka. Sampo, som först är reserverad, vill efter en stund också vara med. Jovva ska björnungen heta, bestämmer han. Hela dagen har de roligt tillsammans, och på kvällen följer Jovva med hem till tältet.

Sampos mamma blir inte glad åt hans nya lekkamrat, och när björnungen sedan överraskas inne i tältet efter att just ha satt i sig familjens kvällsmat, jagar hon i väg den.

Nästa dag drar familjen vidare med hjorden.

Renhjorden drivs ned till höstbete, och i tre månader får Sampo bo på samma plats. Han får också börja i skolan. Men i skolsalen kan han inte låta bli att tänka tillbaka på den sköna sommar som varit och drömma om den som ska komma. (Bearbetning av programblad och reklammaterial.)

Pressreaktion Svensk filmografi

SvD (Lill): "Med Sampo Lappelill har -- törs man väl säga -- Arne Sucksdorff för första gången fått konkurrens på hemmaplan. Icke så att den nya lappfilmen tävlar med Sucksdorff i artistiskt raffinemang och konstnärligt stämningsskapande, men dess bilder ur växt- och djurvärlden är tekniskt lika lysande och i sin helhet ger den ett dokumentärt epos om lapparnas liv i fjällvärldens korta, svindlande sommar, som vi hittills icke sett maken till. Därtill kommer att filmen redigerats och synkroniserats på ett nära nog föredömligt sätt. Den sönderfaller som bekant i två delar, dels Stig Wessléns under många år av möda, outtröttligt tålamod och mästerligt handhavande av kameran samlade bilder av rajder, renskiljning, lapparnas liv och arbete samt utsökta fågelstudier, dels Rolf Husbergs senare inspelade scener kring den behändige lille pojken Sampo . . . (-)

Men den som inte tänker ett ögonblick på det tekniska måste ändå fångas av berättelsen, både evad det gäller skimrande närbilder av daggfriska blommor och dunbollar till fågelungar och totalvyer av de väldiga renhjordarna på vandring nedför fjällsluttningarna eller simmande över fjällsjöarna, ständigt på väg mot nya betesmarken."

DN (E v Z): "Sampo Lappelill har utomordentliga naturbilder, och hur enastående skickligt Stig Wesslén efter åratals mödor fångat fjällvärldens djur i liv och rörelse året runt fattar nog inte alla -- så naturligt och självklart verkar resultatet. Allt som sker under lappens år får man följa genom barnets friska och nyfikna öga. I sällskap med den sjuårige Sampo, som med valpen Joffe strövar omkring så långt han törs från hemkåtan. Och det är inte litet man får se. (-) Kanske är det bristen på kontraster som gör att filmen inte höjer sig upp i den stora mästarklassen, trots de goda ansatserna. Där finns ju ingenting falskt eller sentimentalt -- möjligen en smula i historien om den tama björnungen, som eljest är mycket trevlig -- men där fattas litet folklig must som skulle ha kryddat upp filmen. Stig Wesslén är ju mera intresserad av djur än människor, och det skall en särskild gåva till att komma dem så in på livet som Flaherty gjort.

Dessa invändningar hindrar dock inte att Sampo Lappelill är en både rolig och vacker film, inte minst för ungdomar. Redan barnen i början av Robinsonåldern, från 8 år, har verkligt nöje av Sampos äventyr i fjällvärlden, de skrattade och hisnade om vartannat på premiären, och man kan inte säga annat än att det är en ypperlig familjefilm för mer eller mindre fjällbitna."

AB (Filmson): "Det är nog lite för mycket grymma slakter och renmärkningar, långdragna tjurstrider, parningslekar och kalvningar, åtminstone för oerfarna stadsbarn men därom må pedagoger av facket yttra sig. Rar och trevlig är den lille lappojken Leif som bara försvinner alltför långa stunder i de nyckfullt sammanknutna djur-, landskaps- och lappbilderna som dock blir en fortlöpande skildring av årstidernas växlande bestyr hos nomaderna. (-) Den utmärkte speakern skulle . . . ha varit lite frikostigare med upplysningar om djur och fåglar."

Kommentar Svensk filmografi

Enligt främst pressuppgifter, till stor del intervjuer med Stig Wesslén, samt ett faktablad av Wesslén om dokumentärfilmen Från vinterviste till sommarfjäll är historien om Sampo Lappelills tillkomst i korthet följande:

1942 började Stig Wesslén arbeta på en dokumentärfilm om det lapska nomadlivet. Den fick titeln Från vinterviste till sommarfjäll, när den var färdig. Inspelningen var planerad att pågå ett halvår till en kostnad av ca 10.000 kr. Det kom dock att dröja till 1949, innan filmen kunde färdigställas.

Den långa inspelningstiden berodde delvis på primitiva inspelningsförhållanden, delvis på finansieringsproblem. Bland annat visade många samer en oväntat affärsmässig inställning till filmprojektet och såg till att ta väl betalt för både egen och renars medverkan.

Den totala inspelningskostnaden uppgavs 1949 till 150.000 kronor, ett belopp som Wesslén i huvudsak själv skrapade ihop genom personliga uppoffringar. Till en tredjedel av kostnaden fick han dock bidrag från staten (39.000 kr enligt en källa), LKAB och Lundholmska fonden.

Som motprestation för statsbidraget lämnade Wesslén en kopia av den färdiga filmen till Nordiska museet för arkivering och en kopia till länsstyrelsen i Norrbotten.

1.12.1949 visades filmen för första gången vid en sluten visning vid en galaföreställning på Grand i Stockholm i närvaro av bland andra statsminister Tage Erlander och konsultativa statsrådet Gunnar Danielsson.

Danielsson var den inom regeringen som starkast hade backat upp Wessléns projekt. Han tillskrivs också idén att filmen borde spridas i en "folkupplaga" för att göra den värdefulla skildringen av naturliv och gammal kultur tillgänglig för en bredare allmänhet.

Wesslén tog fasta på Danielssons idé och inledde samarbete med Rolf Husberg. Tillsammans utformade de ett manus, historien om Sampo Lappelill, som gav den dokumentära skildringen en enkel, episk inramning.

De kompletterande inspelningarna skedde sommaren 1949 i Lappland, Jämtland och Härjedalen samt i Sandrewateljéerna och på Skansen i Stockholm.

Husberg och Wesslén regisserade de tillkommande avsnitten i samarbete. Carl Edlund fotograferade. I officiella produktionsuppgifter anges ingen regissör. Husbergs insats rubriceras som redigering.

Enligt Wesslén medförde de tillkommande avsnitten ingen väsentlig förändring i redigeringen av Från vinterviste till sommarfjäll. I stort sett klipptes bara nytagningarna in i den ursprungliga filmen, som därefter fick den nya titeln Sampo Lappelill. Den totala produktionskostnaden uppgavs till 320.000 kronor.

Från vinterviste till sommarfjäll uppges vara 1700 m lång, Sampo Lappelill 2400 m.

I inspelningsnotiser sommaren 1949 uppges Sampo Lappelill bygga på Zacharias Topelius (1818--1898) berättelse med samma titel, publicerad första gången i Eos, Helsingfors, 1860. I själva verket härrör dock knappast mer än just titeln från Topelius. Filmens förtexter anger som manusunderlag en idé av Husberg.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se