Sköna Helena (1951)

Media (68 st)

Originaltitel	Sköna Helena
Svensk premiärtitel	Sköna Helena
Distributionstitel	Den skønne Helene på eventyr (Danmark) Når skjønne Helene elsker (Norge) Kaunis Helena (Finland)
Alternativtitel	Die schöne Helena (tyskpråkig titel)

Regi	Gustaf Edgren
Manus	Rune Waldekranz Gustaf Edgren
Produktionschef	Rune Waldekranz
Foto	Hilding Bladh
Musik	Jacques Offenbach
Koreograf	Julius Mengarelli
Arkitekt	Harald Garmland
Klippning	Lennart Wallén
Ljudtekniker	Lars Nordberg
Regiassistent	Lasse Swärd (ej krediterad) Rickard Bergh (ej krediterad)
Scripta	Lasse Swärd (ej krediterad)
Ej inspelat manus	Gunnar Skoglund
Inspicient	Ragnar Brandhild (ateljéchef)
Musikarrangör	Bertil Bokstedt
Orkester	Kungliga hovkapellet
Dirigent	Bertil Bokstedt
Sångare	Kjerstin Dellert (Helenas sånger)
Dekor	Harald Garmland
Kostymör	Harald Garmland
Maskör	Arne Lundh
Smink	Synnöve Hedenberg (ej krediterad)
Övrig medarbetare	Ragnar Brandhild (ateljéchef)
Speaker	Hilding Gavle

Max Hansen	Menelaus, kung i Arkadien
Eva Dahlbeck	Helena, trojansk skönhetsdrottning
Per Grundén	Paris, prins av Lyrien
Åke Söderblom	Hercules, romersk Secret Service-man
Elisaveta	Läspia, modeexpert på Maison Lejanos
Stig Järrel	Hector, trojansk ambassadör
Carl-Gunnar Wingård	Calcas, premiärminister i Arkadien
Åke Claesson	Marcellus, romersk ambassadör
John Botvid	Caro, Menelaus hovlakej
Keve Hjelm	Lager Myrten, femte kolonnledare
-	Ej krediterade:
Sigge Fürst	hovmästare i Fröjdernas Hus
Arne Wirén	Achilles, arkadisk befälhavare
Olav Riégo	hovmarskalk i pjäsen ''Gudinnornas strid''
Viveka Linder	Eris, fe i pjäsen "Gudinnornas strid"
Ullacarin Rydén	Juno, gudinna i pjäsen "Gudinnornas strid"
Anne-Marie Lagerborg	Venus, gudinna i pjäsen "Gudinnornas strid"
Ann-Marie Wallin	Minerva, gudinna i pjäsen "Gudinnornas strid"
Erik Hell	slavdrivare på trojanskt galärskepp
Eric von Gegerfelt	kapten på galärskeppet
Olle Ekbladh	ordningsvakt i Fröjdernas Hus
Ernst Brunman	vaktchef hos Menelaus
Gunnel Wadner	Esperia, arkadisk slavinna
Ingrid Björk	arkadisk slavinna
Jane Antoniazzi	arkadisk slavinna
Sigyn Sahlin	arkadisk slavinna
Britta Lindmark	arkadisk slavinna
Bo Hederström	femtekolonnare
Arne Mankowitz	femtekolonnare
Björn Palmgren	femtekolonnare
Tore Persson	femtekolonnare
Kåre Santesson	vakt
Gösta Holmström	hovmästare i Fröjdernas Hus
Julius Mengarelli	dansare i pjäsen ''Gudinnornas strid''
Topsy Håkansson	dansös i pjäsen "Gudinnornas strid"
Pat Brown	svart städslav på romerska ambassaden
Jimmy Woode	svart städslav på romerska ambassaden
James Sharp	svart städslav på romerska ambassaden
Sven-Erik Jacobsson	Ajaxare
Erik Sundquist	Ajaxare
Ulf Qvarsebo	en prostituterad kvinna
Olof Huddén	tjänsteman
Monica Helmius	dansare
Dagny Nilsson	dansare
Annika Kreuger	dansare
Uno Larsson	taxiförare
Christian Bratt	gäst i Fröjdernas Hus
Gunwer Bergkvist	gäst i Fröjdernas Hus
Kari Sylwan	gäst i Fröjdernas Hus
Sten Gester	gäst i Fröjdernas Hus
Gösta Prüzelius	gäst i Fröjdernas Hus
Alexandros Frangos	gäst i Fröjdernas Hus
Hilding Gavle			(röst, ej krediterad)

Produktionsbolag	AB Sandrew-Produktion
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Sandrew-Bauman Film	1951
Laboratorium	AB Film-Labor

Inklämt mellan Österlandet och Västerlandet ligger det lilla neutrala, sorglösa kungadömet Arkadien. De bägge mäktiga grannarna tävlar om världsherraväldet. Österlandets maktlystne härskare Trojanus har för kort tid sedan tagit flera småriken under sitt "beskydd", senast Lyrien vid Trojanska sjön. Den lyriske prinsen Paris är slagen i bojor och placerad som roddarslav på ett trojanskt skepp. Trojanus har insett att den arkadiska provinsen Thermopyle med sina bergspass bildar en gynnsam utfallsport mot väster och försöker genom intriger på fredlig väg tillskansa sig området. Han har sökt stöd hos Arkadiens rojalistiska parti, vilket bildat en förrädisk femte kolonn.

I Arkadien är man ovetande om planerna. Kung Menelaus förnöjer sig under antaget namn med sin ping-pongpartner, den förtjusande modeexperten Läspia. Bakom kungens rygg har den opportunistiske premiärministern Calchas träffat överenskommelse med Trojanus' ambassadör Hector om ett äktenskap för Menelaus' räkning. Utsedd gemål är den trojanska skönhetsdrottningen Helena. Då kungen underrättas om sitt förestående inträde i det äkta ståndet blir han bestört; utsikten att få en utländsk kvinna vid sin sida och behöva överge Läspia tilltalar honom inte.

Läspia, nu medveten om att hennes vän är ingen mindre än kungen själv men fortfarande förälskad, igångsätter en intrig för att manövrera bort den blivande drottningen. Vid Helenas ankomst tar hon plats som hennes kammartärna. Läspias strävanden stöds av Roms Förenta Stater, som vill förhindra att Trojanus genom giftermålet får makt över den arkadiske kungen. I det senare syftet sänds Secret Service-mannen Hercules till hennes hjälp. Hercules befriar Paris och ett möte ordnas på Fröjdernas Hus mellan Paris och Helena. Det slutar som Läspia och Hercules tänkt sig; Helena blir förälskad i den skönsjungande lyriske prinsen och avvisar kungen. Denne har dock av misstag i samma hus förtärt en kärleksdryck avsedd för Paris och åtrår häftigt Helena.

Trots Helenas kyliga bemötanden av den kärleks!kranke Menelaus pressar Hector henne att gifta sig med kungen. Den trojanske ambassadören är ute efter ett arrendekontrakt på Thermopyle och inför utsikterna till en bröllopsnatt med skönhetsdrottningen skriver Menelaus på då hon förelägger honom dokumentet.

Bröllopsnatten blir emellertid inte av p g a Läspias inträde i sängkammaren och påföljande natt slussar hon dit Paris. Genom att upprepade gånger räkna fötterna i sängen inser Menelaus till sist att hans hustru är otrogen.

Läspias intriger har lyckats. Helena flyr med Paris sedan hon lämnat tillbaka arrendekontraktet. Menelaus fattar äntligen den fara som hotar landet och skickar dels rojalistiska partiets femte kolonn till Österlandet, dels tiotusen soldater till Thermopyle för att försvara provinsen. Helena tvingas avbryta sin flykt för att skriva på en kunglig skilsmässa.

Åter fri kan Menelaus förena sig med Läspia och göra henne till Arkadiens nya drottning.

Censurnummer	78798
Datum	1951-05-26
Åldersgräns	Barntillåten
Originallängd	2700 meter
Kommentar	Aktlängder: 500-500-470-520-575-135 = 2700 m - 99 minuter. Aktlängder: 500, 500, 470, 520, 575, 135.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	AGA-Baltic
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2700 meter
Längd i minuter	99 min
Akter	6 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Anders Sandrew satsade ett aktningsvärt kapital för att få chansen att placera operettpublikens idol Max Hansen i sin filmateljé. Offenbachs "Sköna Helena" med gästspelande Hansen som kung Menelaus hade på Operan i Stockholm blivit en stor succé men det politiska filmspex manusparet Edgren-Waldekranz gjort på operetten mottogs -- med ett undantag -- onådigt av stockholmstidningarnas recensenter. Det klagades på stillöshet, brist på inspiration och leklynne och en alltför hård uppknytning till öst-västliga motsättningar.

Att huvudrollsinnehavaren räddade underhållningsvärdet var en spridd åsikt -- "inte utan fasa tänker man på vad detta enkla spex skulle ha kunnat bli utan Max Hansen", skrev bl a signaturen Filmson i AB -- men även Elisaveta fick lovord för en väl demonstrerad, mycket allsidig begåvning. "Hennes Lesbia har verkligen liv, är ett älskvärt och vänligt stycke människa i en operettvärld där flertalet figurer är betänkligt konstgjorda", tyckte DNs kritiker.

Gunnar Oldin i Arbetaren ansåg att "Sandrews mångomtisslade Sköna Helena blivit en blandning av Offenbach och Kravtjenko [rysk avhoppare i USA 1944! och Eva Dahlbeck har den otrevliga uppgiften att i sig förena Ninotchka och Mans kvinna". "Det är f ö", skrev kritikern, "en av dessa fåtaliga filmer med för många gags, anakronismer och infall -- de sliter den röda tråden i stycken och förvandlar helheten till ett lappverk (om också gjord av roliga lappar)".

I DN tog Carl Björkman till hårda ord och kallade verket "en filmoperett med klumpfot": "Tung och oinspirerad lockar den inte till några leenden, knappast till några skratt -- ett och annat gapflabb var vad man hörde från salongen". Efter att ha beskrivit Max Hansen och Elisaveta som filmens tillgångar sammanfattade kritikern: "Över huvud taget är det just spontanitet som saknas i filmen, den är inte lätt, bekymmerslös och glad. Den är en tung fregatt som ideligen ligger i stiltje för slaka segel. Och operettens ljusa sensualism efterlyser man förgäves. Det verkar som om regin intresserat sig långt mer för de fula gubbarna än för de vackra flickorna."

En häftig politisk och estetisk avbasning utförde den kommunistiske riksdagsmannen och chefredaktören i Ny Dag Gustav Johansson (1895-1971): "Nu har t o m gamle Offenbach mobiliserats i Amerikas kalla krig mot fredsrörelsen, vilket ska förbereda det varma kriget mot Sovjetunionen. Det blågula av Max Hansen regerade Arkadien hotas av det farliga östliga Troja, där man tilltalar varann kamrat, där kedjans slavar piskas att sjunga fredssånger som förberedelse till lömska överfall, där gud och kärleken är förbjudna och där man bestrider den lycka och frihet som i väster skapats av marshalldollar." Om styckets publika förtjänster skrev Hjorvard att det verkade amatörteater och han slutade med att dra "en barmhärtighetens slöja över de medverkande i den amerikanska femte kolonnens klumpfotstramp i Offenbachs fjärilslätta operett".

I huvudsak positiv och generös i sina omdömen var filmens enda kvinnliga recensent, signaturen Lill i SvD. Hon menade att Edgren-Waldekranz -- den senare "bärare av det akademiska spexlynnets traditioner" -- "blandat till en alldeles ny operetthandling i den politiska satirens form": "Där finns gott om muntra uppslag, ibland kvicka och frivola, ibland enbart frivola, någon gång litet enkla -- och det slog förstås mest hörbart an vid premiären. Allt serverades i en för våra förhållanden elegant och påkostad ram, där uppfinningsrikedomen dock får ersätta överdådet och de små poängerna den obefintliga massverkan. Men det är verkligen ganska fiffigt gjort och filmen flyter utan skarvar, utan att besväras av den dekorativa apparaten, sångnumren faller osökt och behändigt in i dialogen." Lill var även intagen av Eva Dahlbeck som "grann, statuarisk och vällustig" slösade "sitt starka temperament på den trojanska skönhetsdrottningen, en avlägsen släkting till Ninotchka i denna upplaga".

Kommentar Svensk filmografi

Musikanten och komponisten Jacques Offenbach (1819-1880) föddes i Köln men utbildade sig i Paris, där han fick sitt genombrott som operettmakare. Han skrev ett stort antal verk, varav åtskilliga för sin egen Paristeater. "Orfeus i underjorden" (1860), "Sköna Helena" (premiär på Théâtre des Variétés i Paris 17.12.1864) och "Frihetsbröderna" (1869) har blivit hans mest kända och spelade. Operan "Hoffmans äventyr" (1881) tillhör likaledes den internationella repertoaren och har filmats.

Originalversionen av "Sköna Helena" ansluter sig i huvusak till antik mytologi, vilket innebär att en förklädd Paris i slutscenen enleverar Helena och grekerna inleder Trojanska kriget i syfte att återföra henne. Någon Läspia för kung Menelaus att trösta sig med och sätta på tronen finns inte i operetten.

