Originaltitel | Hjärter Knekt |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Manus | |
Förlaga |
|
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1950-09-18 |
Hasse Ekman
löjtnant Anders Canitz, ung lebeman
Margareta Fahlén
Elsa Canitz, hans svägerska
Hans Strååt
Wilhelm Canitz, bokförläggare, gift med Elsa, Anders bror
Eva Dahlbeck
Gun Lovén, författarinna
Holger Löwenadler
Krister Bergencreutz, godsägare på Sundsta
Gertrud Fridh
Charlotta Ulfhammar, Kristers fästmö
Anders Canitz, löjtnant på övergångsstat, tillhörande en förmögen bergslagsfamilj, avskyr arbete och ägnar sig på heltid åt kvinnor och hästar. På några år har han förslösat...
Vissa inslag i Hasse Ekmans film tycktes kritikerna eniga om: att slutet förbryllade, att dialogen var skriven med lätthet och elegans och att Gertrud Fridh i rollen som Charlotta Ulfhammar...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Distributionstitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus |
|
Produktionsledare | |
Foto | |
Musik |
|
Arkitekt | |
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Regiassistent | |
Scripta | |
Inspelningsledare | |
Passare | |
Musikarrangör | |
Smink | |
Mixning | |
Förtexter |
Hasse Ekman | löjtnant Anders Canitz, ung lebeman | ||
Margareta Fahlén | Elsa Canitz, hans svägerska | ||
Hans Strååt | Wilhelm Canitz, bokförläggare, gift med Elsa, Anders bror | ||
Eva Dahlbeck | Gun Lovén, författarinna | ||
Holger Löwenadler | Krister Bergencreutz, godsägare på Sundsta | ||
Gertrud Fridh | Charlotta Ulfhammar, Kristers fästmö | ||
Åke Fridell | Berra, garageföreståndare | ||
Dagmar Ebbesen | Kristina Lundgren, Anders hushållerska | ||
Hjördis Petterson | Elisabeth Canitz, syster till Anders och Wilhelm | ||
Ingrid Thulin | Gunvor Ranterud, Berras arbetskamrat och fästmö | ||
Tord Stål | direktör Benzel, förläggare av pornografisk litteratur | ||
Sif Ruud | gatflicka | ||
Yvonne Lombard | Margareta Lieven, en av Anders flickor | ||
Margit Andelius | fröken Appellöf, Wilhelms sekreterare | ||
Barbro Larsson | flickan i gräset | ||
Börje Mellvig | parkeringssökande bilist | ||
Fylgia Zadig | hans sällskap i bilen | ||
- | Ej krediterade: | ||
Signe Wirff | fru Hallgren i blomsterhandeln | ||
Nils Hultgren | Wahlberg, banktjänsteman | ||
Gabriel Rosén | Jönsson, stallkarl | ||
Madame L. Hervier | madame Lancrois, concierge | ||
Gita Gordeladze | fransk telefonist | ||
Georg Fernquist | Karlsson, butler på Sundsta | ||
Carl Wallqvist | fransk renhållningsarbetare | ||
Margot Lindén | Ingrid, Wilhelms och Elsas husjungfru | ||
N. Fouchier | frukthandlare i Paris | ||
J. Delfi | fransk restaurangägare | ||
- | Ej identifierad: | ||
A. Jamerl | tidningsgrabb | ||
- | Bortklippt i den slutliga filmen: | ||
Irma Christenson | fru Sonja Hammarström, Margareta Lievens mor (bortklippt) | (medverkade under tre inspelningsdagar) |
Produktionsbolag | Hasse Ekman | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Sandrew-Bauman Film | 1950 | |
Laboratorium | AB Film-Labor |
Anders Canitz, löjtnant på övergångsstat, tillhörande en förmögen bergslagsfamilj, avskyr arbete och ägnar sig på heltid åt kvinnor och hästar. På några år har han förslösat sitt arv. Obetalda räkningar hopar sig i östermalmsvåningen och hans hushållerska, som tvingas se den ena flickan efter den andra passera Anders' sängkammare, har inte fått ut någon lön på månader. För att stärka sin ekonomi försöker han få systern Elisabeth att satsa pengar i ett bruksprojekt. Elisabeth är emellertid på det klara med såväl broderns verkliga motiv som hans oförbätterliga karaktär. Hon ger honom en tredjedel av den begärda summan, charmerad av hans rättframma knölaktighet och uppfinningsförmåga.
Sin motsats har Anders i brodern, bokförläggare Wilhelm Canitz. Han är pedantisk och tråkig men har lyckats gifta sig med en förtjusande kvinna. En av Wilhelms tidigare förälskelser, författarinnan Gun Lovén, har just utkommit med romanen "Hjärter Knekt". Den har blivit en succé och Wilhelm beslutar resa till Paris, där Gun är bosatt, för att hälsa på henne. Vid mötet får han reda på att den man som kom emellan dem och som figurerar i "Hjärter Knekt" var brodern Anders. Wilhelm blir rasande. Gun förklarar att hon verkligen älskade Anders men fann en samvaro med honom omöjlig.
Under Wilhelms utlandsvistelse passar Anders på att förföra hans hustru. Samtidigt upptäcker föreståndaren för det garage, där Anders har sin bil, att denne varit tillsammans med hans fästmö Gunvor. Vild av svartsjuka, bryter föreståndaren förlovningen, ger Gunvor stryk, tar sig ett fnask och lovar att märka Anders.
Efter kärleksnatten i Wilhelms våning har Anders lagt sig till med broderns nycklar och förfalskat en bankfullmakt i dennes namn så att den gäller honom själv. Han tar sig in i Wilhelms bankfack och påträffar aktierna till ett förlag som utger pornografisk litteratur. Förlaget har Wilhelm ärvt men han har påstått att han sålt det. Anders tvingar förlagets bulvandirektör att köpa aktierna för 50 000 kronor. Wilhelm återvänder och finner sig plundrad men vågar ingenting göra av fruktan för skandal. Hustruns otrohet fattar han inte trots den sedvanliga blomsterbuketten från Anders.
Anders' sista och dyrbaraste erövring blir den vackra Charlotta Ulfhammar, väninna till Krister Bergencreutz på Sundsta. Vid besök hos Krister förlorar Anders hela sitt nyförvärvade kapital på besinningslös vadhållning och kortspel. Myten om den ständiga framgången krossas ytterligare av en hånfull Charlotta som tar tillfället i akt att förlova sig med Krister framför ögonen på honom.
I garaget väntar föreståndaren för att hämnas. Anders försvarar sig med en skiftnyckel och dödar den bedragne. Nu är leken för hans del slut. Efter att ha sänt en avskedsbukett till Gun i Paris rider han ut och skjuter sig.
Censurnummer | 77591 |
---|---|
Datum | 1950-09-15 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2295 meter |
Kommentar | Aktlängder: 485-520-525-515-250 = 2295 meter - 84 minuter. Aktlängder: 485, 520, 525, 515, 250. |
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | AGA-Baltic |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2295 meter |
Längd i minuter | 84 min |
Akter | 5 rullar |
Vissa inslag i Hasse Ekmans film tycktes kritikerna eniga om: att slutet förbryllade, att dialogen var skriven med lätthet och elegans och att Gertrud Fridh i rollen som Charlotta Ulfhammar gjorde en övertygande insats; "en mycket modern Fröken Julie med kättjefull nyfikenhet som samtidigt spottar fram några generationers kvinnligt äckel", ansåg signaturen Filmson i AB.
För övrigt skiftade omdömena. Starkt missnöjda var recensenterna i StT och BLM. "En meningslös film om ett meningslöst liv", hävdade Robin Hood i den förra tidningen och undrade om regissören och manusförfattaren "velat göra rent hus med vissa drag hos sig själv". Glimtvis tyckte sig kritikern ana ansatser till tragedi. "Men patetiska tragedier ligger inte för Hasse Ekmans röst. Han har inte konsekvent format stoffet till en 'ödestragedi', han skämtar ihjäl en del av allvaret, plottar bort sig i småscener och utvikningar -- i och för sig bra, ofta ypperligt spelade (-), men inte samlande sig till något helt". "Man engageras inte", slutade Robin Hood.
Harry Schein (BLM) nämnde i likhet med Lill (SvD) och A Gunnar Bergman i AT det kommande filmstoppet som en tänkbar anledning till regissörens höga produktionstakt, påtagliga rastlöshet och idétorka i arbetet. Schein skrev: "Svensk filmproduktion skall fr o m årsskiftet 'tills vidare' upphöra. Varje film går med förlust påstås det. Därför arbetas f n febrilt i alla ateljéer för att hinna med så många filmer som möjligt före årsskiftet. Det gäller att passa på att förlora så länge man kan.
Hysteriska förutsättningar har aldrig verkat befrämjande på arbetsresultatet. Det måste, hoppas jag, vara förklaringen till Hasse Ekmans personliga bottenrekord i hans annars så jämna och för svenska förhållanden högtstående produktion." Det var, ansåg Schein, "handlingens beklämmande banalitet" som färgade av sig på resten av filmen. Inte heller om regin hade han något gott att säga; Ekman hade "aldrig varit så dålig" och gjorde sig skyldig till "ett fantasilöst bildberättande med så pass utslitna tricks på samvetet som blodiga skiftnycklar och självmordshanden med revolvern".
Carl Björkman i DN hörde å andra sidan till de roade. "Så många djupingar som det finns i branschen är det roligt med hans [Ekman! nonchalanta ytlighet", bekände Björkman och karakteriserade filmen som "en högst behaglig patiens, som precis lagom hinner gå ut på halvannan kvällstimme". I den "ständigt pågående dialogen mellan Ingmar Bergman och Hasse Ekman" föredrog recensenten att "lyssna till Hasses repliker": "Hasse Ekman (-) berättar med mycken charm. Han har ett så mjukt framförande och går till förförelsen med så ogrumlade barnaögon. När leken väl är slut kastar han kvickhetens konfetti över säng!överkasten. Hans konversation är cynisk. Men lekfullt cynisk. Grovheten är honom främmande."
Nöjda var också Aftonbladets, Arbetarens och Ny Dags utsända recensenter. Filmson (AB) hade svårt att värja sig för Ekmans "playboy från 40-talet": "Det kan inte hjälpas men såsom han är skildrad med barnslig förtjusning och förfäran är han ganska !oemotståndlig, och jargongen är fräck men kvick så att man nätt och jämt hinner med att ordna mungiporna neråt när handlingen så fordrar." Maurice i Arbetaren utropade: "Så mycket verklig spiritualitet och så mycket med självironins vassa giftgadd beväpnad humor såg man inte på länge!" Ny Dags Sam trodde sig under den banala historien "spåra ett visst patos, ett visst äckel och leda och en icke föraktlig lust att avslöja ruttenheten och tomheten i det liv som levs i vissa stockholms- och överklasskretsar".
Inspelningen startade sista veckan i juli 1950 och avslutades under andra hälften av augusti. För att spara pengar lät man göra om Brända Tomten i Gamla Stan (trekanten i hörnet Kindstugatan-Själagårdsgatan, Stockholm) till ett stycke Paris med hjälp av bl a franska statister. Omvandlingsnumret berömdes i pressen även om den döljande tvätten på tork tvärs över gatan ansågs tillhöra sydligare nejder.
Utnyttjandet av Sven Stolpes roman "Världen utan nåd", publicerad på Bonniers förlag 1941, väckte inte överallt samma anklang. Gunnar Tannefors i Filmjournalen tyckte att det hade räckt med Ekmans egna kunskaper om "den miljö, han med åren blivit en så infernalisk specialist på -- den östermalmska dagdrivarmobbens".
I bildtidningen Se nummer 36 inspelningssommaren talade Hasse Ekman under rubriken "Därför slutar vi filma" om varför det var omöjligt att producera film i Sverige, nämligen på grund av en nöjesskatt på 37,5%, höga biljettpriser (3:40), stigande produktionskostnader (i medeltal 300-350 000 kronor per film) och en genomsnittlig förlust på 80 000 kronor per film. Det s k "filmstoppet" ledde under 1950 till en premiärsättning av 24 svenska filmer mot ett medeltal på 38,7 under 40-talet. Redan följande år var dock, sedan skatten sänkts, antalet premiärsatta filmer åter uppe i 31. Först de två sista åren av 50-talet sjönk antalet på nytt under 30.
1950-07-24 | 1950-08-22 | |||||
(midsommarbilder) | 1950-06-23 | 1950-06-23 | ||||
AB Sandrew-Ateljéerna (A- och B-hallen) | Stockholm | Sverige | ||||
Drottningholm | Ekerö | Sverige | ||||
Trädgårdsmästarbostaden "Lilla Kina" | Ekerö | Sverige | ||||
Stavsund | Ekerö | Sverige | ||||
Östermalm | Stockholm | Sverige | ||||
Djurgården | Stockholm | Sverige | ||||
Karlaplan | Stockholm | Sverige | ||||
Kungsgatan vid Oscarsteatern | Stockholm | Sverige | ||||
Brända Tomten i Gamla Stan | Stockholm | Sverige | ||||
Djursholm | Danderyd | Sverige | ||||
Stocksund | Danderyd | Sverige |
Sverigepremiär | 1950-09-18 | Astoria | Stockholm | Sverige | 84 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
Urpremiär | 1950-09-18 | Astoria | Stockholm | Sverige | 84 min | |
TV-visning | 1990-10-30 | TV3 | Sverige | 80 min | ||
1995-06-10 | TV3 | Sverige | 80 min | |||
2015-07-06 | SVT1 | Sverige | ||||
2017-01-09 | SVT1 | Sverige | ||||
2018-11-13 | SVT1 | Sverige |
Originaltitel | Flickan hon går i ringen |
---|
Originaltitel | Pariserpolka | |
---|---|---|
Kompositör | Nils Kyndel |
Originaltitel | Gungorna och karusellen | |
---|---|---|
Kompositör | Herbert Stéen | (1948) |
Textförfattare | Karl Gerhard | (1948) |
Dix Dennie | (1948) | |
Sångare | Hasse Ekman |
Adel |
Bokförläggare |
Drottningholm |
Dråp |
Förfalskningar |
Författare |
Förläggare |
Garageföreståndare |
Godsägare |
Hushållerskor |
Kortspel |
Otrohet |
Paris (Frankrike) |
Playboy |
Självmord |
Stockholm/Djurgården |
Stockholm/Gamla Stan |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2286 |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2286 |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | Hasse Ekmans HJÄRTER KNEKT |
Tryckeri | Borås kliché & litografiska AB |
Affischdesign | GöstaX Åberg |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | Hasse Ekmans HJÄRTER KNEKT |
Tryckeri | Ewes O.B. -tryck |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Hjärterknekt. En film av Hasse Ekman byggd på några av figurerna i Sven Stolpes roman: Världen utan nåd. |
Omfång | 132 s. + 1 s. miljölista inbunden |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Hjärterknekt. En film av Hasse Ekman byggd på några av figurerna i Sven Stolpes roman: Världen utan nåd. |
Omfång | 132 s. Roll- och miljölista, inspelningsrapport, anteckningar, teckningar ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Kringmaterial |
---|
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Deutsche Titelliste des schwedischen Films: Hjärter knekt (Herz Bube). Drehbuch, regie, produktionsleitung: Hasse Ekman. |
Omfång | 31 s. + 1 s. produktionsuppgifter. |
Språk | Tyska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Hjärter knekt. Svensk dialoglista. |
Omfång | 26 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Herz Bube. Deutsche Dialogliste. |
Omfång | 24 s. |
Språk | Tyska |
Typ | Synopsis |
---|---|
Manustitel | Herz Bube. Hjärter knekt. |
Omfång | 1 s. |
Språk | Tyska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Hjärterknekt. En film av Hasse Ekman byggd på några av figurerna i Sven Stolpes roman: Världen utan nåd. |
Omfång | 132 s. |
Språk | Svenska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Album | Ja |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Danska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |