Hård klang (1952)

Media (150 st)

Originaltitel	Hård klang
Svensk premiärtitel	Hård klang
Distributionstitel	Du sollst nicht begehren (Västtyskland) Hård klang (Danmark) Hård klang (Norge)

Regi	Arne Mattsson
Manus	Volodja Semitjov
Produktionsledare	Lennart Landheim
Foto	Sven Thermænius
Musik	Sven Sköld (originalmusik)
Arkitekt	Bibi Lindström
Klippning	Carl-Olov Skeppstedt
Ljudtekniker	Sigurd Westerlund
Scripta	Clary Börjesson
Dialog	Hans Hergin
Inspicient	Gunnar Lundin
B-foto	Kalle Bergholm
Stillbildsfoto	Per-Olow Andersson (som Per Olow)
Musikarrangör	Sven Sköld
Smink	Eric Whiten
Förtexter	Alva Lundin

Victor Sjöström	Klaus Willenhart, kallad Kungen
Edvin Adolphson	Frans Willenhart, disponent, Klaus son
John Elfström	Olof Rydberg, stenhuggare
Margit Carlqvist	Minka, Olof systerdotter
Nils Hallberg	Teofil, invalidiserad stenhuggare
Rolf von Nauckhoff	Gert Willenhart, major i tyska armén, Frans' bror
Naima Wifstrand	klädmånglerska, berätterska
Eva Bergh	Vera, Frans' hustru
Erik Hell	Johan, betjänt hos familjen Willenhart
Magnus Kesster	Verk-Masse, arbetsledare
Dagmar Ebbesen	Hanna, trotjänarinna hos Willenharts
Axel Högel	Svenske Fredrik, äldre stenhuggare
Wiktor "Kulörten" Andersson	Karlsson, stenhuggare
Sten Mattsson	Börje, ung stenhuggare
Gösta Gustafson	Hornvall, klockare
Svea Holst	Karlssons hustru
Hedvig Lindby	gammal kvinna i byn
John Norrman	skrivare på brukskontoret
Birger Åsander	Arvid, stenhuggare
Gunnar Öhlund	stenhuggare
-	Ej krediterade:
Bengt-Eric Nordman	Heinrich Willenhart, Frans' och Veras pojke
Maj Bergqvist	kvinna i byn
Karin Högel	Svenske Fredriks hustru
Ingemar Holde	fiolspelare på avskedsfesten
Carl-Gustaf Lindstedt	fiolspelare på avskedsfesten
John Melin	gäst hos Willenhart på avskedsfesten

Produktionsbolag	Svenska AB Nordisk Tonefilm
Distributör i Sverige (35 mm)	Svenska AB Nordisk Tonefilm	1952
Laboratorium	AB Kinocentralen

En gammal kvinna i svart, klädmånglerskan i byn Brovik på småländska ostkusten, berättar om byns förvandling från ett litet bondesamhälle vid havet till industriort med egen hamn och stenexport på Tyskland.

Tysken Klaus Willenhart, av befolkningen döpt till "kungen", insåg granitens värde och öppnade stenbrottet i slutet av 1800-talet. Frans, hans äldste son, har tagit över och styr nu företaget med järnhand. Hans stora kapitalbindande investeringar oroar fadern. Världskriget rasar sedan ett par år och exporten är stoppad.

Frans' hustru Vera är tyska. Hon, fadern och brodern Gert Willenhart betraktar -- i motsats till Frans -- Tyskland som sitt verkliga fädernesland och tror på dess seger i kriget. Gert har avancerat till major i tyska armén och kommer på besök till Brovik. Han har förlorat ett öga vid fronten. Samtidigt anländer den unga Minka, systerdotter till stenhuggaren Olof Rydberg. Efter systerns död har Olof tagit hand om Minka och bekostat hennes läroverksstudier i staden. Nu vill hon försörja sig själv, men det enda skrivarbete som finns är på stenbrukets kontor.

Olof hatar den Willenhartska familjen och känner sig sviken av Minka när hon börjar arbeta på kontoret. Där fick han en gång i barndomen stryk då han tagit en gran till bränsle ur brukets skogar.

Hos Olof bor stenhuggaren Teofil, som fått foten krossad under ett stenblock men fortsätter att mejsla sten i brottet. Utan att våga visa det blir han förtjust i Minka. Olof organiserar arbetarna och leder en strejk för bättre villkor. Han avskedas av Frans men återanställs senare.

Vera dras till Gert och när denne måste återvända bryter hon upp ur äktenskapet och följer tillsammans med barnen sin svåger till Tyskland för att som sjuksköterska göra en patriotisk insats.

Åsidosatt av Frans lämnar också "kungen" Sverige. Vid den gamle patronens avskedsfest för huggarna kommer deras förbittring till uttryck och allmänt slagsmål utbryter. Mellan den forne arbetsgivaren och Olof uppstår dock i sista ögonblicket ett slags förståelse.

Den övergivne Frans grips av svårmod och börjar dricka. Minka försöker ta hand om honom; inom kort har hon blivit hans älskarinna. Driften vid bruket måste inskränkas, arbetslösheten drabbar byn och ännu en olycka: spanska sjukan. Den skördar offer i flera familjer.

Ryktet om Minkas förhållande med Frans når en dag Olof genom verkmästaren. Rasande driver han henne ur stugan, trots Teofils försök att medla. Minka flyr till Frans och installerar sig i hans hus i hopp om att kunna efterträda Vera. Frans har emellertid tappat greppet om utvecklingen. Instängd med några f d låntagande "vänner" super han ned sig och förödmjukar grovt Minka i deras sällskap.

En dag på vårvintern kommer en mina drivande in från havet och blir liggande vid iskanten. Byns befolkning flyr skräckslagna. I trotsigt överdåd rider Frans iväg för att skjuta sönder den med sitt jaktgevär. Det blir en våldsam explosion. Frans skadas dödligt av splitter i benet. Olof kommer till undsättning och lägger upp honom på sin iskälke. En sista häftig uppgörelse mellan de bägge männen leder till att Frans accepterar Olofs hjälp och uttrycker sin respekt för honom. När de kommer till stranden är Frans död. Teofil väntar där och Minka. Ingenting binder henne längre vid byn, till Teofils sorg.

Censurnummer	81082
Datum	1952-09-04
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2375 meter
Kommentar	Aktlängder: 450-525-560-570-270 = 2375 meter - 87 minuter. Aktlängder: 450, 525, 560, 570, 270.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	AGA-Baltic
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2375 meter
Längd i minuter	87 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

"Det är (-) själva miljön, som är det bästa i Arne Mattssons film. Tillsammans med sin fotograf Sven Thermænius har han på ett utomordentligt sätt fångat detta steniga vinterlandskap med det isbundna havet utanför. Hela filmen har en karg, hård, frusen skönhet. Man hade gärna sett ett fängslande drama i dessa sträva och egenartade omgivningar", skrev Nils Beyer i MT och många kritiker delade hans synsätt. Kaj Axelsson (AT) fann Hård klang "i allt väsentligt ärlig" och tyckte att den fördelaktigt skilde sig från mycken annan svensk film "genom sitt dristiga försök att skildra en social kampsituation". "Men", tillade kritikern, "ambitionen har nog varit en aning för stor, man har försökt spränga in för mycket i historien till men för balansen och stramheten".

Robin Hood (StT) hörde också till dem som redovisade två motsatta värderingar: "Hård klang är mycket bra film, i vissa avseenden, och mycket dålig film i andra avseenden. Man tycker om den och man tycker inte om." Till positiva inslag räknade kritikern den fotografiska bildberättelsen och skådespelarnas insatser. Edvin Adolphson, Victor Sjöström, John Elfström, Nils Hallberg och Erik Hell omnämndes särskilt. Men själva historien godtog inte Robin Hood på grund av dess oklarhet och många stilbrott. "Författarna lägger ut flera röda trådar. Trådarna vinglar sig om varann, trasslar in sig, och författarna hinner inte, eller förmår inte, nysta upp dem till ett dramatiskt avrundat, överskådligt nystan. Trådarna viftar med lösa ändar som frågetecken. Och åskådaren sitter där oorienterad och otillfredsställd."

Staffan Tjerneld (Expr) kände att "viljan varit god" men konstnärligt hade det burit "om kanske inte direkt åt skogen så en bra bit på väg". Recensenten uttryckte åsikten att Mattsson var en svag personinstruktör som inte förmått styra skådespelarna in i rollerna: "Om man undantar John Elfström och Kulörten finns det inte en av de medverkande skådespelarna som lyckas lämna privatstadiet och patentlåten bakom sig. Inte ens Margit Carlqvist blir någon annan än Margit Carlqvist."

Mest negativ var Snapp i Ny Dag med omdömet "ett mischmasch alltigenom": "Storyn är rapsodisk och helt i avsaknad av följdriktighet. En ytligt och dåligt gjord social skildring av brytningen mellan patriarkalism och modern kapitalism och mellan arbetare och arbetsköpare blandas helt godtyckligt med familjetragedier och billiga effekter." Det enda värdefulla recensenten kunde upptäcka var att "Nils Hallberg äntligen fått spela en karaktärsroll och visa att han inte längre är en förväxt Anderssonskans Kalle".

Om John Elfström och Nils Hallberg genomgående fick beröm hade kritikermajoriteten svårt för Naima Wifstrands roll som berätterska och "olyckssiande vala" (AT). "Vad ska man nu säga", skrev Filmson i AB, "om den sällsamma sibylla som med Naima Wifstrands dystra tunga mumlar om spanskan som vore den en digerdöd av anno 1300 och skriker om en ynka liten mina av nittonhudraarton som om det gällde en atombomb av i morgon?"

Kommentar Svensk filmografi

Författaren Hans Hergin (före 1944 Håkanson) föddes 1910 i Döderhults socken i Kalmar län och arbetade under ungdomsåren i de närliggande Våneviks stenbrott. Sin djupa förtrogenhet med småländsk stenhuggarmiljö utnyttjade han i de sociala problemromanerna "Hård klang", utgiven av Holger Schildt i Stockholm 1937, och "Berg -- öppna dig" (1946). Efter studier på folkhögskola blev han journalist på den socialdemokratiska tidningen Östra Småland 1931-1944. Sedan andra världskrigets slut bosatt i Täby norr om Stockholm, där ett femtontal novellsamlingar, romaner och pjäser tillkommit i författarverkstaden.

Motivrikedomen i "Hård klang" vållade manusförfattaren Vladimir (Volodja) Semitjov svårigheter. Någon krönikekaraktär liknande romanens visade sig inte möjlig att genomföra med hänsyn till kravet på dramatisk koncentration. Manuskriptet skrevs om sju gånger och slutligen fick Hergin lägga en inledande historisk sammanfattning i munnen på Broviks klädmånglerska (i romanen Påt-Karin) så att handlingen kunder föras över från 1800-talet till krigsåren 1917-18.

Inspelningen startade under senare hälften av mars 1952 och avslutades under första hälften av juni. Exteriörtagningar ägde bl a rum i Vånevik och i "Rid i nattmiljön" (1942/27) Viby utanför Sigtuna. Våren tvingade inspelningstruppen allt längre norrut för vinterbildernas skull, vilket föranledde några desorienterade recensenter att undra var Brovik egentligen låg.

Vid rollfördelningen markerades "tyskt" ursprung bl a genom valet av den norska skådespelerskan Eva Bergh till rollen som Frans Willenharts hustru. Märkligare var kanske att Rolf von Nauckhoff -- under andra världskriget verksam som dramaturg, kameraassistent och skådespelare vid tyska UFA, efter kriget skådespelare i tysk och österrikisk film -- fick spela Frans' tyskorienterade bror Gert. Ingen av de två medverkande skulle göra några ytterligare framträdanden i svensk film.

Filmen blev inte den skildring av arbetarrörelsens kamp kring sekelskiftet och under de första decennierna av det nya århundradet som Nordisk Tonefilm hoppats på.

Originaltitel	Hård klang (Roman)
Författare	Hans Håkanson

				1952-03-19	1952-06-10
Svenska AB Nordisk Tonefilms ateljé	Stockholm	Sverige
	Nacka	Sverige
Viby by	Sigtuna	Sverige
Vånevik	Oskarshamn	Sverige
Åsarna	Bergs kommun	Sverige
Klövsjö	Bergs kommun	Sverige
	Luleå	Sverige	(isscenerna)

Sverigepremiär	1952-09-15	Folkan	Borgholm	Sverige	87 min
	1952-09-15	Grand	Kalmar	Sverige	87 min
	1952-09-15	Metropol	Luleå	Sverige	87 min
	1952-09-15	Saga	Oskarshamn	Sverige	87 min
	1952-09-15	Saga	Sundsvall	Sverige	87 min
	1952-09-15	Roxy	Västervik	Sverige	87 min
	1952-09-15	Folkan	Örnsköldsvik	Sverige	87 min
	1952-09-15	Svea	Östersund	Sverige	87 min
Urpremiär	1952-09-15	Folkan	Borgholm	Sverige	87 min
	1952-09-15	Grand	Kalmar	Sverige	87 min
	1952-09-15	Metropol	Luleå	Sverige	87 min
	1952-09-15	Saga	Oskarshamn	Sverige	87 min
	1952-09-15	Saga	Sundsvall	Sverige	87 min
	1952-09-15	Roxy	Västervik	Sverige	87 min
	1952-09-15	Folkan	Örnsköldsvik	Sverige	87 min
	1952-09-15	Svea	Östersund	Sverige	87 min
Stockholmspremiär	1952-11-01	Olympia	Stockholm	Sverige	87 min
TV-visning	1975-08-20	TV1		Sverige	83 min
	1991-04-30	TV2		Sverige	83 min
	1997-12-05	SVT1		Sverige	83 min

Originaltitel	Clementine
Sångare	Margit Carlqvist
	Sten Mattsson	(repris)

Originaltitel	Fiskar-vals från Bohuslän
Textförfattare	Göran Svenning	(1908)
Bearbetning	David Hellström	(uppteckning 1908)

Originaltitel	Fascination/Valse tzigane
Kompositör	Fermo Dante Marchetti	(1904)
Textförfattare	Dick Manning	(engelsk text 1932)
	S.S. Wilson	(svensk text)
	Karin Wollgast	(ny svensk text 1954)
	Maurice de Féraudy	(fransk text 1904)

Originaltitel	Herre, signe du och råde
Kompositör	Johann Schop	(1642)
Textförfattare	Jesper Swedberg	(1694)
Sångare	Axel Högel
	kör	(repris)

Originaltitel	Ölandstöser
Kompositör	Otto Hultner	(1907)

Originaltitel	Björneborgarnas marsch
Kompositör	Christian Fredric Kress	(osäker uppgift)
Textförfattare	Johan Ludvig Runeberg	(svensk text 1860)

Originaltitel	An der schönen blauen Donau, op. 314
Kompositör	Johann Strauss d.y.	(1867)

1910-tal

Alkoholmissbruk

Arbetare

Arbetskonflikt

Brukspatroner

Disponenter

Industri/sten-

Invalid

Klok gumma

Klädmånglerska

Klövsjö

Minsprängning

Nacka

Nationalism

Officer

Olyckor

Otrohet

Sierska

Sjukdom/spanska sjukan

Skilsmässor

Slagsmål

Spanska sjukan

Stenhuggare

Strejker

Tysk

Viby

Världskriget/första

Vånevik

Åsarna

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2375

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2389

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm
Längd i meter	2394

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm
Längd i meter	2375

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	35 mm
Längd i meter	2375

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm
Längd i meter	2375

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm
Längd i meter	2375

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	HÅRD KLANG efter Hans Hergins roman
Tryckeri	Borås kliché & litografiska AB
Affischdesign	[?] Holmström

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	HÅRD KLANG efter Hans Hergins roman
Tryckeri	Ewes O.B. -tryck

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Hård klang. W. Semitjov.
Omfång	103 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Hård klang. Scenario. W. Semitjov.
Omfång	104 s.
Språk	Svenska

Typ	Synopsis
Manustitel	Line-up. (Jungfrudansen). W. Semitjov.
Omfång	15 s.
Språk	Svenska

Typ	Synopsis
Manustitel	Hård klang. Manskript av W. Semitjov.
Omfång	78 s. Rollista och utkast till disposition (2 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Synopsis
Manustitel	Hård klang. Manuskript: W. Semitjov. Tredje versionen.
Omfång	50 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Hård klang. Fjärde versionen.
Omfång	94 s.
Språk	Svenska

Typ	Synopsis
Manustitel	Hård klang. Synopsis. Av Hellbom-Semitjov.
Omfång	23 s. Rollista (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Hård klang. W. Semitjov.
Omfång	133 s. + 4 s. tillägg löst i manus. Miljölista (13 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Hård klang. W. Semitjov.
Omfång	120 s. + 5 s. miljölista och spelplan i ett ex.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Hård klang. W. Semitjov.
Omfång	125 s. + ca 37 s. kommentarer till manus.
Språk	Svenska

Typ	Synopsis
Manustitel	Hård klang. Manuskript: W. Semitjov. Tredje versionen.
Omfång	50 s.
Språk	Svenska

Typ	Synopsis
Manustitel	Hård klang. Manskript av W. Semitjov.
Omfång	78 s. Rollista och utkast till disposition (2 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Hård klang. W. Semitjov.
Omfång	103 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Hård klang. W. Semitjov.
Omfång	120 s.
Språk	Svenska

Typ	Kringmaterial
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	SET
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska