Hästhandlarens flickor (1954)

Media (1 st)

Originaltitel	Hästhandlarens flickor
Svensk premiärtitel	Hästhandlarens flickor
Distributionstitel	The Time of Desire (Storbritannien) Time of Desire (USA) Wenn das Weib erwacht (Västtyskland)

Regi	Egil Holmsen
Manus	Egil Holmsen
Produktionsledare	Sixten Lingheim
Foto	Ingvar Borild
Musik	Harry Arnold (originalmusik)
Arkitekt	Arne Åkermark
Klippning	Wic' Kjellin
Ljudtekniker	Nils-Olov Törnberger
Scripta	Ulla Skote
Inspicient	Peter Herrmann
B-foto	Tony Forsberg
Musikarrangör	Harry Arnold
Smink	Fritz Malmsjö
B-ljud	Hans Andersson
Mixning	Stig Westrell

Barbro Larsson	Lilly Lilja
Margaretha Löwler	Ragni Lilja, Lillys syster
George Fant	Lilja, hästhandlare, Lillys och Ragnis far
Birger Malmsten	Algot Wiberg
Nils Hallberg	Nisse
Marianne Löfgren	fru Johansson, husföreståndarinna
Inga Gill	Ella, piga
Ingemar Pallin	Paul Berger, pingstpredikant
Harry Persson	Kalle, stallknekt
Wiktor "Kulörten" Andersson	Gammel-John, stallknekt
Sigvard Törnqvist	''Hippologen'', informator
Solveig Jäder	Gudrun, piga
Gösta Bernhard	Berg, hästuppköpare
Chris Wahlström	Lizzie, piga
Alf Östlund	hästskötare
Gösta Qvist	hästskötare
Elsa Hofgren	Berta, värdinna på biljardsalong
Verner Edberg	Verner Sjölund
Hans Dahlberg	Hans
Curt Löwgren	Curt
Sven Berle	Sven
Astrid Bodin	kvinna på kyrkogård
Hanny Schedin	kvinna på kyrkogård

Produktionsbolag	AB Europa Film
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Europa Film	1954
Laboratorium	AB Film-Labor

De unga, vackra systrarna Lilly och Ragni Lilja är moderlösa. De lever med sin far hästhandlaren.

Under en ridtur kommer Lilly och Ragni till en damm med näckrosor. De klär av sig och badar nakna. På stranden samtalar de sedan lågmält och kysser varandra.

Deras förehavanden bevittnas av Nisse. På biljardsalongen inne i byn berättar han om det han sett. De kysstes inte som systrar, säger han, utan som ett älskande par.

Lilly och Ragni går till sängs i sitt rum. Hästhandlaren super och spelar kort med affärsbekanta. Han vinner 7 000 kr. Sedan går han och lägger sig hos pigan Ella.

Algot Wiberg återvänder till sin hemby som han länge varit borta från. Nisse känner igen honom, när han stiger av tåget vid stationen. De vandrar genom byn. Lilly och Ragni rider förbi. Nisse låter Algot få höra skvallret om flickorna, men denne vägrar att tro på det.

Algot cyklar ikapp flickorna. Ni har väl hört en massa skit om mig, säger han, det snackas skit om er också. Flickorna är dock inte talträngda. De rider i väg. Det är inget fel på dem, säger Algot sedan på biljardsalongen.

Morgonen därpå upptäcker Lilly att Ragnis säng är tom. Ragni är tillsammans med Algot. Lilly rider förbi. Sedan kysser Ragni och Algot varandra.

Ragni är helt förvandlad. Lilly känner sig förtvivlad. Hon gråter ofta.

Algot har börjat arbeta som målare.

Lilly söker sig till bönhuset. Hon hör predikanten Paul Berger lägga ut texten.

Ragni berättar för Algot att hon är med barn. Då gifter vi oss, säger han. Han har ju jobb nu. Visserligen har han haft andra planer, och när han cyklade ikapp henne och Lilly första gången, var det nästan som ett vad med Nisse. Men nu är han kär. Ragni förändras plötsligt. Hon är inte kär, säger hon och går. Algot gråter.

Ragni möter Nisse. Han söker kontakt. Han talar om badet i näckrosdammen. Sedan han såg det har han inte varit sig riktigt lik. Ragni vill inte höra mer. Hon springer sin väg.

Hästhandlaren tar emot beskedet om Ragnis havandeskap med glädje. Det är vackert med barn, säger han.

Algot och Ragni träffas på en bänk vid en kyrkogård. Vad tror du folk säger, om jag reser och lämnar dig ensam? frågar han. Jag är inte ensam, säger hon.

Lilly har sökt tröst hos Gud. Hon låter döpa sig.

Algot reser från byn. Nisse tar farväl vid tåget.

Lilly och Ragni är tillsammans på sitt rum. Ragni vill gå ner till stallet. Ett sto ska föla. Jag måste se hur svårt det är, säger hon.

Du är väl hos mig, när det är dags, säger Ragni till Lilly, när fölet lyckligen kommit till världen.

Ragni har fött sitt barn. Hon, Lilly och barnet åker hästskjuts. De passerar bönhuset.

