Originaltitel | I dimma dold |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Manus |
|
Förlaga |
|
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1953-11-02 |
Eva Henning
Lora Willding
Sonja Wigert
Jimmie Hedström, femme fatale
Hjördis Petterson
Annie Eriksson, Loras moster
Dagmar Ebbesen
Vilma, släkten Wildings faktotum
Sif Ruud
Bojan, Stockholmsfnask
Mimi Nelson
frälsningssoldat
En dimmig söndagskväll blir direktör Walter Willding skjuten av sin hustru Lora i parets villa vid Erstaviken sydost om Stockholm. Mordet upptäcks av Walters älskarinna Jimmie...
Någorlunda habil, kultiverad underhållningsdeckare med fina skådespelarinsatser, men alltför många klichéer ansåg stockholmskritikerna. "Det vore för mycket sagt att I dimma...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Distributionstitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus |
|
Produktionsledare | |
Foto | |
Musik |
|
Arkitekt | |
Klippning | |
Ljudtekniker |
|
Scripta | |
Manusbearbetning | |
Inspicient | |
B-foto | |
Stillbildsfoto |
|
Musikarrangör | |
Orkesterledare | |
B-ljud | |
Mixning |
|
Eva Henning | Lora Willding | ||
Sonja Wigert | Jimmie Hedström, femme fatale | ||
Hjördis Petterson | Annie Eriksson, Loras moster | ||
Dagmar Ebbesen | Vilma, släkten Wildings faktotum | ||
Sif Ruud | Bojan, Stockholmsfnask | ||
Mimi Nelson | frälsningssoldat | ||
Sven Lindberg | kriminalkommissarie Myrman | ||
Sture Lagerwall | Jack Willding, konstnär, Loras svåger | ||
Georg Rydeberg | Walter Willding, affärsman, Loras make | ||
Hugo Björne | Fredrik Sjövall, "farbror Fred", familjens advokat | ||
Erik Strandmark | Olle Lindaeus, tillförordnad direktör i familjeföretaget, Loras kusin | ||
Erik "Bullen" Berglund | polischefen | ||
Torsten Hillberg | överkonstapel | ||
Henrik Schildt | journalist på kaféet | ||
Bengt Blomgren | journalist på kaféet | ||
- | Ej krediterade: | ||
Frithiof Bjärne | polisman i telefon | ||
Curt Ericson | kriminalpolis | ||
Sture Djerf | journalist i trappuppgången | ||
Magdalena Swahn | Annies finska hembiträde | ||
Arne Ragneborn | det finska hembiträdets pojkvän | ||
Fritiof Billquist | tidningsläsare på gatan | ||
Svea Holm | servitris på kaféet | ||
Gudrun Östbye | ung förälskad flicka på spårvagnen | ||
Mats Dahlbäck | flickans på spårvagnen kavaljer | ||
Åke Hylén | pressfotograf i trappuppgången | ||
Brita Borg | vokalist i dansorkestern | ||
Carl Andersson | bröllopsgäst | ||
Putte Wickman | klarinettist i dansorkestern | ||
Nils Poppe | medverkande i ett avsnitt ur "Tappa inte sugen" 1947 | ||
Annalisa Ericson | medverkande i ett avsnitt ur "Tappa inte sugen" 1947 | ||
- | Ej identifierade: | ||
Claes Esphagen | rockvaktmästare på restaurant Cecil | ||
Lars Wallinder | polis | ||
Gösta Lundin | en man | ||
Sven Ström | bartender | ||
Fritjof Hellberg | en herre | ||
Marianne Ljunggren | Miss China |
Produktionsbolag | AB Svensk Filmindustri | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Svensk Filmindustri | 1953 | |
Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 1994 | ||
Laboratorium | AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium | ||
Smink | Firma Carl M. Lundh AB |
En dimmig söndagskväll blir direktör Walter Willding skjuten av sin hustru Lora i parets villa vid Erstaviken sydost om Stockholm.
Mordet upptäcks av Walters älskarinna Jimmie Hedström, då hon återvänder från en båtutflykt med offrets yngre bror Jack -- en excentrisk konstnär, förälskad i Lora. Med på färden har också Olle varit, Loras kusin, nyligen hemkommen från Brasilien för att sköta det familjeföretag Lora ärvt efter sin far. Samtliga har tillbringat veckoslutet hos Willdings.
Den tyste, tillbakadragne Olle bär på en dröm; att en dag få ta hand om Walters vackra hustru. Jack anmäler mordet till polisen. Ärendet lottas på den unge kriminalkommissarien Myrman.
Efter mordet flyr Lora och irrar planlöst omkring ett par dygn i Stockholm. En natt tillbringar hon hos en prostituerad. Tidningarna rapporterar att man funnit hennes övergivna bil med mordvapnet i handskfacket. Vid en strand i närheten har man påträffat hennes hatt. Det antas att hon begått självmord.
Jagad av polisen går Lora i minnet igenom de händelser som lett fram till den desperata handlingen. Hon har haft en ensam och glädjelös barndom. Modern övergav tidigt äktenskapet och fadern begravde sig i arbete. Vid faderns död blev familjeföretagets advokat "Farbror Fred" hennes förmyndare. Walter kom in i hennes liv på själva fredsdagen 1945. Han kom henne att leva upp och finna mening i livet; hon blev djupt förälskad. Ett år senare gifte de sig. Det fanns de som varnade henne, moster Annie t ex, men Lora ville inte lyssna. Äktenskapet blir olyckligt. Walter visar sig snart vara en brutal och cynisk egocentriker. Han har gift sig för att komma åt hennes pengar och spenderar stora summor på sin älskarinna Jimmie.
Till slut orkar Lora inte hålla sig undan längre. Hon går till Annies våning, där Myrman väntar, och bekänner sin skuld till brottet. Kommissarien svarar med ett överraskande besked: Lora är formellt fri eftersom Walter redan var död då skotten avlossades, förgiftad av cyankalium. Myrmans misstankar mot henne kvarstår dock. Kanske har Lora också förgiftat sin man.
Kommissarien tvingas lägga pussel med många bitar. Walter har under den fest som hållits i villan på lördagskvällen druckit av sin favoritlikör Cherry Brandy. Någon kan ha lagt gift i flaskan. Det framkommer att värden förvarat tre giftkapslar, införskaffade i Tyskland, i sitt sovrum och till och med skrutit med innehavet. Då Myrman undersöker gömstället återstår bara två. Polisens analys visar att de endast innehåller socker. Släktens alltiallo, hembiträdet Vilma, bekänner att hon tullat den aktuella likörflaskan efter festen. Någon måste således ha lagt gift i likören vid ett senare tillfälle.
Så småningom inser Myrman vem mördaren är, men han saknar fällande bevis. Därtill kommer att det gått för honom som för detektiven i den amerikanska filmen Laura: Han har blivit kär i sitt kvinnliga "undersökningsobjekt".
Konstnären Jack tänker fira sin 40-årsdag i mordvillan och inbjuda den trängre familjekretsen. I all tysthet träffar Myrman en överenskommelse med jubilaren. Denne skall förhöra de misstänkta medan kommissarien håller sig gömd och lyssnar. Vid middagsbordet pressar Jack sin svägerska att berätta om det som hände under lördagsnatten. Äcklad av Walters och Jimmies samvaro hotar Lora att begära skilsmässa. Walter avfärdar henne hånfullt; han tänker inte släppa greppet om familjens kapital. På morgonen försöker han döda Lora med en giftkapsel i morgonkaffet. Men hon ser tilltaget, häller tillbaka koppen i kannan och serverar sin make påtår.
Efter bekännelsen försvinner Lora från sällskapet. Annie avslöjar nu att hon tidigare bytt ut kapslarna mot sockerpiller och Myrman träder fram med det bindande beviset: Den medlem av kretsen kring bordet som inte känt till kapslarnas existens har hällt gift i likören på natten. Giftet har Walter fått i sig först på söndagen. Olle störtar plötsligt ut genom glasfönstren, ned till båtbryggan. Där finner han Lora och tvingar henne att följa med i ett flyktförsök. Ombord på båten berättar han om sin plan att mörda Walter och gifta sig med henne. Han är beväpnad och desperat. Men Myrman har placerat en polis i kajutan. En strid utbryter mellan de två männen. Olle träffas av ett skott från sin egen pistol och sjunker livlös ihop.
Fallet är avslutat; mördaren har gått rättvisan i förväg. Myrman är angelägen att få träffa Lora privat. Hon säger inte nej men skjuter mötet på framtiden.
Censurnummer | 83077 |
---|---|
Datum | 1953-10-12 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2420 meter |
Kommentar | Aktlängder: 450-600-565-550-255 = 2420 meter - 88 minuter. Aktlängder: 450, 600, 565, 550, 255. |
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | AGA-Baltic |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2420 meter |
Längd i minuter | 88 min |
Akter | 5 rullar |
Någorlunda habil, kultiverad underhållningsdeckare med fina skådespelarinsatser, men alltför många klichéer ansåg stockholmskritikerna.
"Det vore för mycket sagt att I dimma dold skulle förblivit så", skrev Karl Ekwall i AT och tillade: "SFs filmare har nu en gång för alla den förmågan att komma ned på fötterna, när de tagit sig an relativt omöjliga manuskript. Det putsas och friseras och rollerna besätts med utmärkta skådespelare. Så blir resultatet trots allt ganska hyggligt ur underhållningssynpunkt. Vad skulle resultatet blivit av Vic Sunesons manus om inte Eva Henning, Sture Lagerwall och Sten Lindgren tagit sig an huvudrollerna [kritikern måste åsyfta Sven Lindberg!? Förmodligen skulle man lidit en kvalfull död i pratet och den fruktansvärt onyanserade miljön -- socialgrupp 1."
Robin Hood (StT) hade på känn att manusförfattaren Vic Suneson skulle ha vissa svårigheter med överflyttningen av den invecklade intrigen i sin deckarroman till filmspråk, eftersom han inte var någon "filmman":
"Det har gått ungefär som man kunde gissa att det skulle gå. Det har inte blivit film utan kriminalbilderbok, där de flesta bilderna visar samtalande personer. Historien berättas fram i ord, av personerna uttalade ord. Bilderna illustrerar, i stället för att berätta." Den från romanen överflyttade återblickstekniken verkade, enligt kritikern, "förvirrande på mindre intelligenta personer såsom undertecknad". Men just bristerna i manuskriptet gjorde regissören Kjellgrens och hans medarbetares insats mer respektabel:
"Han har tydligen varit medveten om manusets fällor -- de många stillastående pratscenerna -- och sökt neutralisera deras filmfördärvande verkan genom att brassa på för fullt i de mera rörliga avsnitten. Så snart det hotar bli för mycket prat smäller han och musikkompositören Nordgren till med en överaskande och häftig övergång -- pang.
Knalleffekterna -- bilolyckor, motorbåtsslagsmål -- har han byggt upp till rivande och skicklig film. Och tillsammans med fotografen Fischer har han suggestivt arbetat ut alla dimmiga och folkvimlande miljöscener."
Carl Björkman (DN) talade om "en kultiverat glättad men överkonverserad detektivfilm, en filmdeckare i smoking", vars rollfigurer tycktes honom bekanta "sedan otaliga andra sammanhang".
I Arbetaren beskrev Mauritz Edström filmen som tekniskt briljant med ett snabbt tempo utan döda punkter och ett utsökt foto. "Men vad hjälper det", fortsatte Edström, "när människorna är så totalt ointressanta, när de bara är brickor i ett puzzel och alltsammans en fråga om teknik".
Även Jurgen Schildt i MT noterade att Lars-Eric Kjellgren "utformat vissa avsnitt med en säker bildkänsla och med några raffinerade chockeffekter", men han ställde också frågan om det var "av praktiska skäl eller sund självkritik" som de svenska bolagen släppte ut "en del av sina svagare nummer på landsbygdsrepertoaren". Svagheterna beskrev Schildt i följande ordalag:
"Vill man vara riktigt kritisk kunde man säga att den berättar på ett konventionellt sätt om konventionella människor i en konventionell intrig. Man känner så innerligt väl igen miljön och omständigheterna kring mordet på den stenrike affärsmannen i hans halvbrackiga stockholmsvåning; man känner igen middagsätandet, umgänget med likörflaskor och havannacigarrer, afton!kläderna, släktporträtten på väggarna, trotjänarinnan som lyssnar vid nyckelhålen, husadvokaten som förvaltar familjetillgångarna etc. Och vem känner inte igen upplösningen, där Avslöjaren sammankallar de inblandade till en makaber tillställning för att vid groggen låta täckelset falla? Allt detta är standardin!gredienser, hämtade från den anglosaxiska detektivromanen -- inte Spillane eller Chandler föralldel, men Rinehardt, Christie, Dorothy Sayers."
Bakom pseudonymen Vic Suneson dolde sig civilin!genjören Sune Viktor Lundquist (1911-1975), en mångsysslare i byggnadsbranschen. Vid tidpunkten för filmens tillkomst var han direktör för Byggförbundets intressekontor i Stockholm och ansvarig för tidskriften Byggnadsindustrin.
Författardebuten skedde 1948 med kriminalromanen "Mord kring Maud". Suneson fortsatte därefter att regelbundet producera sig i den en gång valda genren. Sammanlagt skrev han ett 30-tal verk, varav några i samarbete med hustrun, skådespelerskan Ragnvi Lindbladh (1923-1975). Trots hans rykte som "Sveriges meste deckarförfattare" visade filmbranschen ringa intresse för hans litterära verksamhet. På 60-talet medarbetade han vid manusframställningen till Tärningen är kastad (1960/2).
"I dimma dold" utkom i Gebers kriminalserie (Hugo Gebers Förlag, Stockholm) 1951. Författaren lät öppet läsaren förstå att hans inspirationskälla var den av Otto Preminger framgångsrikt iscensatta historien om Laura (USA 1944). Den amerikanska filmens misstänkta unga kvinna spelades av Gene Tierney, Clifton Webb gjorde mördaren och Dana Andrews detektiven.
Svensk Filmindustris inspelning startade i mitten av december 1952 och pågick till början av mars 1953.
1952-12-16 | 1953-03-06 | |||||
Filmstaden | Råsunda | Sverige | ||||
Saltsjö-Duvnäs | Nacka | Sverige | ||||
Saltsjöbaden | Nacka | Sverige | ||||
Varuhuset PUB | Stockholm | Sverige | ||||
Östermalm | Stockholm | Sverige | ||||
City | Stockholm | Sverige |
Sverigepremiär | 1953-11-02 | Röda Kvarn | Eskilstuna | Sverige | 88 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
1953-11-02 | Röda Kvarn | Helsingborg | Sverige | 88 min | ||
1953-11-02 | Röda Kvarn | Linköping | Sverige | 88 min | ||
1953-11-02 | Odéon | Norrköping | Sverige | 88 min | ||
1953-11-02 | Skandia | Uppsala | Sverige | 88 min | ||
1953-11-02 | China | Örebro | Sverige | 88 min | ||
Urpremiär | 1953-11-02 | Röda Kvarn | Eskilstuna | Sverige | 88 min | |
1953-11-02 | Röda Kvarn | Helsingborg | Sverige | 88 min | ||
1953-11-02 | Röda Kvarn | Linköping | Sverige | 88 min | ||
1953-11-02 | Odéon | Norrköping | Sverige | 88 min | ||
1953-11-02 | Skandia | Uppsala | Sverige | 88 min | ||
1953-11-02 | China | Örebro | Sverige | 88 min | ||
Stockholmspremiär | 1953-11-09 | Spegeln | Stockholm | Sverige | 88 min | |
TV-visning | 1983-12-24 | TV2 | Sverige | 85 min | ||
1992-02-01 | Kanal 1 | Sverige | 85 min | |||
1999-07-23 | SVT1 | Sverige | 85 min | |||
Cinemateksvisning | 2020-11-21 | Filmhuset | Stockholm | Sverige | ||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2020-11-21 | |||||