Manusförfattarna Gustaf Edgren och Rune Waldekranz tillverkade ett spex på det kalla kriget. Arkadiens aningslösa idyll liknade den svenska och landet Lyrien måste hos publikens flertal väckt tankar på de baltiska staterna.

Galärerna, som förde "kamrat" Helena över havet till Menelaus' hov, var svenska frisksportare. De hade i samband med en sportutställning byggt ett vikinga!skepp - "Ormen Friske" - och avsåg att därmed segla till Paris. Skeppet var dock ej sjövärdigt och förliste med besättningen under en storm på Nordsjön efter inspelningen.

Komiska och crazyliknande effekter åstadkoms i filmen bl.a. med hjälp av anakronismer. Läspia var chef för ett modehus och spelade bordtennis i Fröjdernas Hus, där Sigge Fürst agerade överhovmästare i vit frack. Det talades om amerikanska cigaretter och galärerna sjöng Volgasången. Denna behandling av Offenbach togs illa upp av bl a signaturen G J H i Göteborgs-Posten (22.1.1952), som ansåg att upphovsmannen hamnat i rövarhänder och avslutade sin kommentar med ett känt citat: "Om denna pjäs över huvud taget skall anmälas borde det vara för polisen."

Inspelningen av Sköna Helena startade i mitten av maj 1950 och avslutades under första hälften av juli. En arkadisk hamn byggdes runt bryggan vid Stensunds frisksportargård (Trosatrakten); övriga uppställningar snickrades ihop i och utanför Sandrews ateljéer på Gärdet i Stockholm.

För filmprojektets tillkomst måste den populäre danske sångaren och skådespelaren Max Hansen (1897-1961) i hög grad göras ansvarig. Hans gästspel som Menelaus i Kungl. Operans uppsättning av operetten (premiär 28.4.1944) drog fulla hus. Stycket gavs enligt SvD (21.5.1950) 165 gånger. Sköna Helena spelades på Operan av Hjördis Schymberg och Paris av Einar Beyron. Staffan Tjerneld hade gjort pjäsbearbetningen och Harald Garmland ritat dekorer och kostymer.

I Sandrews operettspex framträdde Max Hansen för sista gången i svensk film. Även den svenske filmpionjären Gustaf Edgren (1895-1954), som inlett sin regissörsbana 1922 och iscensatt några av svensk films mest publikkära verk, bland vilka den operettliknande Ryska snuvan (1937/4) avslöjade hans dragning till uppsluppen politisk satir, utförde här sin sista regiuppgift.

Filmen hade annandagspremiär 1951 på ett dussintal orter i landet, förutom Stockholm bl a Eskilstuna (Royal), Falun (City), Kalmar (Centrum), Linköping (Royal), Nyköping (Grand), Nässjö (Saga), Strängnäs (Royal), Trelleborg (Grand), Östersund (Saga).

Originaltitel	La Belle Hélène (Operett)
Kompositör	Jacques Offenbach
Författare	Henri Meilhac
	Ludovic Halévy
Libretto	Frans Hedberg	(svensk översättning)

				1950-05-05	1950-07-07
AB Sandrew-Ateljéerna	Stockholm	Sverige
Trosa skärgård	Trosa	Sverige
Stensunds brygga	Trosa	Sverige

Sverigepremiär	1951-12-26	Royalo	Eskilstuna	Sverige	99 min
	1951-12-26	Royal	Linköping	Sverige	99 min
	1951-12-26	Aveny	Norrköping	Sverige	99 min
Urpremiär	1951-12-26	Royal	Stockholm	Sverige	99 min
	1951-12-26	Royal	Linköping	Sverige	99 min
	1951-12-26	Aveny	Norrköping	Sverige	99 min
TV-visning	2018-01-03	SVT2		Sverige
	2020-03-02	SVT1		Sverige
	2020-04-12	SVT1		Sverige

Originaltitel	Hovmästarkupletten
Kompositör	Jacques Offenbach	(1864)
Textförfattare	Gustaf Edgren	(1951)
	Rune Waldekranz	(1951)
Sångare	Sigge Fürst

Originaltitel	Negerkvartetten
Kompositör	Stephen C. Foster	("Oh, Susanna")
Textförfattare	Gustaf Edgren
	Rune Waldekranz
Sångare	Pat Brown
	Jimmy Woode
	James Sharp

Originaltitel	Ljuva frihet
Textförfattare	Gustaf Edgren	(1951)
	Rune Waldekranz	(1951)
Sångare	Per Grundén
	Kungliga Operans kör

Originaltitel	Femte kolonnens moral
Textförfattare	Gustaf Edgren	(1951)
	Rune Waldekranz	(1951)
Sångare	Kungliga Operans kör

Originaltitel	Ping pong-kupletten
Kompositör	Jacques Offenbach	("La Belle Hélène" 1864)
Textförfattare	Gustaf Edgren	(1951)
	Rune Waldekranz	(1951)
Sångare	Elisaveta	(dubbad av ?)

Originaltitel	Kärlek måste vi ha
Kompositör	Jacques Offenbach	("La Belle Hélène" 1864)
Textförfattare	Gustaf Edgren	(1951)
	Rune Waldekranz	(1951)
Sångare	Max Hansen
	Elisaveta	(dubbad av ?)
	Kungliga Operans kör

Originaltitel	Ajax-kupletten
Kompositör	Jacques Offenbach	("La Belle Hélène" 1864)
Textförfattare	Gustaf Edgren	(1951)
	Rune Waldekranz	(1951)
Sångare	Sven-Erik Jacobsson
	Erik Sundquist
	Arne Wirén
	Carl-Gunnar Wingård
	Max Hansen
	Kungliga Operans kör

Originaltitel	Slavinnornas kör
Kompositör	Jacques Offenbach	("La Belle Hélène" 1864)
Textförfattare	Gustaf Edgren	(1951)
	Rune Waldekranz	(1951)
Sångare	Kungliga Operans kör

Originaltitel	Gudinnorna - balett
Kompositör	Jacques Offenbach	("La Belle Hélène" 1864)
Dansare	Anne-Marie Lagerborg

Originaltitel	Ja, ni är så skön
Textförfattare	Gustaf Edgren	(bearbetning 1951)
	Rune Waldekranz	(bearbetning 1951)
Arrangör	Bertil Bokstedt	(1951)
Sångare	Max Hansen

Originaltitel	Au mont Ida
Kompositör	Jacques Offenbach	(1864)
Textförfattare	Henri Meilhac	(fransk text 1864)
	Ludovic Halévy	(fransk text 1864)
	Palle Block	(svensk text 1865)
Sångare	Per Grundén
	Ann-Marie Wallin	(dubbad av ?)
	Ullacarin Rydén	(dubbad av ?)

Originaltitel	Från himmelens höjd
Kompositör	Jacques Offenbach	("La Belle Hélène" 1864)
Textförfattare	Gustaf Edgren	(1951)
	Rune Waldekranz	(1951)
Sångare	Per Grundén
	Kjerstin Dellert	(dubbar Eva Dahlbecks sång)
	Kungliga Operans kör

Originaltitel	Can-can. Ur Orphée aux enfers
Kompositör	Jacques Offenbach	(1858)
Dansare	kör

Originaltitel	Säg Venus ...
Kompositör	Jacques Offenbach	("La Belle Hélène" 1864)
Textförfattare	Gustaf Edgren	(1951)
	Rune Waldekranz	(1951)
Sångare	Kjerstin Dellert	(dubbar Eva Dahlbecks sång)

Originaltitel	Jag är sköna Helenas man
Kompositör	Jacques Offenbach	("La Belle Hélène" 1864)
Textförfattare	Gustaf Edgren	(1951)
	Rune Waldekranz	(1951)
Sångare	Max Hansen

Originaltitel	Det är en dröm
Kompositör	Jacques Offenbach	("La Belle Hélène" 1864)
Textförfattare	Gustaf Edgren	(1951)
	Rune Waldekranz	(1951)
Sångare	Kjerstin Dellert	(dubbar Eva Dahlbecks sång)
	Per Grundén

Anakronismer

Antiken

Balett

Cancan

Femte kolonn

Greker

Gudinnor

Intriger/politiska

Kalla kriget

Kostymfilm

Kungligheter

Kärleksdryck

Mytologi/grekisk

Operetter

Otrohet

Satir/politisk

Sköldpadda

Slavar

Spex

Spionage

Stensunds brygga

Stormaktsblock

Trosa skärgård

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	SKÖNA HELENA
Tryckeri	Ljunglöfs
Affischdesign	Walter Bjorne

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	SKÖNA HELENA
Tryckeri	Robert E. Petersen offset-bogtryck
Affischdesign	Walter Bjorne

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	DEN SKONNE HELENE PAA EVENTYR
Tryckeri	Dyva & Jeppesens bogtryckkeri A/S

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	En filmoperett till Offenbachs melodier, sammanställd efter historiens senaste forskningsrön. Av Gustaf Edgren och Rune Waldekranz.
Omfång	139 s. + 1 s. personlista.
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	1
Album	Ja

Typ	Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska