Medan staden sover (1950)

Media (120 st)

Kallhamrad ledare för vilset ungdomsgäng med för lite pengar och för trånga hem får sina kamrater att göra inbrott, och allt går fel. Sven-Erik Gamble som Jompa jämfördes med Humphrey Bogart, och Lars-Eric Kjellgrens drama, skrivet av Per Anders Fogelström, har kallats vår första riktigt samhällstillvända film.

I Lars-Eric Kjellgrens drama om ett ungdomsgäng i arbetarstadsdelen Södermalm, där lägenheterna är trånga och det alltid fattas pengar, drar den stenhårda Jompa med sina tveksamma kamrater på ett villainbrott som går snett. Flera av dem blir villkorligt dömda, och de vänder sig mot sin forna ledare och lämnar brottets bana. Jompa fortsätter på egen hand; han blir mer och mer hänsynslös och stölderna blir grövre och grövre. När han slår ihjäl en hälare han försökt råna, grips han slutligen av polisen. Hans gamla kamrater rannsakar sig själva, och undrar om de kunnat rädda honom från att bli kriminell.

Lars-Eric Kjellgrens film om ungdomar på glid bygger på ett manus av Per Anders Fogelström, ett manus där författaren enligt egen utsago lånat från sin roman Ligist. Begreppet ligist var nytt i Sverige, och filmen hade premiär två år efter Götgatskravallerna 1948, där tio tusen stockholmsungdomar drabbat samman med polisen – ett upplopp där stenar kastats och bajonetter dragits.

Fullt så dramatisk är inte handlingen i Medan staden sover, men en rad laddade scener fick kritiker att jämföra filmen med hårdkokta amerikanska filmer i samma genre. Mycket beröm fick huvudrollsinnehavaren Sven-Erik Gamble, särskilt av Stockholms-Tidningens Robin Hood (Bengt Idestam-Almqvist) som skrev: ”I Medan staden sover är han perfekt. Samma 'naturliga', återhållsamma spelsätt och samma koncentrerade intensitet som hos en Widmark eller Humphrey Bogart.” Inga Landgré gör Jompas utnyttjade flickvän Iris, och Harriet Andersson har en liten roll som Elsie.

Lars-Eric Kjellgren, en av femtiotalets mest produktiva regissörer, gjorde nitton filmer på femton år. Hans verkförteckning innehåller både uppsluppna Nils Poppe-komedier och socialt medvetna dramer. Medan staden sover från 1950 var den första film han både skrev och regisserade själv. Då hade han redan skrivit manus för Erik ”Hampe” Faustman, varit regiassistent åt Gustaf Molander och arbetat som inspelningsledare på Kris och Hamnstad, båda av Ingmar Bergman. Samme Bergman ska enligt Per Anders Fogelström ha legat bakom utformningen av filmens Jompa.

När Medan staden sover 1977 visades i TV, skrev Jonas Sima i Expressen att filmen utmärkt speglade ”den typiskt svenska efterkrigstidens bristproblem på tröskeln till 50-talets välfärdssamhälle” och att den ”kanske är vår första riktigt samhällstillvända film”.

Nina Widerberg (2015)

 

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Läs mer om denna film i vår artikel "Ungdom på glid"

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Medan staden sover
Svensk premiärtitel	Medan staden sover
Distributionstitel	Når Stockholm sover (Danmark) Medan staden sover (Norge) Kun kaupunki nukkuu (Finland) När staden sover (Finland) Mentre la città dorme (Italien) Kiedy miasto śpi (Polen) Když město dřímá (Tjeckoslovakien)
Manustitel	Medan storstaden sover (Ligist)

Regi	Lars-Eric Kjellgren
Manus	Per Anders Fogelström Lars-Eric Kjellgren (delvis efter Fogelströms roman "Ligister", 1949)
Idé	Ingmar Bergman
Produktionsledare	Helge Hagerman
Foto	Martin Bodin
Musik	Stig Rybrant (originalmusik) Eskil Eckert-Lundin (originalmusik)
Arkitekt	Nils Svenwall
Klippning	Oscar Rosander
Ljudtekniker	Lennart Unnerstad
Regiassistent	Hugo Bolander
Scripta	Ingegerd Ericsson
Scenario	Lars-Eric Kjellgren
Inspicient	Gösta Ström Gustav Roger
B-foto	Bengt Järnmark
Stillbildsfoto	Louis Huch (ateljéfoto)
Musikarrangör	Lars Gullin Julius Jacobsen
Orkester	Seymour Österwalls orkester
B-ljud	Rune Jonson-Berg (som Rune J:son Berg)
Mixning	Sven Persson (som Sven Rudestedt)
Förtexter	Alva Lundin

Sven-Eric Gamble	John, kallad Jompa, gängledare
Inga Landgré	Iris Lindström, Jompas flickvän
Adolf Jahr	Iris far
Elof Ahrle	verkmästaren på Svea Bilservice
John Elfström	Jompas far
Hilding Gavle	innehavare av Svenssons lump- och klädeshandel, hälare
Carl Ström	Hansson, portvakt
Ulf Palme	Kalle Lund, förbrytare
Barbro Hiort af Ornäs	"Rutan", Kalles väninna
Märta Dorff	Greta, Iris mor
Ilse-Nore Tromm	Jompas mor
Ulla Smidje	Jompas syster
Hans Sundberg	"Knatten" Gustafsson, medlem i gänget
Arne Ragneborn	Richard Sundberg, kallad Sune, medlem i gänget
Lennart Lundh	Gunnar Lindström, kallad Slampen, Iris bror, medlem i gänget
Hans Dahlberg	Sven Erik Samuelsson, kallad Lång-Sam, medlem i gänget
Åke Hylén	Per Knutsson, kallad Pekå, medlem i gänget
-	Ej krediterade:
Ebba Flygare	hälarens hustru
Olav Riégo	häradsdomaren
Börje Mellvig	åklagaren
Harriet Andersson	Elsie, en av gängets flickvänner
Mona Geijer-Falkner	föreståndarinnan för fritidslokalen
Alf Östlund	jobbare på Svea Bilservice
Birger Lensander	jobbare på Svea Bilservice
Walter Sarmell	jobbare på Svea Bilservice
Arthur Fischer	polis
Gustaf Hedberg	jourhavande överkonstapel
Ingemar Jacobsson	polis
Gunnar Johansson	polis
Julius Jacobsen	restaurangpianist på Berns
Gunnar Hellström	dansande kroggäst
John Zacharias	reportern
Arthur Österwall	orkesterledaren
Hanny Schedin	dam med barn på gatan
Marianne Hylén	sköterska på BB
Rolf Bergström	Jompas systers fästman
Mona Åstrand	Iris och Elsies väninna
Olle Teimert	Olle, Jompas bror
Meta Velander	servitris på fiket
Kerstin Wibom	dansande kroggäst
Helge Hagerman	röst i polishögtalaren		(endast röst)
-	Bortklippta i den slutliga filmen:
Henrik Schildt	jobbare på Svea Bilservice (bortklippt)
Georg Skarstedt	ett fyllo (bortklippt)

Produktionsbolag	AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1994
	AB Svensk Filmindustri	1950
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2018
Laboratorium	AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium
Smink	Firma Carl M. Lundh AB

På arbetarstadsdelen Söder i efterkrigstidens Stockholm råder bostadsbrist och ungdomen har ont om pengar. Ett gäng grabbar driver håglöst omkring i kvarteren. Deras ledare Jompa är en hård och hänsynslös typ som föraktar knegartillvaron. En kväll lägger Jompa fram sin plan på att skaffa pengar; de skall plundra en förortsvilla, vars ägare tillfälligt är borta.

I en stulen bil tar de sig ut till villan och bryter sig in. Vid genomsökningen hittar de sprit i ett skåp och flera gängmedlemmar super sig fulla. Väckta av oväsendet tillkallar grannarna polisen. Jompa, som hållit sig nykter, och Knatten, som alltid håller sig i hans närhet, sticker i sista ögonblicket med bilen. De övriga infångas av polisen, åtalas och döms till villkorliga straff.

Förbittrade på Jompa lösgör sig gänget från hans inflytande och ger honom stryk när han försöker trycka ned dem. En av de revolterande är Slampen, bror till Jompas flickvän Iris. Han är känslig och godhjärtad och försöker styra in gänget på hederliga banor.

Iris älskar Jompa och hoppas att också han skall ändra sig. Men hon lever i ett förnedrande förhållande. Jompa tvingar henne till samlag under hot om att annars överge henne. Iris blir med barn. Motvilligt underkastar sig Jompa hennes fars krav på att de skall gifta sig och flytta ihop. Svärfadern skaffar honom även jobb på en bilverkstad. Jompa kvitterar denna omsorg med inbrott i firmans kassaskåp, där han kommer över sextusen kronor i avlöningspengar. Omedelbart efter bröllopet avslöjar han för Iris varifrån pengarna i den stinna plånboken kommer.

Han lär känna yrkesförbrytaren Kalle Lund och dennes flickvän Rutan. Kalle bjuder hem honom på grogg och poker och tipsar honom om en hälare. Snart har Kalle spelat av Jompa pengarna och dessutom låtit honom skuldsätta sig. Om skulden inte betalas tänker Kalle sätta fast honom. Jompa svarar med att tipsa polisen om Kalle. Denne åker in på nytt och under tiden försöker Jompa ta hand om den övergivna Rutan.

Jompa och Knatten beger sig till hälaren för att avyttra stöldgods. Betalningen är usel men Jompa kommer på att det skulle gå lättare att stjäla hälarens gömda pengar. De återvänder en kväll för att utföra planen, omedvetna om att hälaren har sin fru sittande i det rum där pengarna förvaras. Planen går i baklås och de flyr i panik. Hälaren dör av det slag Jompa givit honom.

Skräckslagna kommer de till Iris. Jompa vill försöka gömma sig; Iris vill inte överge honom. Hon tar barnet och följer honom. Tillsammans med Knatten tar de sig in i en kolonistuga. Då Iris kontaktar Jompas mor för att lämna ifrån sig barnet spårar polisen dem. Efter ett stort polispådrag infångas den desperate Jompa. De andra medlemmarna av gänget frågar sig om de på något sätt kunde ha räddat honom.

Censurnummer	77480
Datum	1950-08-29
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2785 meter
Kommentar	Aktlängder: 565-575-555-555-535 = 2785 meter - 102 minuter. Aktlängder: 565, 575, 555, 555, 535.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	AGA-Baltic
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2785 meter
Längd i minuter	102 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Ett fint reportage, ett hedervärt försök att porträttera storstadsungdom utan resurser och livsmål, utomordentliga skådespelarprestationer -- i synnerhet Sven-Eric Gambles. Men någonting saknades: konstnärlig balans och rymd, en djupare analys av fenomenet ungdomsbrottslighet. Det var i kort sammanfattning pressens reaktioner.

"Det var ett stort slag", skrev Helge Åkerhielm i MT, "men det lyckades. Lars-Eric Kjellgren och hans medarbetare har gått till verket med ett brinnande allvar, en ödmjukhet inför uppgiften och en sanningslidelse som inte har kunnat undgå att slå igenom från första bilden till den sista. De har fäst sitt namn vid ett av de märkligare verken i de senaste årens svenska filmhistoria. (-) Rent artistiskt har Kjellgren aldrig nått så högt som regissör. Miljöerna är valda, studerade och återgivna med förebildlig omsorg."

Robin Hood (StT) uppehöll sig vid filmens utländska förebilder i England och Amerika -- unga gangsters -- och vid fenomenet "ligist", men var för den skull inte mindre generös i sin uppfattning: "Medan staden sover är Lars-Eric Kjellgrens mästarprov som filmregissör. Ett fängslande arbete, ibland starkt laddat -- pokerpartiet, slagsmålet, förförelsen i källaren, polisjakten på slutet. Han har känt för denna storstadsungdom, som ingenstans har att ta vägen, vars liv är så fruktansvärt torftigt."

Om huvudrollsinnehavaren Gamble skrev kritikern:" I Medan staden sover är han perfekt. Samma 'naturliga', återhållsamma spelsätt och samma koncentrerade intensitet som hos en Widmark eller Humphrey Bogart."

I DN tyckte Carl Björkman att Fogelströms "nattliga ligistfilm från Stockholm" hade "stora journalistiska förtjänster": "Det är en film som verkligen intresserar sig för ungdomen, för dess oro, för dess svårigheter att inordna sig, för detta att det hela tiden rör sig om pojkar som inte vet var dom ska vara, vad dom ska göra av livet. Det finns mycken återhållen ömhet i skildringen av dessa halvvuxna pojkar, och man känner på något vis att författaren hela tiden är gripen av ovissheten i deras framtida öde."

Ändå ansåg inte Björkman att filmen "höjde sig över det vederhäftiga reportaget". Några inslag tyckte han definitivt illa om: Jompa-figuren med "kloak i rösten hela tiden", uttänkt av den Ingmar Bergman som Kar de Mumma karikerade i sin revy, och polisjakten i slutet av filmen. "Skall det verkligen vara så roligt", frågade kritikern, "att se en fattig människotrasa jagas av poliser och hundar, skrämmas från vettet, ligga och trycka, kastas i vattnet och fångas upp med en pik?"

SvDs Urban Stenström insåg filmens förtjänster men tyckte den var schematiskt konstruerad och ofta torftig: "Av Fogelströms manuskript har han [Kjellgren! gjort en okonstlad film i halvdokumentär stil. Vad man saknar i den är konstnärlig rymd. Bristen ligger naturligtvis redan i manuskriptet. Filmen skapar för få och för osammansatta stämningar. Den gör ärliga försök att berätta så mycket som möjligt i bilder, men det slår inga gnistor mellan bilderna."

Kommentar Svensk filmografi

Filmen inspelades under månaderna februari och mars 1950. Av manuskriptets parentestitel framgår att Per Anders Fogelström haft sin roman "Ligister" i tankarna vid arbetet. Den utkom på Bonniers Förlag 1949. Själva ordet ligist aktualiserades av pressen under de svåra upploppen på Söder i Stockholm 1948 som fick benämningen "Götgatskravallerna".

Under en diskussion kring ungdomsbrottsligheten på S:t Göransgården i Stockholm (rapporterad i Ny Dag 10.10.1950) efter premiären, uppgav Fogelström att utformningen av Jompa-figuren var Ingmar Bergmans bidrag.

Tonårspublikens entusiasm över en svensk "tough guy" (amerikanskt uttryck för "hårding") föranledde Sven Jan Hansson (Filmson) att i Filmjournalen under rubriken "Själen och skinnjackan" ställa frågan om inte förbrytarna i Medan staden sover var för intelligent skildrade och därför fungerade som efterföljansvärda exempel snarare än motsatsen. Kritikern citerade bl a censurchefen med lic Gunnar Klackenberg, som skrivit: "Glansen kring brottslingarna som tough guy, handlingskraftig hero skulle snart försvinna om det faktiska tillståndet av ångest och elände, av sjukliga föreställningar och uppslitande otrygghet som dominerar hans själsliv, finge sin rätta återgivning."

I sitt svar två nummer senare (42/1950) påpekade Fogelström att Jompa inte skulle vara något större problem om han visade sig feg och eländig och inte hade något grepp om grabbarna i gänget. Beträffande den unga publikens reaktioner citerade författaren ett brev från advokaten Ragnar Gottfarb: "Att detta flabb under filmens gång dog ut är väl ett mycket gott betyg och det kanske kan inge förhoppningar om att åskådarna få ett intryck som kan hålla dem borta från brott. Jag har någon gång skrivit att det gäller att smutsa brottslingens gloria och det anser jag att filmen lyckades med på ett värdigt och effektivt sätt och jag vore glad om den kunde bli en stor publikframgång."

Inför TV2-visningen 24.9.1977 skrev Jonas Sima i Expr (23.9) att filmen utmärkt speglade "den typiskt svenska efterkrigstidens bristproblem på tröskeln till 50-talets välfärdssamhälle" och att den "kanske är vår första riktigt samhällstillvända film".

			(kompletteringar - scener till filmens förtexter)	1950-08	1950-08
				1950-02-06	1950-03-30
Filmstaden	Råsunda	Sverige	(ateljé)
Danvikstull	Stockholm	Sverige
Eriksdalslunden	Stockholm	Sverige
Fjällgatan	Stockholm	Sverige
Vitabergsparken	Stockholm	Sverige
Tantolunden	Stockholm	Sverige
Medborgarplatsen	Stockholm	Sverige
Forsgrénska badet	Stockholm	Sverige
Slussen	Stockholm	Sverige
Sofia kyrka	Stockholm	Sverige
Skanstull	Stockholm	Sverige
	Djursholm	Sverige

Sverigepremiär	1950-09-08	Skandia	Stockholm	Sverige	102 min
Urpremiär	1950-09-08	Skandia	Stockholm	Sverige	102 min
TV-visning	1977-09-24	TV2		Sverige	97 min
	1992-06-08	TV2		Sverige	97 min
	1997-03-07	SVT1		Sverige	97 min
	2000-06-08	SVT1		Sverige	97 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2012-02-28
	2013-02-21
VOD-release	2023-08-01	SVT Play		Sverige		Antal dagar på SVT Play 30

Originaltitel	Boogie Woogie (Larsson)
Kompositör	Walter Larsson

Originaltitel	Tesselation
Kompositör	Gösta Theselius

Originaltitel	Preludium och fuga, orgel, BWV 544, h-moll
Kompositör	Johann Sebastian Bach

Originaltitel	Guldgrävarsången
Textförfattare	Fredrik Bloom
Sångare	Arne Ragneborn
	Lennart Lundh
	Åke Hylén

Originaltitel	Boogie Woogie (Hylén)
Kompositör	Åke Hylén
Instrumentalist	Åke Hylén	(piano)

Originaltitel	Helan går
Sångare	Åke Hylén
	Arne Ragneborn
	Hans Dahlberg

Originaltitel	Du gamla, du fria
Kompositör	Trad	(traditionell svensk folkvisa)
Textförfattare	Richard Dybeck	(1844)
Arrangör	Jonas Hörnqvist

Originaltitel	Beguine (Österwall)
Kompositör	Arthur Österwall

Originaltitel	Rolf's Idea
Kompositör	Rolf Blomquist

Originaltitel	Santa Lucia
Kompositör	Teodoro Cottrau	(1850/51)
Textförfattare	Teodoro Cottrau	(italiensk text 1850/51)
	Arvid Rosén	(svensk text "Natten går tunga fjät")
	Sigrid Elmblad	(svensk text "Sankta Lucia, ljusklara hägring")
Sångare	kör	(flickkör)

Originaltitel	Staffansvisan
Sångare	kör	(flickkör)

Originaltitel	När gäddorna leker i vikar och vass
Sångare	Elof Ahrle
	Adolf Jahr
	Alf Östlund
	Walter Sarmell
	Birger Lensander

Originaltitel	Beguine (Eckert-Lundin)
Kompositör	Eskil Eckert-Lundin
Instrumentalist	Åke Hylén	(piano)

Svenska Filmjournalisternas Klubbs pris	Stockholm	1951			(1:a plats i Biografbladets och Svenska Filmjournalisternas Klubbs omröstning)
Silver Laurel Award	Venedig	1951

Televisionsfilm (1950)

Medan staden sover (1950)

Arbetare

Bostadsbrist

DK Brott och straff

DK Thriller

Djursholm

Förbrytare

Förnedring

Föräldrar och barn

Graviditeter

Hälare

Inbrott

Ligister

Misshandel

Poker

Polis

Rånmord

Stockholm/Söder

Ungdomsbrottslighet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2783

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2778

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	35 mm
Längd i meter	2794

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm
Längd i meter	2794

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	MEDAN STADEN SOVER

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	MEDAN STADEN SOVER
Tryckeri	Zetterlund & Thelanders boktryckeri AB

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	MEDAN STADEN SOVER
Tryckeri	Zetterlund & Thelanders boktryckeri AB

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	Den svenske kaempe-sukces Det prisbelönede svenske mestervaerk - NAAR "STOCKHOLM SOVER"
Tryckeri	Dyva & Jeppesens bogtryckkeri A/S

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	Den realistiske svenske kriminalfilm NAAR STOCKHOLM SOVER
Tryckeri	Dyva & Jeppesens bogtryckkeri A/S

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Synopsis
Manustitel	Ligist.
Omfång	140 s. + tillägg, löst.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Medan storstaden sover.
Omfång	139 s. Rollista och karta med förekommande miljöer (2 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Medan storstaden sover.
Omfång	138 s. Rollista (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Omfång	28 s. + 1 s. synopsis + 1 s. rollista.
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	2
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Svartvit
Hastighet	24
Längd i minuter	102 min
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	WAV

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	WAV

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264