Möte med livet (1952)

Media (160 st)

Originaltitel	Möte med livet
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Dokumentär
Form	Animerad
Regi	Gösta Werner
Manus	Ivar Ahlstedt
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	AB Fribergs Filmbyrå
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1952-02-01

Medverkande

Doris Svedlund
Gun, telefonist på kontor

Per Oscarsson
Robert, pressfotograf

Arnold Sjöstrand
dr Almér, läkare

Brita Billsten
Karin, apoteksanställd, Guns väninna

Märta Dorff
Östermalmsdam, abortör

Sif Ruud
fru Jakobsson, Guns värdinna

Visa fler

Handling

Ungdomarna Gun och Robert är kära i varandra. Hon arbetar som telefonist på ett kontor; han är pressfotograf. Gun bor inackorderad, Robert i en egen taklya. Efter hans militärtjänst...

Visa hela handlingen

Press

En lättnadens tillfredsställelse över hur Svensk Film!industri hanterat det ömtåliga ämnet sexuell upplysning kom till uttryck hos flertalet recensenter. "Den är saklig och...

Visa all press

Ungdomarna Gun och Robert är kära i varandra. Hon arbetar som telefonist på ett kontor; han är pressfotograf. Gun bor inackorderad, Robert i en egen taklya. Efter hans militärtjänst tänker de gifta sig och sätta bo. Innan dess vill Gun inte ligga med honom.

Robert gör sin värnpliktstjänstgöring på annan ort. Kamraterna på luckan drar med honom på uteställen, där flickorna inte är lika nogräknade med sina förbindelser som Gun. En kväll följer han en av dem hem efter dansen och blir bjuden att stanna kvar över natten. Föräldrarna är borta. Gun märker att Roberts brev blir allt mer sällsynta.

På regementet förevisas en film om veneriska sjukdomar: smittovägar, symptom, förlopp och invalidiserande följder för män och kvinnor som inte fått behandling i tid. Robert grips av onda aningar och uppsöker regementsläkaren. Farhågorna bekräftas; flickan som bjöd honom till sig har smittat honom med syfilis.

Gun låter locka sig av sin bästa väninna Karin att gå på maskerad. Under aftonen dricker Gun för mycket och tappar självkontrollen. Mot sin vilja påtvingas hon ett samlag av sin kavaljer, för kvällen utklädd till cirkusdirektör. Händelsen resulterar i havandeskap. Skamsen och rädd att förlora Robert vänder hon sig i sin nöd till Karin som ger henne adressen till en "östermalmsdam", känd för att utföra illegala aborter. Gun beger sig dit men den brutala, affärsmässiga atmosfären hos kvinnan kommer henne att fly där!ifrån.

Ett ögonblick funderar hon på självmord. Hon samlar sig emellertid och uppsöker en barnavårdsman som ger henne lugnande besked; man kommer att hjälpa henne vid förlossningen. Då hon vattnar blommor i hemmet drabbas hon plötsligt av illamående och plågor. Den tillkallade läkaren tar in henne på sjukhus och berättar att hon förlorat fostret i ett tidigt missfall. Han förstår hennes okunnighet och ger henne med hjälp av en film inblick i hur befruktning och havandeskap går till och hur män och kvinnor kan skydda sig mot oönskade följder av sexuellt samliv.

Robert återvänder från militärtjänsten. Han och Gun har gjort plågsamma erfarenheter på var sitt håll men de beslutar trots allt att hålla ihop, vilket bekräftas med bröllop. Roberts villkor är att de inte skall ha några barn; han är rädd för följderna av sin sjukdom.

Gun slutar sitt arbete och blir hemmafru. Sysslolösheten och längtan efter barn går henne så småningom på nerverna. Hon drabbas av återkommande huvudvärk och sömnlöshet. En dag svimmar hon. Hennes läkare, som tillkallats, begriper att det är Guns instängda, meningslösa tillvaro som framkallar sjukdomssymptomen, och han talar ut med Robert. Makarna får biljetter till filmen Livets under, där hela befruktningsprocessen och utvecklingen av fostret fram till den fullbordade förlossningen skildras. Robert ändrar åsikt och det dröjer inte länge förrän Gun blir havande. Lyckliga ser de fram mot utökningen av familjen. Deras goda kunskaper på det sexuella området har räddat äktenskapet.

Pressreaktion Svensk filmografi

En lättnadens tillfredsställelse över hur Svensk Film!industri hanterat det ömtåliga ämnet sexuell upplysning kom till uttryck hos flertalet recensenter.

"Den är saklig och balanserad och gör ett alltigenom vederhäftigt, sensationsfritt intryck", skrev Carl Björkman i DN och Margareta Sjögren (Expr) påpekade att "så okonstlat och charmfullt kan sexuell filmupplysning serveras utan att demonstrativt skaka pekpinnen under näsan på den unga publik de [upphovsmännen! vänder sig till".

"Såvitt signaturen kan bedöma är detta den riktigaste och sannaste film om könssjukdomarnas faror och livets under som svensk film gjort", förklarade Ny Dags recensent och stöddes av Jurgen Schildt i MT: "Det är filmens största förtjänst att den hela tiden håller en lugn, sakligt dokumenterande ton som är anpassad efter moderna ungdomars uttryckssätt. Det vore skada om inte Möte med livet hittade sin publik -- man tvekar nämligen inte att beteckna den som den bästa sexuella upplysningsfilm som hittills visats på en svensk duk. Gösta Werner har den här gången lagt experimenten och kameravinklarna på hyllan och lämnat ifrån sig ett dämpat och följsamt regiarbete. Spelscenerna mellan Doris Svedlund och Per Oscarsson har en tjusande friskhet och grace; de båda ackompanjeras av Arnold Sjöstrand, Brita Billsten och ett fint axplock från det unga Dramaten. En och annan flatskrattets apostel satt naturligtvis i salongen, men det är tydligen oundvikligt i s k ömtåliga och brännbara sammanhang."

Kritisk var Filmson i AB även om han erkände att Ivar Ahlstedt och Gösta Werner "i möjligaste mån försökt vädra ut karbollukten och varstanken i sitt ganska olustiga beställningsarbete". -- "Visst är livet sådant, men blir någon gladare, lyckligare eller klokare för att man visar en förlossning i läkare- och barnmorskeperspektiv", frågade Filmson och fortsatte: "Och tror man, att en ung man eller kvinna tänker sig mera för efter att ha sett, hur det kan gå när man inte vet om ifall den man vill åt, inte råkar vara frisk? Alstrar inte den här sortens skrämselpropaganda snarare sexualskräck?"

Mauritz Edström angrep i Arbetaren Svensk Film!industris tilltag att separera könen vid föreställningarna, vilket han dock ej var ensam om: "Avsikten med Möte med livet är antagligen att skala bort litet av den försagdhet och de tabuföreställningar inför sexualiteten, som många än idag släpar med sig som ett ont arv från fordom. Befrielsen från denna känslomässiga bundenhet till skammen måste ju vara förutsättningen för att en okunnig ungdom skall kunna ta emot fakta om de sexuella problemen. Genom att man delat publiken slår filmen ihjäl sig själv, och det värsta är att det med all sannolikhet inte är prydhet som orsakat denna klyvning av publiken. Det är rent ut sagt en osmaklig publikspekulation -- man vill locka med det man samtidigt vill förta all falsk lockelse."

Personteckningen tyckte inte Edström var särskilt övertygande: "Felet med det unga paret Per Oscarsson och Doris Svedlund är att de tycks sakna v a r j e hum om sexualitet innan det går illa, de behöver t o m upplysas om att det är sunt normalt att man får barn någon tid sedan man gift sig. Publiken har följaktligen att identifiera sig med den totala okunnigheten, och vad sker då: jo man flabbar! Lite nyans borde man kunna vänta, även i en sån här sak."

Kommentar Svensk filmografi

Medicinalrådet Malcolm Tottie (1909-1996), tillsammans med Elise Ottesen-Jensen (1886-1973), pionjär på sexualupplysningens område i Sverige, medverkade på 1940-talet i flera upplysningsfilmer, bl.a. Kärlekslivets offer (1944). Det dokumentära inslaget i nämnda produktion härrörde från en österrikisk film om könssjukdomar.

Förekomsten efter andra världskriget av ett omfattande amerikanskt och engelskt filmmaterial kring könssjukdomar, befruktning och preventivmedel gav bolaget Kungsfilm uppslaget att skapa en svensk ramhandling kring några av de bästa avsnitten. Författaren Ivar Ahlstedt (1916-1967) fick uppdraget att skriva ett manuskript, medan Malcolm Tottie anlitades som medicinsk expert. Scenariot erhöll titeln "Man och kvinna".

Inspelningen startades i början av maj 1950 och avslutades i mitten av juni. Kompletteringar av dokumentära inslag om preventivteknik och förlossning gjordes i Sverige under senhösten. Titeln ändrades under arbetet till huvudpersonernas namn "Gun och Robert". Då Kungsfilms - företaget var officiellt registrerat under namnet Castellfilm - ekonomiska ställning var starkt undergrävd övertog Svensk Filmindustri via dotterföretaget Fribergs Filmbyrå produktionsansvaret i syfte att bevaka sina fordringar hos det ursprungliga bolaget. I slutet av augusti 1951 utökades filmen för att nå skatteåterbäringsberättigad längd (2000 m) och en mer säljande titel valdes.

Ett kortare meningsutbyte ägde efter premiären rum i Expressen angående de könsskilda föreställningarna. I ett tillrättaläggande (Expr 8.2.1952) från Svensk Filmindustris reklamchef Torkel Bragé påpekade denne att särskiljandet av könen ej föranletts av något påbud från censurens sida; Statens biografbyrå hade endast begärt att begreppet "sexuell upplysningsfilm" skulle anges i filmens förtexter samt i reklamen.

"Vårt beslut", fortsatte Bragé, "att visa filmen vid skilda föreställningar för kvinnor och män fattades med viss tvekan och efter upprepade förhandstestningar. De personer - bland andra även kända representanter för pressen - som såg filmen i förväg hade olika uppfattning. Dock var förespråkarna för skilda föreställningar i majoritet. De var rädda för att filmens budskap skulles slås sönder av generande flatskratt och fnissningar om ynglingar och flickor satt på samma bänk. Detta var en synpunkt som föreföll oss mycket vägande, och vi vågade inte riskera att vår ambitiösa upplysningsfilm skulle gå ett sådant öde till mötes."

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se