Barabbas (1953)

Media (1 st)

Läs mer om denna film i vår artikel "Från Körkarlen till Aniara – svensk Nobelprislitteratur på film"

Originaltitel	Barabbas
Svensk premiärtitel	Barabbas
Distributionstitel	Barabbas (Danmark) Barabbas (Norge) Barabbas - der Mann im Dunkel (Västtyskland) Barabasz (Polen)

Regi	Alf Sjöberg
Manus	Alf Sjöberg
Produktionschef	Rune Waldekranz
Foto	Göran Strindberg Sven Nykvist
Musik	Moses Pergament (originalmusik)
Arkitekt	Bibi Lindström
Klippning	Eric Nordemar
Ljudtekniker	Lars Nordberg
Regiassistent	Rolf Carlsten Bengt Lagerkvist
Scripta	Eva Sköld
Dialog	Pär Lagerkvist
Inspelningsledare	David Norberg
B-foto	Lars Johnsson
Stillbildsfoto	Lars Johnsson
Orkester	Radiotjänsts underhållningsorkester
Orkesterledare	Gunnar Staern
Kläder	Gunnar Gelbort
Smink	Sture Höglund
B-ljud	Per Lönndahl
Förtexter	Alva Lundin

-	Rollista i den ordning de framträder i filmens slutliga version:		(2885 meter)
Ulf Palme	Barabbas, rövare
Gordon Löwenadler	soldat vid fängelset i Jerusalem
Tor Bergner	soldat vid fängelset i Jerusalem
John Fischer	soldat vid fängelset i Jerusalem
Olof Lindholm	Jesus		(dubbad av Olof Widgren)
Ulf Johanson	Josef från Arimatea, sörjande vid Jesu kors
Birgitta Valberg	Veronika från Cyrene, sörjande vid Jesu kors
Barbro Hiort af Ornäs	Maria av Magdala, sörjande vid Jesu kors
Segol Mann	Johannes, sörjande vid Jesu kors
Eva Dahlbeck	den sörjande modern vid Jesu kors
Gabriel Rosén	soldaten med svampen på lansen
Gregor Dahlman	rövaren på vänstra korset
Gösta Holmström	soldat på Golgata
Holger Kax	sörjande vid Jesu kors
Hans Strååt	Simon från Cyrene, sörjande vid Jesu kors
Inge Wærn	den harmynta
Sif Ruud	den feta, innehavarinna av glädjehus i Jerusalem
Holger Löwenadler	medlem av Barabbas rövarband
Lissi Alandh	sköka i glädjehuset
Yvonne Lombard	sköka i glädjehuset
Hariette Garellick	sköka i glädjehuset
Stig Olin	medlem av Barabbas rövarband
Erik Strandmark	Petrus
Albin Erlandzon	en gammal man som samtalar med Petrus i Jerusalem
Erik Hell	en man i Jerusalem
Erik Forslund	hans åldrige följeslagare
Jarl Kulle	den spetälske i Dödens dal
Hugo Björne	den blinde i Dödens dal
Olle Hilding	äldre krukmakare i Jerusalem
Jan-Olof Strandberg	yngre krukmakare
Gregor Dahlman	arbetare i krukmakeriet
Gunnar Hellström	arbetare i krukmakeriet
Adèle Lundvall	kivnnan vid brunnen i krukmakeriet
Per Oscarsson	ynglingen som visar vägen till Lazarus
Georg Årlin	Lazarus
Tom Walter	mannen i cellfönstret som pekar ut Barabbas
Gösta Holmström	man i Krukmakaregränd som pekar ut Barabbas
Olof Sandborg	åklagaren i templet
Fritz Udén	en skriftlärd i templet
John W. Björling	en skriftlärd i templet
Sven Magnusson	den hänryckte på de kristnas möte
Eric Gustafsson	man på de kristnas möte
Elisabeth Dejou	kvinna på de kristnas möte
Anna Sjöholm	kvinna på de kristnas möte
Palle Granditsky	man på de kristnas möte
Emy Storm	kvinna på de kristnas möte
Anna-Lisa Fröberg	kvinna på de kristnas möte
Göthe Grefbo	man på de kristnas möte
Tor Isedal	man på de kristnas möte
Alexander Taikon	man på de kristnas möte
Karin Högsten	kvinna på de kristnas möte
Svenerik Perzon	man på de kristnas möte
Helga Brofeldt	den harmyntas mor
Sture Ericson	den harmyntas far
Gösta Gustafson	eremiten i öknen
Peter Lindgren	en soldat som överfalls av rövarbandet
Rune Stylander	medlem av Barabbas rövarband - bågskytt
Gösta Prüzelius	medlem av Barabbas rövarband
Mats Björne	medlem av Barabbas rövarband
Olof Nissmar	medlem av Barabbas rövarband
Margaretha Krook	en kvinna i rövarnas grotta
Olof Widgren	Sahak, slav på Cypern
Gunnar Sjöberg	uppsyningsman i koppargruvan på Cypern
Torsten Lilliecrona	uppsyningsman i koppargruvan på Cypern
Kolbjörn Knudsen	uppsyningsman i koppargruvan på Cypern
Alexander Baumgarten (som Alexander von Baumgarten)	uppsyningsman i mjölkvarnen på Cypern
Manne Grünberger	blind slav i kvarnen på Cypern
Toivo Pawlo	den enögde slaven i kvarnen på Cypern
Anders Henrikson	den romerske prokuratorn på Cypern
Henrik Schildt	prokuratorns ceremonimästare
Charles White	den svarte slaven hos prokuratorn
Olof Thunberg	en soldat vid Sahaks kors
Alexander Baumgarten (som Alexander von Baumgarten)	präst i Isistemplet i Rom
Segol Mann	kristen i slavkällaren i Rom
Sven-Eric Gamble	kristen i slavkällaren i Rom
Georg Skarstedt	nattvakten i slavkällaren i Rom
Åke Grönberg	fångvaktaren i Rom
Palle Granditsky	kristen i fängelset i Rom
Ellika Mann	kristen i fängelset i Rom
Carl Ericson	kristen i fängelset i Rom		(OBS! Ej Nils Hultgren)
Martha Colliander	kristen i fängelset i Rom
Ulf Qvarsebo	kristen i fängelset i Rom
Emy Storm	kristen i fängelset i Rom
Lillemor Biörnstad	kristen i fängelset i Rom
Åke Lindström	kristen i fängelset i Rom
Gösta Prüzelius	kristen i fängelset i Rom
Gustaf Hiort af Ornäs	kristen i fängelset i Rom
Eva Dahlbeck	en gammal kvinna vid Barabbas kors
Ulla Smidje	en ung kvinna vid Barabbas kors
-	Tillkommer medverkande i filmens långa version:
Astrid Bodin	Barabbas mor
Maria Sjöstrand	en sköka
Hans Strååt	mannen i skökornas hus
Åke Fridell	Eliahu, rövare, Barabbas far
Birger Åsander	rövare
Gustaf Malmgren	rövare
Harry Dahlgren	rövare
Tor Isedal	rövare
Jan-Olof Rydqvist	rövare
Gunnel Wadner	kvinna i rövarbandet
Torgny Anderberg	anföraren av soldaterna

Produktionsbolag	AB Sandrew-Produktion
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Sandrew-Bauman Film	1953
Laboratorium	AB Film-Labor

Vid påskhögtiden friger den romerska ockupationsmakten i Jerusalem rövaren Barabbas. Samtidigt låter den på judarnas begäran korsfästa en predikare som kallar sig Jesus och utger sig för att vara Guds son. Barabbas blir vittne till den dödes lidande och ser ett mörker sänka sig över trakten i dödsögonblicket. Upplevelsen skakar honom. Vännerna menar att han sett i syne och råder honom att fira livet, som en nådig slump plötsligt skänkt honom.

Hos Den feta på glädjehuset försöker han glömma vad han sett, men nästa morgon beger han sig ut i staden för att ta reda på vem den korsfäste var. Han träffar Petrus, en av den dödes närmaste, och Den harmynta, som i Jesus mött en god människa och därefter vigt sitt liv åt att sprida hans kärleksbudskap. Bland de spetälska i Dödens dal vittnar hon om sin tro.

Barabbas söker upp krukmakarna för att få veta något om den nya läran. Framför allt vill han veta om den döde kunde göra under. Man sänder honom till den by där Lazarus lever, mannen som Jesus återkallade från dödsriket. Men Lazarus svarar bara att "dödsriket är ingenting". Besviken återvänder Barabbas till Jerusalem.

Den harmynta grips av den romerska tempelvakten och åtalas för spridande av villoläror och hädelse. Hon döms att stenas. Barabbas följer hopen till avrättningsplatsen och blir, utan att kunna ingripa, vittne till hennes död. En blind utväljs att kasta den första stenen men träffar inte. Det gör i stället åklagaren. Barabbas sticker ned honom bakifrån med sin dolk och försvinner i tumultet kring stengropen.

I skymningen återvänder han för att hämta den döda. Han bär henne genom öknen, och under den långa vandringen minns han den tid de levde tillsammans. Hon gömde honom undan förföljare, skötte hans sår, älskade honom och blev havande. Men en dag är Barabbas försvunnen. I ensamhet föder hon ett barn som dör. Nu för Barabbas hennes kropp till Eremiten och begraver den intill barnet. Skulden för hennes död lägger han på Jesus.

Fredlös efter mordet på åklagaren blir han medlem av ett rövarband i bergen och snart dess ledare. I strid med romerska tempelvakter visar han en skoningslöshet som skrämmer till och med bandets mest härdade medlemmar. De tror sig veta att han är son till en moabitisk kvinna. Hon togs till fånga och såldes sedan till ett glädjehus i Jerusalem. Fadern är sannolikt bandets förre ledare, han som gav Barabbas hugget under ögat och senare blev dödad av denne. Modern dog på gatan vid förlossningen, uttalande en förbannelse över barnet. En natt är Barabbas plötsligt borta, som uppslukad av mörkret.

Långt senare, fängslad i Rom, berättar han för Petrus om sitt förflutna, hur han tillfångatogs av romarna och placerades i koppargruvorna på Cypern. På denna plats blir han vän med den kristne slaven Sahak; de två kedjas ihop. Sahak försöker värva sin medfånge för den nya läran, men Barabbas förmår inte tro. Han deltar dock i bönen och låter rista in Jesu namn på sin slavbricka.

En kristen uppsyningsman erbjuder Sahak arbete ovan jord. Denne vill inte skiljas från sin kamrat, och så kommer även Barabbas upp i ljuset. De två sätts i arbete i en stor sädeskvarn, där en enögd, tjuvaktig slav, som sett dem be, förråder dem. Kallade till förhör inför den romerske ståthållaren (prokuratorn) förnekar Barabbas Jesus, medan Sahak håller fast vid sin tro och blir dömd att korsfästas.

Efter vännens död får Barabbas följa ståthållaren till Rom. Han finner ingen mening i sitt liv men fortsätter ett planlöst sökande efter gemenskap. I katakombernas labyrint möter honom inga kristna, bara hans egna förtvivlade rop och de dödas ben. På återvägen till Rom ser han en brinnande byggnad. Det ryktas att de kristna satt eld på staden. Han inbillar sig att den korsfäste återvänt för att förgöra den onda världen. Äntligen finns en uppgift för honom, ett sätt att i handling visa sin solidaritet. Med en fackla hjälper han till att sprida elden.

Anklagade av kejsaren för att ha anlagt branden, fängslas de kristna överallt. Som fångar i väntan på döden återser Barabbas och Petrus varandra. Barabbas får nu veta sanningen. Det är kejsaren själv som beordrat antändningen av staden och låtit pöbeln kasta skulden på de kristna. De andra fångarna vill inte kännas vid missdådaren, som tillika frigavs i stället för deras frälsare. Förgäves vädjar Petrus till deras medkänsla: "Det är en olycklig människa och vi har ingen rätt att döma honom."

De kristna förs till avrättningsplatsen, sammansvetsade i trons gemenskap. Barabbas förblir ensam och korsfästs vid sidan av de andra. Några kvinnor hör hans sista ord, liksom riktade ut mot mörkret: "Till dig överlämnar jag min själ."

Censurnummer	82025
Datum	1953-03-10
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	3360 meter
Kommentar	Granskningskopians aktlängder: 580-545-565-570-535-565 = 3360 m - 123 minuter. Kopior nedklippta efter första stämplingen till 3260 m (4 april) (aktlängder: 580-545-565-540-520-510 = 3260 m - 119 minuter), 3015 m (1 juni) (aktlängder: 555-525-480-485-505-465 = 3015 m - 110 minuter) och 2885 m (17.10.1953) (aktlängder: 555-505-470-385-505-465 = 2885 m - 105 minuter) som blev filmens slutliga längd. Alla nedklippningar tillkom på producentens initiativ. Aktlängder: 580, 545, 565, 570, 535, 565. Filmen är jämlikt Kungl. Maj:ts beslut 9/10-53 tillåten för visning å juldagen 1953 och långfredagen och påskdagen 1954. D:o 54-55. D:o 55-56. D:o 56-57. Avslag på framställningen om förhandsbesked för nöjesskattsbefrielse enligt SFS 1952/278 exp. 21/4-53. Överklagat 13/5-53. Ingen åtgärd. Beslut 9/10-53

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Intensitetston
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	3360 meter
Längd i minuter	123 min
Akter	6 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Premiären i Stockholm föregicks av det delvis mycket negativa mottagandet vid festivalvisningen i Cannes tolv dagar tidigare, och flera av huvudstadstidningarnas recensenter refererade till detta bakslag. Även hemmakritiken förhöll sig övervägande kallsinnig, även om man erkände den konstnärliga satsningens mäktighet och Alf Sjöbergs höga ambitioner.

Helt enig var kritikerkåren i fråga om fotograferna Sven Nykvists och Göran Strindbergs insatser. "Där finns en våldsamt visionär kraft i uttrycksmedlen, en furiös brottning med det omöjliga materialet, lika grandiosa som desperata attacker mot filmens andliga mörker", skrev Harry Schein (BLM) i en för övrigt hård vidräkning med Sjöbergs tolkning av Lagerkvists text. Av skådespelarna gavs Inge Waern i rollen som Den harmynta de vackraste lovorden, men också Olof Widgren, Erik Strandmark och Anders Henrikson fick erkännsamma omdömen. Om Inge Waern skrev exempelvis Lasse Bergström (Arbetaren): "Hon ger denna tunga, intelligenta och på många sätt märkliga film dess enda klara återspegling av verkligt liv. När hon är med mister skönheten sin kyla."

Samstämmigheten beträffande huvudrollen var inte lika stark. Pelle Fritz-Crone i AT tröttnade så småningom på Ulf Palmes "stora rullande ögon" och ansåg att rollfiguren bevittnade "korsfästningsscener med samma försagda, nyfikna gluttande som en genomsnittsturist ser på tjurfäktningar i Spanien". I MT betraktade Nils Beyer med undran Palmes "välfödda lekamen" och ifrågasatte om "den sökande människoanden" skulle se ut som Ulf Palme, "i orientalisk mantel och med polisonger som en välbeställd onkel i mormors fotografialbum". Negativa var även Ny Dags recensent och Harry Schein.

Till majoriteten, som uppskattade Palmes tolkning och Sjöbergs rollinstruktion, hörde Carl Björkman: "Ulf Palme gestaltar denna förunderligt aktuella, osäkra människa med många nyanser -- finast kanske i sin blyga nyfikenhet var gång någon i hans närhet för Kristus eller Golgata på tal, fin också i sitt ängsliga vänlighetstiggeri", skrev kritikern.

Staffan Tjerneld (Expr) menade att filmen lämnade "en vanlig åskådare fullständigt likgiltig då den inte direkt tråkar ut honom" men ville undanta den "kanske inte övertygande, men i alla fall något så när sammanhängande" bilden av "den tvivlande och sökande Barabbas"; "Ulf Palme är något av en urmänniska som plötsligt stigit ut ur snårskogen och står där och blinkar i solljuset. Han är utan tvekan filmens stora tillgång vid sidan av Inge Waern, hon är mycket suggestiv som den harmynta flickan."

Övervägande positiva, med mer eller mindre uttalade reservationer, var skribenterna i AB, StT och SvD. "Bäst att säga genast: jag för min del tycker mycket, mycket om filmen", skrev Robin Hood (StT) och fortsatte: "Jag hade väntat mig något annat, något annorlunda, det medges, men Barabbas är ett storartat filmarbete. Filmen, sådan man möter den med egna ögon efter allt man läst och hört om den, gör ett intryck som inte går att skaka bort. Barabbas förföljer en timmar, dagar efter det man första gången sett den. Jag för min del skall nog aldrig glömma den, jag kommer att minnas den bild för bild, och jag är övertygad om att den en dag skall räknas till de stora verken i filmhistorien, producenterna Sandrew och Rune Waldekranz till ära och festivalen i Cannes till skam och nesa." Robin Hood kunde dock förstå att Alf Sjöbergs återblicksteknik -- utan klara markeringar -- kunde "verka förvirrande på åskådare, som saknar förmågan att uppleva spontant med ögonen och först efteråt söka 'förstå' varje detalj".

Lill i SvD karaktäriserade Sjöbergs iscensättning som en "ödmjuk återgivning av Lagerkvists roman, utan tillägg eller fråndragande, den bemödar sig att följa bokens episkt flytande handling och söker ärligt reproducera dess stämning och mening". Men hon ville samtidigit på ett annat plan "möjligen instämma i den franska kritiken: Barabbas saknar känsla". "Utan att ha tillgripit enkla eller vulgära medel kunde en annan iscensättare ha skapat en rymd av medkännande ömhet kring mannens ödsliga vandring, han kunde starkare ha accentuerat den varma sammanhållningen och den trosvissa glädjen i de kristnas krets, han kunde till och med ha tänt ett mildare och hoppfullare stjärneljus över Barabbas sista stunder. Men Alf Sjöberg är nu en gång ingen 'känslomänniska' och vi får vara tacksamma för att vi har honom sådan han är, en stilsäker, målmedveten, artistiskt beräknande regikonstnär. Och en bildskapare med få likar i den internationella filmproduktionen!"

Kommentar Svensk filmografi

Av Pär Lagerkvists (1891-1974) rika och skiftande litterära verk har hittills endast prosalegenden "Barabbas" filmats. Den utkom på Bonniers Förlag 1950. Ledamot av Svenska Akademien sedan 1940 tilldelades Lagerkvist 1951 Nobelpriset av nämnda församling, varvid valet säkerligen påverkades av den uppmärksamhet "Barabbas" rönt såväl i Sverige som utomlands.
Filmbolaget Sandrews försäkrade sig tidigt om filmrätten och Alf Sjöberg kontrakterades för manuskriptbearbetning och regi. Lagerkvist skrev själv en pjäsversion för Dramatiska Teaterns räkning. Den hade premiär 30.1.1953 i Olof Molanders regi och med Anders Ek i rollen som Barabbas. Kritiken var övervägande negativ.

Efter filmens premiär i Stockholm ifrågasatte flera recensenter berättelsens lämplighet för andra medier än det rent litterära.
I MT skrev Nils Beyer: "Han [åskådaren] undrar i sitt stilla sinne, om Pär Lagerkvists bok verkligen är så märkvärdig, att den kan bära upp allt detta enorma intresse för rövaren Barabbas. Först läste man den och lät sig villigt suggereras av diktarens vidunderliga sagostil och mytskapande kraft. Så långt var allting bra, och även om en och annan tyckte att Pär Lagerkvist nått högre i ett par av sina tidigare böcker, så var det dock ingen som missunnade honom vare sig nobelpriset eller den världsframgång, som han fick med sin bok. Men att sedan få se alltsammans på teatern igen, nu tillrättalagt som ett stycke kristendomskunskap för en publik på Barabbas' egen andliga nivå, det var en överloppsgärning. Ämnet började bli överansträngt. Man hade redan hunnit bli ganska trött på den israelitiske rövaren, då nu filmen kommer och för tredje gången vill påkalla vår uppmärksamhet för hans besynnerliga öde. Känslan av en uppskruvad entusiasm hade gjort oss skeptiska i förväg."

Efter ett år av förberedelser igångsattes inspelningen av filmen under senare hälften av mars 1952 med exteriörtagningar i Israel. I slutet av april förflyttade sig truppen till Rom där man tillbringade tio dagar. Tagningarna i Sverige startade i början av maj och huvuddelen av arbetet var avslutat vid mitten av augusti. Under hösten gjordes kompletteringar, några så sent som i december. Fotografen Sven Nykvist ersatte på utlandsresan Göran Strindberg, som insjuknat i gulsot.
Med Nobelpriset som säkring och med en produktionsinsats på över miljonen kronor hoppades Anders Sandrew kunna upprepa framgången från 1951, då bolagets film Fröken Julie (1951) i Alf Sjöbergs regi fick dela Cannesfestivalens stora pris. Denna gång blev emellertid presentationen i Cannes ett svårt bakslag, och svensk press citerade bl.a. - kanske inte utan en viss skadeglädje - kritikern Max Favalellis kommentar (Paris Presse): "Föreställ er en burlesk opera, iscensatt av en regissör med patos och spelad av en samling gubbstruttar från någon enklare stadsteater. Det är faktiskt det mest påfrestande jag har varit med om sedan jag flydde från Paris inför den tyska ockupationen."
Anders Sandrew hade spelat högt och förlorat, men förlusten kompenserades av den världspublik Arne Sucksdorff drog till biografen med Det stora äventyret (1953), för vars fullbordande och distribution Sandrews också svarade.
Filmrätten till "Barabbas" övergick senare till den italienske producenten Dino De Laurentiis, sannolikt via det amerikanska bolaget Columbia Pictures. Denne svarade 1961 för en ny inspelning i regi av Richard Fleischer och med Anthony Quinn i titelrollen. På italienska skrevs titeln Barabba.

Originaltitel	Barabbas (Roman)
Författare	Pär Lagerkvist

Originaltitel	Barabbas (Pjäs)
Författare	Pär Lagerkvist

			(kompletteringar under hösten 1952)	1952-09	1952-12
			(exteriörer och ateljéinspelningar i Sverige)	1952-05-06	1952-08-08
			(exteriörer i Israel och Rom)	1952-03	1952-04
	Acre (Akko)	Israel
	Safed (Safad)	Israel
	Negevöknen	Israel	(södra delarna)
Experimentgruvan hos Atlas Diesel (Atlas Copco)	Nacka	Sverige
Palatinen	Rom	Italien
Trajanus forum	Rom	Italien
Viktor Emanuelmonumentet	Rom	Italien
Via Appia	Rom	Italien
Villa d'Este	Tivoli	Italien
Stenhamra	Ekerö	Sverige
Halmsjön vid Arlanda	Sigtuna	Sverige
	Tel Aviv	Israel
	Jerusalem	Israel
	Nasaret	Israel
AB Sandrew-Ateljéerna	Stockholm	Sverige

Festivalvisning	1953-04-24		Cannes	Frankrike	119 min	Filmfestivalen i Cannes
Sverigepremiär	1953-05-05	Royal	Stockholm	Sverige	119 min
Urpremiär	1953-05-05	Royal	Stockholm	Sverige	119 min
TV-visning	2016-03-25	SVT2		Sverige
	2020-04-06	SVT1		Sverige

Originaltitel	Musik i urval (kontakta redaktionen för detaljer om enskilda filmer)

Apostlar

Avrättningar

Bibelmyter

Dödsstraff

Eldsvådor

Eremiter

Fängelse

Glädjehus/antika

Golgata

Grottekvarn

Gruvor

Israel

Italien

Jerusalem/antikens

Judar

Katakomber

Korsfästelse

Kristendom

Kvarn/antik sädes-

Lazarus

Lyte

Martyrer/kristna

Militär

Missfall

Palats

Palestina

Piskstraff

Prostitution

Religion

Religion/egyptisk

Religion/judisk

Religion/kristendom

Rom

Rövare

Slavar

Slavarbete

Spetälska

Öknar

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	2854

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	2854

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2857

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	35 mm
Längd i meter	2854

Typ	Duplikatpositiv
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	3329

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm
Längd i meter	2854

Typ	Videokopia digital
Bärare	Digital Betacam (PAL)

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Pär Lagerkvists BARABBAS
Tryckeri	Uddeholms Offset
Affischdesign	GöstaX Åberg

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	BARABBAS
Tryckeri	Ewes O.B. -tryck

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Film av Alf Sjöberg efter Pär Lagerkvists roman.
Omfång	145 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Film av Alf Sjöberg efter Pär Lagerkvists roman.
Omfång	145 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Film av Alf Sjöberg efter Pär Lagerkvists roman.
Omfång	145 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	"dialoglista"
Omfång	27 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Barabbas. Film av Alf Sjöberg efter Pär Lagerkvists roman.
Omfång	145 s. + Ca 50 s. anteckningsblad + 9 s. lösa blad.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Svensk dialoglista. Barabbas.
Omfång	33 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Barabbas, eng.
Omfång	26 s.
Språk	Engelska

Typ	Kringmaterial
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	1
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Franska

Typ	Övrigt tryck
Språk	Norska

Typ	Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Övrigt tryck
Språk	Tyska

Typ	Övrigt tryck
Språk	Tyska