Varje avfälling är ett hot mot vår församling, säger predikanten och tittar ut genom bönhusets fönster. Han ser hästskjutsen åka förbi. Alla har vi del av arvssynden, säger han.

I näckrosdammen rör sig två näckrosor. De glider sakta allt närmare varandra.

Censurnummer	85264
Datum	1954-11-19
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2380 meter
Kommentar	Speltid: 87 minuter. Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2380 meter
Längd i minuter	87 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Flera kritiker visade uppskattning av Egil Holmsens poetiska förmåga. Men det var egentligen bara Arbetarens Mauritz Edström som ansåg att det poetiska berättandet lyckades bära filmen som helhet:

"Egil Holmsen har med denna film efter en Artur Lundkvistnovell åstadkommit något som är rätt sällsynt i svensk film: ett poem. Hästhandlarens flickor har en tämligen tunn och begränsad handling, rymmer en mycket förenklad människoskildring och presenterar för övrigt en högst osvensk lantmiljö, som i ett annat sammanhang skulle verka grovt klichématad och overklig. Men allt detta är man här villig se bort från, därför att filmen frigjort sig från verklighetskravet, lever i en stämning, en känsla - som ett poem och en saga.

Sagan är en predikan om den sinnliga glädjen. Skildringen av hästhandlarens gård har en påtaglig, frän doft av sensualism: en plats för en frodigt bullrande livsglädje, där hästaffärerna görs upp vid en sup, pigorna stojar och hojtar och männen alltid har tid att lura sig in till de alltid villiga kvinnsen. (-)

I denna värld lever de två moderlösa flickorna i en sinnenas ensamhet. Deras hunger efter ömhet för dem först mot varann. Sedan splittras de: en finner mannen och den andra drivs i sin ensamhets förtvivlan till pingstkapellets överflöd på tårar och känslosamhet.

Naturligtvis kan filmen inte ha lyckats absorbera mer än ytskikt i Artur Lundkvists laddade prosa - det märks på en del ställen och det vore märkligt annars. Inte heller är den fri från schabloner. Men den rymmer tillräckligt av ursprunglighet för att utan större svårighet bära dessa schabloner. Den är frän, burlesk och smeksamt lyrisk. Avgörande för dessa förtjänster är dels det utsökt vackra fotot, dels ett genomgående fint spel: man vill nämna Georg Fants livsglade hästhandlare, Barbro Larsson och Margareta Löwler som de finlemmade, livshungriga flickorna samt Birger Malmsten, Nils Hallberg och Ingemar Pallin i andra säkert gjorda roller."

BLM (Harry Schein): "Hur fängslande är inte uppslaget att filma Artur Lindkvists gamla novell Hästhandlarens flickor! Den tillkom, för att använda en schablon, under den Lawrenceska tiden, vilket ger byskildringen ett ganska osvenskt, lätt exotiskt drag. Det är en exotism som är karakteristisk för Lundkvist även i hans senare produktion - så oerhört svensk men ändå så annorlunda.

De friheter som Holmsen har tagit sig med det litterära underlaget är ganska stora men ändå berättigade. Han har understrukit det incestuösa momentet mellan systrarna genom att visa vad som i novellen endast omtalas av tredje person. Han låter den ena systern överge barnafadern i stället för att hålla sig till novellens mera övertygande men i film genom tiderna grundbanaliserade omvända förhållande. Och i stället för novellens yttre cirkelrörelse ger han filmens slut en mustig stämning av happy end som är dramatiskt nödvändig och tematiskt berättigad.

Bitvis är filmen mycket vacker. Holmsen har lyckats att ge den en sensuell grundton, en outtalad men ständigt närvarande kroppslighet. Ändå ger filmen närmast ett intryck av hastverk, av goda intentioner men oansvarig nonchalans med uttrycksmedlen. I alltför långa sekvenser rider flickorna fram och tillbaka - i långa scener springer folk mot horisonten ända tills de försvinner vid horisontlinjen vilket som bekant kan ta ganska lång tid. Endast fanatiska älskare av maratonlopp torde finna dessa avsnitt uthärdliga.

Filmens största, förödande svaghet, är spelet i de två titelrollerna. Holmsen har fått tag i två söta flickor från teaterskolan - de är bra som typer, kanske till och med begåvade. Men de presterar ett amatörarbete som borde vara otillåtet i film. Bådas roller kräver en djup och variationsrik nyansering, dvs. professionella aktriser. Filmfyndsmanin vill inte bara tillfredsställa publikens krav på nya ansikten - den är också billig i drift. Men i seriösa sammanhang är den oförsvarlig - en utmaning mot yrkesskådespelare och en i långa loppet tvivelaktig favör åt 'fynden'."

Expr (Staffan Tjerneld): "Här sitter direktör Gustaf Scheutz i Europafilm med en stor ateljé och avsevärda ekonomiska resurser. Resultatet har blivit filmen Marianne - en av de äckligaste på senare år - och nu Hästhandlarens flickor som är klunsig, småsnaskig och spetsad med dränghumor. Bakgrunden är ett stycke av Sigge Starks herrgårdssverige, där två vackra systrar har som enda sysselsättning att smaska med ridspön och bada i en sjö med näckrosor. Det senare är som väl de flesta märkt otrevligt eftersom näckrosstjälkar påminner om lavemangslangar, men det ger en svensk filmregissör sådana osökta tillfällen till nudistisk kurragömma. I denna miljö placerar manusförfattaren Egil Holmsen en historia om perverterad syskonkärlek och regissören Egil Holmsen berättar den med ett patos som gör den dubbelt giftig. En scen med ett frireligiöst dop är direkt pinsam. Den överträffas dock av den erotiska bondkomiken hemma hos hästhandlaren.

Om sådana här filmer hädanefter skall bli Europafilms specialitet är det lika gott att man snarast slår igen produktionen och överlåter den fina Sundbybergsateljén till någon som har bättre användning för den."

Kommentar Svensk filmografi

Artur Lundkvists (1906-1991) novell "Hästhandlarens flickor eller Varandras mödrar" ingår i novellsamlingen "Himmelsfärd" som utkom 1935.
Författaren Artur Lundkvists första kontakt med filmproduktion ägde rum redan sommaren 1931, då han tillsammans med de unga författarna Erik Asklund (1908-1980) och Eyvind Johnson (1900-1976) samt filmteoretikern och -recensenten Stig Almqvist (1904-1967) spelade in den av SF bekostade avantgardistiska kortfilmen Gamla Stan. Senare har han under en följd av år skrivit uppmärksammad filmkritik i olika essäsamlingar och i bl.a. Ord & Bild och BLM. Aktivt har han emellertid aldrig senare intresserat sig för film och Hästhandlarens flickor tillkom helt utan hans medverkan. Detsamma är förhållandet med de två ytterligare filmer, som spelats in på motiv från berättelser av honom, Vindingevals (1968) och Komedi i Hägerskog (1968). De tre filmernas öppna spekulation i nakenhet och halvpornografi rimmade illa med Lundkvists seriösa ambitioner som författare. (Om regissören Egil Holmsen se Kommentar till filmen Farlig kurva 1952).

Avsnitt ur Hästhandlarens flickor ingår i kavalkadfilmen Syndare i filmparadiset (1956).

Originaltitel	Hästhandlarens flickor eller Varandras mödrar (Novell)
Författare	Artur Lundkvist

				1954	1954
Europa Studio	Sundbyberg	Sverige
	Örsundsbro, Uppland	Sverige

Sverigepremiär	1954-11-20	Anglais	Stockholm	Sverige	87 min
Urpremiär	1954-11-20	Anglais	Stockholm	Sverige	87 min

Originaltitel	Canadian in Mayfair
Kompositör	Walter Stott

Originaltitel	Dopsång
Kompositör	Sigvard Törnqvist

Originaltitel	Gateway to the West
Kompositör	Robert Farnon

Originaltitel	Guilty Panic
Kompositör	Hubert Clifford

Originaltitel	Symfoni, nr 1, op. 39, e-moll
Kompositör	Jean Sibelius	(1898-99)

Originaltitel	Windy
Kompositör	Erik Frank

Originaltitel	Man bli'r saa glad naar Solen Skinner
Kompositör	Kai Normann Andersen	(1939)
Textförfattare	Carl Viggo Meincke	(dansk text 1939)
	Arne Alm	(svensk text 1939)

Originaltitel	Tantis serenad
Textförfattare	Arvid Ödmann	(1902)

Syndare i filmparadiset (1956)

Citat ingår från

Hästhandlarens flickor (1954)

Biljardsalonger

Bönhus

Dop

Förlossningar

Graviditeter

Husföreståndarinnor

Hästhandlare

Informator

Kortspel

Kyrkogårdar

Målare

Nakenbad

Piga

Pingstpredikant

Predikanter

Religion

Skvaller

Stallknekt

Syskonkärlek

Vuxendop

Örsundsbro

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2389

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2394

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild för OP
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild för OP
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Slutmix
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Efter en novell av Artur Lundkvist HÄSTHANDLARENS FLICKOR
Tryckeri	Uddeholms Offset
Affischdesign	Walter Bjorne

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	HÄSTHANDLARENS FLICKOR
Tryckeri	Ewes O.B. -tryck

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Hästhandlarens flickor. Filmscenario. Efter Arthur Lundkvists novell. Författare: Egil Holmsen.
Omfång	104 s. + anteckningar på inbundna blad. Komplexlista, klädlista, P.M och adresslista (7 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Hästhandlarens flickor. Filmscenario efter Artur Lundkvists novell med samma namn. Författare: Egil Holmsen.
Omfång	97 s. Personlista (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Hästhandlarens flickor eller Varandras mödrar.
Omfång	10 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Hästhandlarens flickor.
Omfång	16 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Des Pferdehändlers Töchterlein.
Omfång	18 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår.
Språk	Tyska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Hästhandlarens flickor. Filmscenario efter Artur Lundkvists novell med samma namn. Författare: Egil Holmsen.
Omfång	97 s. Personlista (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Tyska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Spanska