Grundfakta

Media (56 st)

Originaltitel Anderssonskans Kalle
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Barntillåten
Dialogspråk
Sverigepremiär 1950-11-21

Medverkande

Peter Blitz
Anderssonskans Kalle

Kai Gullmar
Anderssonskan, änka, hans mor

Harriet Andersson
Majken, hennes dotter

Mona Geijer-Falkner
Bobergskan

Rut Holm
Pihlgrenskan

Bellan Roos
Lövdalskan

Visa fler

Handling

I kåkkvarteren på Stockholms Söder driver änkan Andersson stryk- och tvättinrättning. Hon har två barn: Majken och Kalle. Kalle är på grund av sina många pojkstreck illa sedd av...

Visa hela handlingen

Press

Den tredje filmupplagan av Emil Norlanders sekelskiftesbusfrö ansågs av pressen ligga väl till hos den unga publiken och den nye rollinnehavaren Peter Blitz fick beröm. Flera kritiker hade...

Visa all press

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel
Alternativtitel

Filmteam

Regi
Manus
Produktionsledare
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Scripta
Dialog
Inspelningsledare
Biträdande fotograf
Musikarrangör
Orkesterledare
B-ljud

Medverkande

Peter Blitz Anderssonskans Kalle
Kai Gullmar Anderssonskan, änka, hans mor
Harriet Andersson Majken, hennes dotter
Mona Geijer-Falkner Bobergskan
Rut Holm Pihlgrenskan
Bellan Roos Lövdalskan
Hanny Schedin Petterssonskan
Arne Källerud Jonsson, poliskonstapel
Lars Ekborg Gustav Sandlund, tidningsvolontär
Henrik Schildt Nisse Helling, juveltjuv
Sven Magnusson Jocke, Nisses medhjälpare
John Botvid Korv-August, varmkorvförsäljare
Artur Rolén Kol-Karlsson, ved- och kolhandlare
Lars Hummerhielm Pelle, Lövdalskans son
Bo-Lennart Olsson Vicke Berg, Kalles kompis
Torsten Lilliecrona Hellings kumpan
Bertil Bronner Hellings kumpan
Bengt Sundmark tjuv
Tom Walter tjuv
Wiktor "Kulörten" Andersson tjuvfiskare på Barnens ö
Carl-Gustaf Lindstedt tjuvfiskare på Barnens ö
Knut Frankman fiskare på Barnens ö
Ingrid Östergren föreståndarinnan för barnkolonin
Percy Brandt Allan Berg, magasinföreståndare på Bromma flygplats, Vickes far
Magnus Kesster tidningsredaktör
Carin Swensson Maria Jansson, speceri- och matvaror
Stig Johanson Erik, Kol-Karlssons medhjälpare
Emy Storm dam på fest
Janne Carlsson pojke
Karl Gustaf Norén polis på flygplatsen
Nils Petersson polisman på flygplatsen
Sverker Häggblom polis på flygplatsen
Valdemar Kullander polis på flygplatsen
George Thunstedt stand-in i kälkbacken
Margareta Thunstedt stand-in i kälkbacken
Ingrid Herdin stand-in i kälkbacken
Joe Lind stand-in i kälkbacken
Evert Sandberg stand-in för Rut Holm i isvaken

Bolag

Produktionsbolag AB Wivefilm
Distributör i Sverige (35 mm) AB Wivefilm 1950
Laboratorium AB Kinocentralen

Handling

I kåkkvarteren på Stockholms Söder driver änkan Andersson stryk- och tvättinrättning. Hon har två barn: Majken och Kalle. Kalle är på grund av sina många pojkstreck illa sedd av tanterna i grannskapet. Kvartetten Bobergskan, Pihlgrenskan, Lövdalskan och Petterssonskan skvallrar ofta om Kalle; enligt deras uppfattning borde han spärras in på anstalt.

Kalle håller styvt på Majkens pojkvän Gustav, som skriver notiser åt en tidning. När han seglar isjakt på Värtan brukar Kalle få följa med. Majken uppvaktas också av "artisten" Helling. Hon tycker Helling är artig och belevad men Kalle är säker på att han är en skum typ.

Det är vinter. Kalle och hans kompisar har satt upp en slängkälke och säljer skjutsar för 10 öre färden. Kvarterspolisen Jonsson har ett gott öga till Kalle men denna gång inbjuder han skvallertanterna att åka med på sitt personliga ansvar. När pojkarna fått fart på kälken drar Kalle ur bommens låssprint så att kälken frigörs och rusar nedför Söders höjder med sina skräckslagna passagerare. Den hamnar till sist i en vak på Riddarfjärden. Kalle, som följt efter, finner stämningen hätsk och rymmer fältet genom en simtur under isen.

De ofrivilliga isbadarna med Jonsson i spetsen samlas hos Lövdalskan för att värma upp sig. Det förmodas att Kalle omkommit men ingen fäller några tårar. Han finns emellertid bakom knuten med vännen Pelle och gnider hartsfiol -- en tråd fästad vid ett fönster som gnids med harts, varvid oljud uppstår. Kalles spökerier blir allt närgångnare och sällskapet fattar misstankar: han grips och avslöjas.

Vårterminen lider mot sitt slut. Skolbetygen delas ut; Kalles vitsord är goda, utom i ordning. När tanterna stjäl Anderssonskans ved i tvättstugan preparerar Kalle den med knallhattar och åstadkommer en explosion. Kort därpå infinner han sig i sällskap med en polis just i det ögonblick tanterna väntar med rottingen. De utgår från att Kalle åkt fast men polisen meddelar att han hjälpt dem att infånga två tjuvar. Kvartettens planlagda bestraffning kommer av sig.

Efter förebilder från Hollywood iscensätter Kalle och gänget, maskerade till pirater, ett överfall på Bobergskan, binder henne vid en stol på bakgården och antänder smällare som apterats under sätet. Grannkvinnorna räddar henne från värre öden.

Över sommaren placeras Kalle på Barnens ö, en barnkoloni i skärgården. Där gör han livet surt för tjuvfiskare. Tanterna kommer ut och skvallrar. I gengäld omintetgörs det svalkande bad och den glada picnic i gröngräset som de tänkt sig av en flock kor som Kalle och hans kamrater släppt lösa. Förklädda till flickor tar sig Kalle och hans vän till stan med skärgårdsbåten. Kalles iakttagelser har nu övertygat honom om att Helling är inblandad i en av polis och press uppmärksammad serie stölder och planerar att fly till Amerika med bytet.

Med hjälp av vännen Vicke, vars far är magasinföreståndare på Bromma flygplats, gör Kalle upp en motplan. Smugglad ombord på SAS-planet till New York i en godssäck undersöker han vid utflygningen Hellings bagage och påträffar stulna juveler gömda i en pjäxklack. Polisen underrättas, planet beordras ändra kurs till Torslanda utanför Göteborg och där tas Helling och hans kumpaner om hand. Gustav får förstås förhandsinformation om hela historien av Kalle och erbjuds fast anställning av en nöjd redaktör. Majken inser vem som är värdig hennes kärlek. Kalle, hyllad som hjälte i kvarteret, erhåller en penninggåva av tidningen och lovar att så småningom utbilda sig till ingenjör.

Censur / granskning

Censurnummer 77916
Datum 1950-11-15
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 2380 meter
Längd efter klipp 2374 meter
Kommentar Granskningskopians aktlängder före censurklipp: 550-550-540-520-220 = 2380 m - 87 minuter. Censurklipp i akt 3: en del av scenerna med den bundna "tanten" som får smällar (6 meter). Aktlängder: 550, 550, 540, 520, 220.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudtyp Ljud
Ljudsystem Optisk mono
Färgtyp Svartvit
Bärare 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2380 meter
Längd i minuter 87 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Den tredje filmupplagan av Emil Norlanders sekelskiftesbusfrö ansågs av pressen ligga väl till hos den unga publiken och den nye rollinnehavaren Peter Blitz fick beröm. Flera kritiker hade för säkerhets skull tagit barn med sig till premiären.

Men bröderna Zetterströms bearbetning av berättelsen föll inte alla i smaken; Anderssonskans Kalle hade avtvättats sitt proletära ursprung och förvandlats till en i grund och botten renhårig blomkvistare i samhällsmaktens tjänst. Detta tillrättaläggande kommenterades t ex i DN och Ny Dag. Enligt den senare tidningen skedde det med "en viss framgång" medan signaturen Colomba (DN) var mycket tveksam. Hon skrev:

"Det är våra dagars Kalle i folkhemmet, där allt är så rart och välordnat, med barnbidrag till prydliga gosskläder, med goda skolbetyg och vistelse på barnkoloni, som den elvaårige Peter Blitz spelar. Allvarligt, ledigt -- inte oävet alls. Det barnet skulle kanske kunna göra en riktig roll. Här är det nu bara en karusell av sladdrande fruar i tvättstugan, poliser som åker slängkälke, korvstånd som sliter sig och juveltjuvar som lägger an på ordentliga flickor innan de bestiger New York-planet -- och överallt är Kalle med, lugn och överlägsen. Det enda är att det aldrig blir spännande. Utgången av varje episod kan beräknas på förhand. (-)

Ordet miljöskadad används ofta som skämtsamt tillhygge i dialogen. Personligen tycker jag, som i min barndom älskade boken, att hela hjälten blivit miljö!skadad, han passar inte i den ordentliga nutidsmiljön. Anderssonskans Kalle ska vara ett samhällets olycksbarn, ett litet snorigt busfrö från seklets ungdom, det ska stå en doft av soptunnsromantik och ölkafédunst kring hans omgivning, käringarna ska dricka påtår och inte kaffe, och ska han lägga krokben för några, ska det vara sin tids välgörenhetstanter och psykologiskt oskolade snutar innan han klättrar över planket och räcker lång näsa."

Till de kritiker som var nöjda med moderniseringen hörde Berton i AT: "Alla har (-) arbetat fram den här filmen med en stor portion prydlighet, livsglädje och med helt avståndstagande från det tarvliga (-). Är det en särskild garanti för en ungdomsfilm om Rolf Husberg är regissör? Nog verkar det så även här. Att man denna gång möter en Kalle som byggt ut de vanliga sattygen med vilda upplevelser i flygplan och i sällskap med radiopolisen är ett ypperligt grepp."

Även Expressens recensent föll för Kalle eftersom han när det gällde "väsentliga hedersbegrepp och rejäl renhårighet" var "så fullkomligt artskild från den typen av busfrö som 'skämtar' sig fram mot billån och stötar".

Trots "renhårigheten" var kritikerna i tre tidningar -- Arbetaren, Ny Dag och StT -- oroliga för att den unga publiken skulle ta skada av "glorifieringen av ofoget" (Ny Dag) och "gå hem och placera ryska smällare hos grannfamiljerna" (StT).

Kommentar Svensk filmografi

Såväl Colomba i DN 1950 som Göran Sellgren i samma tidning 1968 -- med anledning av TV-visningen av filmen på julafton det året -- lekte med tanken att Anderssonskans Kalle delade Hamlets öde: Varje generation måste ha sin egen version av den berömda figuren.

Vid 80-talets ingång kan man räkna ihop sex inspelningar. Två stycken svarade Sigurd Wallén för på stumfilmstiden: Anderssonskans Kalle (1922/4) och Anderssonskans Kalle på nya upptåg (1923/6). Kalle spelas här av Gösta Alexandersson. Även den första ljudfilmen (1934/9) regisserades av Wallén, denna gång med Nils Hallberg i huvudrollen.

Husbergs version räknades av kritikerna som nummer tre, sannolikt emedan man inte ansåg "nya upptåg" vara en äkta omtagning, men kanske bör 50-talets upplaga ändå anses vara den fjärde. Dess Kalle, djursholmspojken Peter Blitz (f 1938), valdes ut bland ett par hundra sökande. Han blev så småningom ekonom.

På 60-talet höll sig bolagen stilla men på 70-talet kom Arne Stivell med en nyinspelning (1.12.1972) och en uppföljning kallad Anderssonskans Kalle i busform (stockholmspremiär 15.12.1973). Buspojken i dessa två filmer var Tord Tjädersten.

Emil Norlanders (1865-1935) berättelser, som bildade underlag för manuskripten, utkom 1901. Han var en känd journalist och uppskattad författare av revyer och folklustspel. Norlanders mest kända revy "Den förgyllda lergöken" (1900) filmades och hade premiär under originaltiteln 14.2.1924 (se 1924/13). Senare gjordes en ljudversion med titeln Fia Jansson från Söder (1944/38).

Bröderna Zetterströms 50-talsupplaga hade fått ett påtagligt inslag av "blomkvisteri" -- ungdom på jakt efter bovar -- vilket bör ha tillfredsställt regissören. Husberg iscensatte nämligen Astrid Lindgrens barnbokssuccé Mästerdetektiven Blomkvist (1947/41).

Februarivintern i Stockholm 1950 var dålig. Inspelningen av vissa vintercener måste därför flyttas till Falun, där bl a Berghauptmannagatan utnyttjades. Till Falubornas förnöjelse fick filmen urpremiär på stadens biograf Falan 21.11.1950, i närvaro av den populäre "Korv-August" -- John Botvid. Även andra städer utanför Stockholm fick se filmen innan den hade huvudstadspremiär.

För att inte allmänheten skulle tro att Statens Biografbyrå blundade för tortyr av medelålders kvinnor klippte man sex meter av de ryska smällare som exploderade under den av pojkgänget fastbundna Bobergskan.

Förlaga

Originaltitel Anderssonskans Kalle (Ungdomsroman)
Författare Emil Norlander


Inspelning

(sommarscener) 1950-06-19 1950-08-10
(vinterscener) 1950-02-24 1950-03-10
Torslanda Göteborg Sverige
Stockholm Sverige
Falun Sverige
Lidingö Sverige
Väddö, Norrtälje kommun Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1950-11-21 Falan Falun Sverige 87 min
Urpremiär 1950-11-21 Falan Falun Sverige 87 min
Stockholmspremiär 1950-12-20 Palladium Stockholm Sverige 87 min
TV-visning 1968-12-24 Sverige
1969-06-20 Sverige
1989-12-03 Kanal 1 Sverige
1995-04-11 TV2 Sverige

Musikstycken

Originaltitel Plocka vill jag skogsviol
Textförfattare Alexander Slotte (1918)
Sångare barnkör


Originaltitel Honolulu
Kompositör Harry Warren (1939)
Textförfattare Gus Kahn (1939)


Originaltitel Ja, må han leva!


Ämnesord

Barndetektiver
Barnfilm
Barnkoloni/Barnens ö
Falun
Flygplan
Föräldrar och barn
Göteborg/Torslanda flygplats
Hartsfiol
Isjakter
Isjumpning
Kor
Korvgubbe
Lidingö
Pojkgäng
Pojkstreck
Polis
Slängkälke
Spiritism
Stockholm/Bromma flygplats
Stockholm/Söder
Tjuv
Väddö

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bärare 35 mm
Längd i meter 2380


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bärare 35 mm
Längd i meter 2386


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bärare 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bärare 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bärare 35 mm


Typ Duplikatnegativ
Materialbas Nitrat
Bärare 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bärare 35 mm


Typ Originalnegativ bild
Materialbas Nitrat
Bärare 35 mm


Typ Tonnegativ
Materialbas Nitrat
Bärare 35 mm


Bestånd Affischer

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar 2
Affischtitel En spritt språngande ny ANDERSSONSKANS KALLE
Tryckeri Ewes O.B. -tryck
Affischdesign Oskar Andersson


Storlek Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar 1


Bestånd Arkivalier

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ Pressklipp


Bestånd Manuskript

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Anderssonskans Kalle. Dialogbearb. av K de M. 4:e versionen.
Omfång 106 s. Miljölista (5 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Anderssonskans Kalle. Dialogbearb. av K de M. 4:de versionen.
Omfång 57 s. + 106 s. Miljölista (5 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Kringmaterial
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper SET
Bakombild papper 2
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program folio
Språk Danska



Relaterat

    Kontakta redaktionen

    Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

    Vad gäller det?