Originaltitel | Sommarlek |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Form | Animerad |
Regi | |
Manus | |
Förlaga |
|
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Utmärkelser |
|
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1951-10-01 |
Maj-Britt Nilsson
Marie, balettdansös
Birger Malmsten
Henrik, student
Alf Kjellin
David Nyström, journalist på tidningen Året Om, Maries fästman
Dansös läser sin döda pojkväns dagbok och minns sin ungdoms skärgårdsäventyr. Sommarlek, som bygger på en historia Bergman skrev som mycket ung, blev hans första...
Det är en solig höstdag i Stockholm. På Operan förbereds generalrepetition på baletten "Svansjön". Den unge journalisten David Nyström gör ett fåfängt försök att ta sig förbi...
"Det är en annan Bergman än den man vant sig vid som här möter upp," skrev Robin Hood i StT. "Densamme och dock en annan. Det finns ingenting 'konstigt' i filmen, ingenting av det Hasse...
Dansös läser sin döda pojkväns dagbok och minns sin ungdoms skärgårdsäventyr. Sommarlek, som bygger på en historia Bergman skrev som mycket ung, blev hans första kritikersuccé.
”Nu är det höst och småflickorna kallar oss tant, det gjorde de inte våras. Jag ser ut som fyrtiofem i ansiktet och arton i kroppen … och jag är tjugoåtta. Snygg förstås … Men det här jobbet sliter på tårna och den odödliga själen.” Anna-Lisa Ericsson har en cigarrett i mungipan och bomull i tåspetsskorna. Hon delar loge med Marie, som alltid sitter kvar framför spegeln när Anna-Lisa dragit på sig baskern och försvunnit ut genom dörren.
”Jag var blyg och finnig och stammade. När jag inte läste Nietschze.” Bergman var sexton när han upplevde sin första kärlekshistoria, och det första utkastet till Sommarlek skrev han efter sin studentexamen. ”Så försvann den latinska skrivboken i vilken sagan skrivits, och åtskilligt inträffade: Det blev både hets och kris och kvinnor utan ansikte och fan och hans mormor och sturm und drang och det ena med det andra. En dag dök latinskrivboken upp, och pärlorna skimrade lika vacker som förr. Det var fortfarande väldigt länge sedan och vinter och krig. […] Och så skrev jag ett filmmanus.”
Marie minns sommaren på ön: Hon och Henrik plockar smultron och bor i lekstugan och gör saker för första gången. Han är djupt förälskad, och hon låter honom jaga henne över klipporna och putar med underläppen när han inte vill bära henne. De dricker mjölk och lyssnar på skivor och äter knäckebrödssmörgåsar. Men allt ska försvinna.
De lyriska kritikerna talade om en ny Bergman, om en film där ingenting var "konstigt" och där döden och metafysiken bara var med av gammal vana. Men med är de. När Marie stiger av båten visar en faster, som ser ut som Bengt Ekerot i Det sjunde inseglet, vägen och i en scen spelar fastern schack med en pastor som tycker att han spelar med Döden. En liderlig farbror är ute efter den femtonåriga Marie, som skrattar att en dag får han ta henne. Gud finns inte, säger hon när allt är över, och finns han så hatar hon honom och vill spotta honom i ansiktet. För hennes farbror är det här ingen nyhet: ”Det finns ingenting som betyder något, allt man kan göra är att skydda sig, mura omkring sig så att inte allt jävelskap där ute kan nå en.” Men det är en balettmästare i Copelius trollkarlskostym som till slut väcker Marie ur hennes dvala: det enda människan kan göra är att hålla ut. Hon måste fortsätta att dansa. Hon gråter så att sminket rinner.
Sommarlek blev Bergmans första kritikersuccé som filmregissör. Den är fotograferad av Gunnar Fischer, och hans bilder gjorde med rätta kritikerna extatiska. I en fransk recension kallade den blivande regissören Jean-Luc Godard Sommarlek för världens vackraste film.
Dagens Nyheter menade att ”här finns bilder som hör till de mest charmfulla som svensk film på länge har visat” även om man också hade invändningar: ”Men naturligtvis finns det också i denna Ingar [sic] Bergman-film gott om konstruktioner – av det slag som Ingmar Bergman alltid roar sig med att sätta in, också sin vänligt sinnade publik till förtret.”
Svenska Dagbladets ”Lill” (Ellen Liliedahl) var ännu mer entusiastisk (om än inte reservationsfri: här finns ”ett par Bergman-klichéer”): Sommarlek är till största delen ett sinnesbetagande stämningsmåleri. Intensivare och vackrare i bild och ljud kan det helt enkelt inte göras! Ung kärlek och svensk sommar med allt vad det innebär av brusande livsglädje och milt böljeplask, av hektisk utlevelse och solhetta – hela tiden med ängslan på botten, ängslan för döden och det okända, för hösten och mörkret – har fångats i en rapsodi utan motstycke hittills i Ingmar Bergmans produktion."
Och Robin Hood i Stockholms-Tidningen skrev: ”Det är en annan Ingmar Bergman än den man vant sig vid som här möter upp. Densamme och dock en annan. Det finns ingenting 'konstigt' i filmen.” Harry Scheins filmkrönika i Bonniers Litterära Magasin hade också titeln ”En ny Bergman?” och han såg i denna ”geniala bagatell” en regissör som befriat sig från tungsinne och metafysik: ”Djävulen och ödet är visserligen med, men de verkar så onödiga även med Bergmans premisser, som om de hade slunkit med av gammal vana.”
Nina Widerberg (2015)
Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Internationell titel |
|
Distributionstitel |
|
Dvd-titel i Sverige |
|
Manustitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Produktionsledare | |
Foto | |
Musik |
|
Arkitekt | |
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Scripta | |
Scenario | |
Inspicient | |
B-foto | |
Stillbildsfoto |
|
Musikarrangör | |
Orkesterledare | |
B-ljud | |
Mixning |
|
Maj-Britt Nilsson | Marie, balettdansös | ||
Birger Malmsten | Henrik, student | ||
Alf Kjellin | David Nyström, journalist på tidningen Året Om, Maries fästman | ||
Annalisa Ericson | Kaj, balettdansös | ||
Georg Funkquist | farbror Erland | ||
Stig Olin | balettmästare | ||
Mimi Pollak | fru Calwagen, Henriks faster | ||
Renée Björling | tante Elisabeth | ||
Gunnar Olsson | prästen | ||
- | Ej krediterade: | ||
Douglas Håge | Nisse, vaktmästare på teatern | ||
John Botvid | Karl, vaktmästarbiträde | ||
Julia Cæsar | Maja, påkläderska | ||
Carl Ström | Sandell, scenmästare | ||
Torsten Lilliecrona | Ljus-Pelle, ljusmästare | ||
Ernst Brunman | kapten på skärgårdsbåt | ||
Olav Riégo | sjukhusläkaren | ||
Fylgia Zadig | sjuksköterskan | ||
Eskil Eckert-Lundin | orkesterledare på teatern | ||
Emmy Albiin | farbror Erlands trotjänarinna | ||
Carl-Axel Elfving | budet med paket till Marie | ||
Sten Mattsson | hoppilandkalle på skärgårdsbåten | ||
Marianne Schüler | balettdansös | ||
Gösta Ström | Karlsson, inspicient på teatern | ||
Monique Roeger | balettdansös | ||
Gerd Andersson | balettdansös | ||
Göte Stergel | dansare i pas de deux ur Svansjön | ||
Gun Skoogberg | stand-in för Maj-Britt Nilsson i dansscenerna | ||
Kungliga operans balett | balettdansare |
Produktionsbolag | AB Svensk Filmindustri | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Svensk Filmindustri | 1951 | |
Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 1994 | ||
Distributör i Sverige (DCP) | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 2017 | |
Distributör i Sverige (DVD) | SF Home Entertainment | 2005 | |
Laboratorium | AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium | ||
Smink | Firma Carl M. Lundh AB |
Det är en solig höstdag i Stockholm. På Operan förbereds generalrepetition på baletten "Svansjön". Den unge journalisten David Nyström gör ett fåfängt försök att ta sig förbi sceningångens vaktmästare i avsikt att träffa prima ballerinan Marie, som han är tillsammans med. Vid tillfället anländer ett paket till Marie.
Paketet innehåller en dagbok. Den skrevs en sommar tretton år tillbaka i tiden av en nybliven student, Henrik, som Marie träffade och förälskade sig i. Då var hon bara femton år.
På grund av ett tekniskt fel måste balettrepetitionen uppskjutas till kvällen. Marie lämnar teatern och stöter ihop med David; han har väntat på henne. Hon föreslår att de skall gå hem till henne, men David kan inte för tidningsarbetets skull och på kvällen, då David vill, måste Marie vara tillbaka på teatern. De skiljs bittra och missmodiga.
Promenerande längs kajen beslutar sig Marie att ta en båt till skärgården. Färden blir en resa i minnenas värld. Den sommaren hon mötte Henrik stod hennes beskyddare Farbror Erland i kulissen och väntade på henne. Men också Henrik, ensam och blyg, ett skilsmässobarn med studierna bekostade av en barnlös, känslokall faster. På skärgårdsbåten kommer hon och Henrik i samspråk.
Så inleds deras bekantskap. Om somrarna bor hon hos Farbror Erland och Tante Elisabeth; de har tagit hand om henne efter moderns död. Henrik vistas inte långt därifrån på en annan ö. Farbrodern vill göra henne till sin älskarinna. Marie tar hans närmanden från den lekfulla sidan. Det är Henrik hon fäster sig vid, och en kväll då Erland halvt berusad berättat om sin dyrkan av Maries mor, en firad skådespelerska, hur hon en gång dansade ensam för honom, tar Marie Henrik till sig i sin kammare och de tillbringar natten tillsammans. En tid av skimrande sommardagar följer, då de lever i den första stora kärlekens tecken.
När Marie går av båten vid landstället råder grå höststämning. En spökfigur passerar; det är Henriks faster. I den övergivna skärgårdsvillan finner hon Erland. Det framgår av deras samtal att de haft ett förhållande och att farbrodern sänt henne dagboken.
Åter i sina minnen kommer Marie ihåg hur Henrik en gång lämnade henne, sårad över att inte ha någon del i hennes karriär. Hon söker honom och träffar fastern i sällskap med en präst. Fastern uttalar sig föraktfullt om Henrik och hans far, påstår sig lida av cancer men lovar att överleva dem alla, också Henrik. Marie och Henrik försonas och tillbringar en tid av lycka i lekstugan vid sjön, där Marie huserat många somrar som barn.
Sommaren lider mot sitt slut. Det börjar bli höst i luften. Marie grips av en obestämd ångest. En dag hoppar Henrik från badklippan på ett ställe där det är grunt. Han skadar sig svårt och dör på sjukhus. Erland tar hand om dagboken då han i sällskap med Marie lämnar den döde.
Maries tro på livet har krossats. Förlamad i sina känslor och ensam med sin sorg ger hon sig åt farbrodern. Han tar henne med på en utlandsresa.
Den tillfälliga ledigheten från arbetet har löpt ut. Marie är tillbaka i sin loge. David kommer på besök mitt under ett personligt samtal mellan Marie och balettmästaren om de ögonblick då människan varken vågar leva eller dö och om konstens disciplin som överlevandets enda beständiga princip. David känner sig utanför och finner inte de rätta orden. Marie är trött och säger att hon vill göra slut, men när hon kör iväg David kallar hon honom Henrik, och han får med sig dagboken som nattlektyr för att de sedan skall kunna talas vid "riktigt, för första gången".
Premiären på baletten blir en succé. David finns där, väntande på henne. Hon ser att han börjar förstå vem hon är och att på andra sidan av den djupa sorgen finns det en möjlighet för dem att leva tillsammans. Lyckligt låter hon sig omfamnas.
Censurnummer | 78574 |
---|---|
Datum | 1963 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2610 meter |
Kommentar | Aktlängder: 560-600-525-495-430 = 2610 meter - 95 minuter. Aktlängder: 560, 600, 525, 495, 430. |
Censurnummer | 78574 |
---|---|
Datum | 1952 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2610 meter |
Kommentar | Aktlängder: 560-600-525-495-430 = 2610 meter - 95 minuter. Aktlängder: 560, 600, 525, 495, 430. |
Censurnummer | 78574 |
---|---|
Datum | 1951-04-02 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2635 meter |
Kommentar | Kopiorna klipptes ned av bolaget till 2610 meter. Granskningskopians aktlängder: 560-565-570-495-445 = 2635 meter - 96 minuter. Kopiornas aktlängder: 560-600-525-495-430 = 2610 meter - 95 minuter. Aktlängder: 560, 565, 570, 495, 445. |
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | AGA-Baltic |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2610 meter |
Akter | 5 rullar |
Dialogspråk |
|
"Det är en annan Bergman än den man vant sig vid som här möter upp," skrev Robin Hood i StT. "Densamme och dock en annan. Det finns ingenting 'konstigt' i filmen, ingenting av det Hasse Ekman på sista tiden roat sig med att parodiera. (-) I Sommarlek har Bergman gjort en 'vanlig' film, tekniskt lik andra länders toppfilmer. Och man kan konstatera att han behärskar den 'vanliga' tekniken lika bra som vilken som helst berömd utländsk regissör. De rätta bilderna på de rätta platserna -- och vilka bilder! Gunnar Fischers foto står på höjden av svensk filmfotograferingskonst."
Samma syn på filmen som uttryck för bergmansk "nyenkelhet" gav A Gunnar Bergman i AT: "Så som filmen nu framträder är den hans mognaste och mest balanserade. Han har avstått från demonin och alla bullrande effekter och berättar lugnt, ja stillsamt, den vemodiga lilla historien om ett sommaräventyrs märken i en ung kvinnas själ. Där finns en ton av enkel vardaglighet över såväl händelseförloppet som personerna vilken hittills varit Ingmar Bergman främmande. Att han äntligen nått fram till den är en stor artistisk vinning."
Kritikerna fäste sig genomgående vid bildberättelsens skönhet. "Om man säger att det mesta är så vackert att det gör ont så gör man rättvisa åt Ingmar Bergmans intentioner såsom de manifesterar sig i Gunnar Fischers mörkt glittrande foto", skrev signaturen Filmson i AB och Lill (SvD) talade om "ett sinnesbetagande stämningsmåleri": "Intensivare och vackrare i bild och ljud kan det helt enkelt inte göras! Ung kärlek och svensk sommar med allt vad det innebär av brusande livsglädje och milt böljeplask, av hektisk utlevelse och solhetta -- hela tiden med ängslan på botten, ängslan för döden och det okända, för hösten och mörkret -- har fångats i en rapsodi utan motstycke hittills i Ingmar Bergmans produktion."
Med några reservationer lovordades Maj-Britt Nilssons och Birger Malmstens spel. "Outsägligt ljuv" (AB), "sällsamt kongenial med sin roll, löper lätt utefter sitt rika konstnärliga mänskliga register" (Mauritz Edström i Arbetaren), "Hon är här en verkligt stor skådespelerska med en lyster som är ovanlig inom svensk film" (DN), "en glänsande prestation i en önskeroll som kunde eller skulle ha mördat de flesta -- och mera erkända förmågor -- men som hon klarar med en enastående suveränitet" (Harry L Schein i BLM), löd de mest entusiastiska omdömena om huvudrollsinnehavarinnan. Om samspelet med Malmsten skrev AT att "det är en självklar omedelbarhet över deras aktion som är helt betagande".
Kritiska synpunkter fanns. De riktade sig bl a mot skildringen av "de gamla", som enligt Nils Beyer i MT avsåg "att verka skrämmande men endast blir tomma schabloner". Carl Björkman (DN) och Harry Schein fann typiska Bergmankonstruktioner "av precis det slag som Ingmar Bergman alltid roar sig med att sätta in, också sin vänligt sinnade publik till förtret" (DN).
Till förtretligheterna räknade Björkman "en kuriös präst", som verkade tagen ur en sekelskiftesroman, och "en ful gubbe, Georg Funkquist, (-) så skrämmande i sin halt oljiga farbroderlighet att man inte ett ögonblick tror på att en klyftig ung flicka som filmens Marie ska reflektera på att ge sig i lag med honom".
Schein undrade om Bergmans djävul kanske var "en signaturmelodi, ett spekulativt försök att skapa en egen mytologi, ett cyniskt ockrande på publikens längtan att känna igen sig när den ser något annat".
Staffan Tjerneld (Expr) tyckte i en kort, övervägande negativ recension att Bergmans figurer var "monologmänniskor med författarens skrivbord som enda fotfäste" och att det psykologiska förloppet därigenom blev "oklart och lika meningslöst som den historia han berättar".
Lill (SvD) ogillade i en för övrigt positiv recension slutet: "Tyvärr har upplösningen alldeles glidit Bergman ur händerna, den blir långrandig och planlös och det verkar vara halvt i panik han låter det hela sluta med en skymtande ny lycka för Marie vid sidan av en journalistglop, som från början tecknats högst osympatisk. Han gör sin vana trogen många förvånande tvärvändningar i historien, men denna är för svårsmält. Så synd på en filmberättelse med så utomordentliga höjdpartier!"
I ett uttalande om filmen (Svensk Filmindustris program, 1951) säger Ingmar Bergman: "Första utkastet ligger väldigt långt tillbaka i tiden. Det var någon sommar strax efter studenten och jag låg sjuk och roade mig med att skriva, bara för nöjes skull och helt avsett för byrålådan. Det skulle bli krig och rädslan inför en synnerligen oviss framtid gjorde väl att man inom sig drog ihop alla ljusa krafter till en kraftig offensiv mot ovissheten och en inte särskilt ljus framtid. Det kom att handla om det bästa som finns: Sommarlovet i skärgården och Den Första Stora Kärleken, två företeelser som var tämligen friska i minnet men redan tycktes oerhört avlägsna, ja upplevda i ett annat och lyckligare liv."
Den nämnda berättelsen, kallad "Mari", skrevs i en latinsk skrivbok, som sedan försvann. När den åter dök upp hade författaren inlett sin filmkarriär och det slog honom att temat kunde bearbetas för film.
Flera manuskriptversioner skrevs, bl a en under namnet "Sentimental resa". "Historien blev mer och mer dramatisk och pärlorna förlorade mer och mer av sin glans -- utan att jag själv märkte det", säger Bergman. "Till slut misströstade jag och satte mig på en kall sten och blev bitter."
Dramatikern Herbert Grevenius, då anställd på SF, hjälpte Bergman att arbeta fram en rensad version som närmare anslöt sig till det ursprungliga temat. Grevenius' insats gällde i huvudsak den berättartekniska konstruktionen och dialogen. Filmen kom dock ej att helt överensstämma med manuskriptet. Detta publicerades i Frankrike 1962 men utan bl a den omarbetade slutscenen.
Inspelningen av filmen pågick i två perioder; från början av april till början av maj 1950 och från slutet av maj till veckan före midsommar, d v s omedelbart före inspelningsstarten för Sånt händer inte här (1950/13).
Elva månader skilde de bägge filmernas premiärer; under den tiden hade den ekonomiska krisen för producenterna lett till inspelningsstopp (1951) och bolagen måste planera distributionen av svenska filmer i lager mer omsorgsfullt.
I filmen identifieras teatermiljön aldrig direkt som Operan i Stockholm, där Bergman då varit regiassistent. Nämnda institution ville ej upplåta sina lokaler för inspelning sedan man läst manuskriptet. Det ansågs ge en kränkande framställning av balettmedlemmarnas personligheter.
Sommarlek visades vid festivalerna i Venedig och Punta del Este 1952. Internationellt uppmärksammad blev filmen dock först sedan Bergman etablerat sig som ledande europeisk filmskapare under senare hälften av 50-talet. Svenska Filmsamfundet gav för 1951 regissören ett hedersdiplom; Maj-Britt Nilsson fick samfundets plakett följande år.
I sin Bergmanbok "Djävulens ansikte" (1965) kallar Jörn Donner filmen "ett stort verk i sin imperfektion"; Bergman har själv uttalat att han efter Sommarlek -- hans nionde film -- för första gången kände att han behärskade filmmediet.
Vid TV-visningen i Sverige (TV2 18.2.1978) skrev filmforskaren Lars Lönroth i Sydsvenska Dagbladet att filmen tillhörde Bergmans "allra bästa" och bl a rönt stark uppskattning av 50-talets unga franska nyavågengeneration kring tidskriften Cahiers du Cinéma. Även om den i slutet av 70-talet tedde sig "lite gammaldags" fick filmen, menade Lönroth, sin vikt genom de karaktäristiska Bergmanmotiv som skymtade fram i den:
"Resan som terapi, som ett medel att komma underfund med sig själv. Konstnärens utsatta situation. Men framför allt: drömmen om den frihet som sommaren med sina smultronställen ger, kopplad med den melankoliska insikt som säger att hösten, mörkret och döden lurar bakom hörnet."
1950-05-24 | 1950-06-18 | |||||
1950-04-03 | 1950-05-04 | |||||
Filmstaden | Råsunda | Sverige | (ateljé) | |||
Dalarö-Rosenön | Haninge | Sverige | ||||
Godset Sandemar | Haninge | Sverige | ||||
Saltsjöbaden | Nacka | Sverige | ||||
Blasieholmskajen | Stockholm | Sverige |
Sverigepremiär | 1951-10-01 | Röda Kvarn | Stockholm | Sverige | 95 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
Urpremiär | 1951-10-01 | Röda Kvarn | Stockholm | Sverige | 95 min | |
Annan visning | 1959 | Warszawa | Polen | |||
TV-visning | 1978-02-18 | TV2 | Sverige | 92 min | ||
1995-03-27 | Kanal 1 | Sverige | 92 min | |||
2000-11-16 | SVT1 | Sverige | 92 min | |||
Dvd-release | 2005-05-11 | Sverige | ||||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2008-01-20 | |||||
FIAF-visning | 2018-01-21 | Cinema Orion | Helsingfors | Finland | ||
Annan visning | 2018-02-01 | Janus Films | New York | USA | ||
FIAF-visning | 2018-02-02 | British Film Institute | London | Storbritannien | ||
2018-02-11 | Norsk Filminstitutt | Oslo | Norge | |||
Utländsk biograf exkl FIAF | 2018-02-20 | CinematekET Pl Trondheim | Norge | |||
FIAF-visning | 2018-03-01 | Jerusalem Cinematheque | Jerusalem | Israel | ||
Utländsk biograf exkl FIAF | 2018-03-01 | Verdensteatret, Tromsø | Norge | |||
TV-visning | 2018-03-03 | SVT2 | Sverige | |||
Cinemateksvisning | 2018-03-14 | Filmhuset | Stockholm | Sverige | ||
FIAF-visning | 2018-04-13 | Filmoteca Española | Madrid | Spanien | ||
Utländsk biograf exkl FIAF | 2018-05-08 | Kino Metso | Jyväskylä | Finland | ||
2018-07-06 | Babylon | Berlin | Tyskland | |||
2018-07-12 | Metropolis | Hamburg | Tyskland | |||
FIAF-visning | 2018-08-11 | Det Danske Filminstitut | Köpenhamn | Danmark | ||
Utländsk biograf exkl FIAF | 2018-08-23 | Taipei Golden Horse Film Festival | Taipei | Taiwan | ||
2018-08-27 | Stadtkino Basel | Basel | Schweiz | |||
2018-11-25 | International Film Festival of Kerala | Thiruvananthapuram | Indien | |||
FIAF-visning | 2018-12-01 | La Cinemathèque québécoise | Montreal | Kanada | ||
Utländsk biograf exkl FIAF | 2018-12-01 | International Film Festival of Kerala | Thiruvananthapuram | Indien | ||
TV-visning | 2022-02-23 | SF Kanalen | Sverige | |||
2022-03-02 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2022-03-15 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2022-07-26 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2022-10-17 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2022-11-09 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2022-12-27 | SF Kanalen | Sverige | 94 min | |||
2023-02-22 | SF Kanalen | Sverige | 94 min | |||
2023-03-01 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2023-03-14 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2023-07-23 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2023-07-25 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2023-10-16 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2023-11-08 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2023-12-26 | SF Kanalen | Sverige |
Originaltitel | Svansjön. Svanarnas dans | |
---|---|---|
Kompositör | Pjotr Tjajkovskij | (1877) |
Dansare | Kungliga operans balett |
Originaltitel | Svansjön. Pas de deux | |
---|---|---|
Kompositör | Pjotr Tjajkovskij | (1877) |
Dansare | Gun Skoogberg | (stand-in för Maj-Britt Nilsson) |
Göte Stergel | ||
Kungliga operans balett |
Originaltitel | Coppélia ou La fille aux yeux d'émail. Mazurka | |
---|---|---|
Kompositör | Léo Delibes | (1870) |
Originaltitel | Nynning | |
---|---|---|
Kompositör | Eskil Eckert-Lundin | |
Sångare | Maj-Britt Nilsson |
Originaltitel | Impromptu, piano, nr 4, op. 66, ciss-moll | |
---|---|---|
Kompositör | Frédéric Chopin | (1834) |
Originaltitel | Nötknäpparen. Blommornas dans | |
---|---|---|
Kompositör | Pjotr Tjajkovskij | (1892) |
Dansare | Gun Skoogberg | (stand-in för Maj-Britt Nilsson) |
Originaltitel | Svansjön. Vals | |
---|---|---|
Kompositör | Pjotr Tjajkovskij | (1877) |
Dansare | Kungliga operans balett |
Filmbewertungsstelle (Wiesbaden) | Wiesbaden | (prädikat: wertvoll) |
---|
Badolycka |
Balett/Svansjön |
Balettdansös |
Cancer |
DK Drama |
DK Kärlek |
Dalarö |
Dödsfall |
Journalist |
Olyckor |
Saltsjöbaden |
Sandemar |
Sorg |
Stockholm/Blasieholmen |
Stockholm/Operan |
Stockholms skärgård |
Student |
Teatrar |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2610 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2601 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2610 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2608 |
Typ | Duplikatnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2601 |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | SOMMARLEK |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | SOMMARLEK |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | SOMMARLEK |
Tryckeri | J. Olsén litogr.anst. |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | SOMMARLEK |
Tryckeri | J. Olsén litogr.anst. |
Affischdesign | Bibi Rösell-Breger |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | Maj-Britt Nilsson och Birger Malmsten i SOMMARLEK |
Tryckeri | Fotopress |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | Maj-Britt Nilsson och Alf Kjellin i SOMMARLEK |
Tryckeri | Fotopress |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | Maj-Britt Nilsson i SOMMARLEK |
Tryckeri | Fotopress |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | Maj-Britt Nilsson och Birger Malmsten i SOMMARLEK |
Tryckeri | Fotopress |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | SOMMARLEG |
Tryckeri | Dyva & Jeppesens bogtryckkeri A/S |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Sommarleken. En film av Ingmar Bergman. |
Omfång | 146 s. + 14 s. komplettering löst i ett ex. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Omfång | 29 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Summer interlude. |
Omfång | 24 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår. |
Språk | Engelska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Omfång | 25 s. |
Språk | Spanska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Omfång | 19 s. |
Språk | Italienska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Språk | Engelska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Bakombild papper | SET |
Album | Ja |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|
Ljudtyp | Ljud |
---|---|
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | DCP |
Dialogspråk |
|
Typ | Digitalt ljud |
---|---|
Bärare | WAV |
Typ | Digitalt ljud |
---|---|
Bärare | WAV |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | DCP |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | ProRes |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | H264 |