TV-visning | 2021-04-27 | SVT1 | Sverige | |||
VOD-release | 2023-07-14 | SVT Play | Sverige | Antal dagar på SVT Play 30 | ||
TV-visning | 2023-07-20 | SVT1 | Sverige |
Originaltitel | It's a Long Way to Tipperary | |
---|---|---|
Kompositör | Harry Williams | (1912) |
Jack Judge | (1912) | |
Textförfattare | Harry Williams | (1912) |
Jack Judge | (1912) | |
Sångare | kör |
Originaltitel | Ja, vi elsker dette landet | |
---|---|---|
Kompositör | Rikard Nordraak | (1864) |
Textförfattare | Bjørnstjerne Bjørnson | (norsk text 1859) |
Sångare | kör |
Originaltitel | Der er et yndigt Land | |
---|---|---|
Kompositör | Hans Ernst Krøyer | (1823) |
Textförfattare | Adam Oehlenschläger | (1819) |
Sångare | kör |
Originaltitel | La Marseillaise | |
---|---|---|
Kompositör | Claude Joseph Rouget de Lisle | (1792) |
Textförfattare | Claude Joseph Rouget de Lisle | (fransk text 1792) |
Edvard Fredin | (svensk text 1889) | |
Sångare | kör |
Originaltitel | Slippery Samba | |
---|---|---|
Kompositör | Georges Cugaro | (1950) |
Originaltitel | I dimma dold | |
---|---|---|
Kompositör | Herbert Stéen | (1953) |
Textförfattare | Gardar | (1953) |
Sångare | Brita Borg |
Originaltitel | Treulich geführt, ziehet dahin. Ur Lohengrin | |
---|---|---|
Kompositör | Richard Wagner | (1850) |
Textförfattare | Richard Wagner | (tysk text 1850) |
Fritz Ahlgrensson | (svensk text 1874) |
Originaltitel | Sonat, piano, op. 35, b-moll | |
---|---|---|
Kompositör | Frédéric Chopin | (1837-39) |
Instrumentalist | Sture Lagerwall | (piano dubbad av ?) |
Originaltitel | Beside You | |
---|---|---|
Kompositör | Don Pelosi | |
Howard Barnes | ||
Lawrence Hall | ||
Textförfattare | Don Pelosi | |
Howard Barnes | ||
Lawrence Hall |
Originaltitel | Metronome Boogie | |
---|---|---|
Kompositör | Charles Norman | (1949) |
Orkester | Charles Normans kvintett | (grammofonskiva Metronome J 194) |
Originaltitel | Nu ska vi opp, opp, opp | |
---|---|---|
Kompositör | Jules Sylvain | (1937) |
Textförfattare | Gösta Stevens | (1937) |
Framförs av | Sture Lagerwall | (visslar) |
Originaltitel | Adagio Cantabile | |
---|---|---|
Kompositör | Albert W. Ketèlbey | (1925) |
Alkoholmissbruk |
Bröllop |
DK Kärlek |
DK Thriller |
Detektivroman |
Frälsningssoldat/kvinnlig |
Gift |
Hembiträden |
Konstnär |
Lunchmenu |
Mord |
Olycka/bil- |
Otrohet |
Polisdetektiv |
Prostitution |
Slagsmål |
Spritsorter |
Stockholm/City |
Stockholm/PUB-varuhuset |
Stockholm/Östermalm |
Varuhus |
Världskriget/Andra |
Äktenskap |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2412 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2410 |
Typ | Originalnegativ bild |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | I DIMMA DOLD |
Tryckeri | Zetterlund & Thelanders boktryckeri AB |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | I DIMMA DOLD |
Tryckeri | J. Olsén litogr.anst. |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | I DIMMA DOLD |
Tryckeri | Fotopress |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | Eva Henning och Sonja Wigert i I DIMMA DOLD |
Tryckeri | Fotopress |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | Eva Henning i I DIMMA DOLD |
Tryckeri | Fotopress |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | I dimma dold. Scenario. |
Omfång | 174 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Kringmaterial |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | I dimma dold. Scenario. |
Omfång | 174 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | I dimma dold. Scenario. |
Omfång | 174 s. |
Språk | Svenska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Album | Ja |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Danska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |