Ute blåser sommarvind (1955)

Media (1 st)

Originaltitel	Ute blåser sommarvind
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Åke Ohberg
Producent	Åke Ohberg
Manus	Karl-Ludvig Bugge Ragnar Arvedson
Förlaga	Ute blåser sommervind (Roman)
Produktionsland	Sverige Norge
Produktionsbolag	AB Svea Film A/S Vega-film
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Dialogspråk	Svenska Norska
Sverigepremiär	1955-02-21

Medverkande

Margit Carlqvist
Liss Strömberg

Lars Nordrum
Claus Are

Edvin Adolphson
Tore Andersson, journalist

Sigge Fürst
"Salta Biten", anläggningsarbetare

Douglas Håge
stinsen i Kilsund

Peter Lindgren
Gustav-Adolf Hållman, anläggningsarbetare

Visa fler

Handling

Claus Aare heter en ung man som lever ett rutinmässigt och inrutat liv i Oslo. Han arbetar på ett försäkringsbolag med att sortera hålkort och är förlovad med den anemiska Eivor. Claus...

Visa hela handlingen

Press

Nästan alla recensenter var ense om att Ute blåser sommarvind var en så gott som komplett provkarta över svensk trivialfilms olika klichéer. "Förfärad tar man sig om pannan --...

Visa all press

Claus Aare heter en ung man som lever ett rutinmässigt och inrutat liv i Oslo. Han arbetar på ett försäkringsbolag med att sortera hålkort och är förlovad med den anemiska Eivor. Claus finner sig illa tillrätta i tryggheten.

I stället för att som vanligt efter arbetet åka hem till föräldrarna och Eivor, ger sig Claus en dag äventyret i våld och liftar till Sverige. Han sätter sig på ett tåg efter att slumpvis ha utvalt Arvika till färdmål, men möter på tåget den vackra och frigjorda Liss, och när Liss går av i sin hemstad Kalköping gör Claus henne sällskap. De båda lever en tid lyckliga tillsammans i ett torp som Liss äger.

En kväll kliver journalisten och levnadskonstnären Tore Andersson oförmedlat in i stugan, på jakt efter lokalfärg till en roman. Han tycker att Claus' uppbrott från hemmet och kärleksaffär med Liss är ett strålande uppslag, och kommer med olika förslag till hur historien bör sluta.

Trogen sina principer om fri kärlek, vill Liss inte binda sig vid Claus utan avvisar hans böner om att hon ska följa med honom till Stockholm. Men sedan han rest, ensam, har hon ett visst besvär med att undertrycka sina sårade känslor.

Claus reser emellertid inte till Stockholm utan till Norrland, där han får arbete som anläggningsarbetare vid ett kraftverksbygge. Genom sin rättframhet blir han snart populär bland jobbarkompisarna, särskilt sedan han i ett dansbaneslagsmål besegrat den översittaraktige Hållman.

Efter ett rådigt ingripande där han räddar hela dammanläggningen från att förstöras blir Claus uppkallad till överingenjören som erbjuder honom en post vid bolagets huvudkontor i Oslo. Claus accepterar.

Innan han tillträder sitt nya arbete, tillbringar Claus en vecka i Stockholm. Han söker upp Tore och de enas om att "den inre friheten" trots allt är viktigare än uppror mot yttre konventioner.

Tore arrangerar så att Liss kommer till Stockholm. Lyckligt återförenade tillbringar hon och Claus några dagar i skärgården. Liss blir medveten om äktenskapets fördelar när en pensionatsvärdinna samvetsgrant ser till att hon och Claus sover åtskilda.

Kvällen innan Claus ska resa till Oslo skriver Liss -- som inte insett djupet av hans känslor -- en avskedsnot till honom och bereder sig att resa hem till Kalköping. Men när hon nästa dag ska stiga på tåget på Centralen har Claus väntat på henne och de tar i stället båda lyckliga oslotåget.

Pressreaktion Svensk filmografi

Nästan alla recensenter var ense om att Ute blåser sommarvind var en så gott som komplett provkarta över svensk trivialfilms olika klichéer.

"Förfärad tar man sig om pannan -- det är inte en parodi, utan rena rama allvaret. Alltsammans!

Nakenbadet! Fäbodromantiken! Det fnittrande paret, som jagar varann så skälmskt i buskarna! Dragspelsgnället till lördagsfröjden på den lilla dansbanan vid den lilla sjön! Slagskämpen med halvlitern (-)! Och så Edvin Adolphson! Han spelar visserligen för omväxlings skull inte bonde, utan en journalist. Men det gör detsamma. Ingen tror i alla fall att den pennfäktaren nånsin varit innanför dörren till en tidning.

Alla de gamla kära klichéerna finns med i detta pekoral (-). Ändå måste jag som gammal vän av svensk sommarfilm protestera -- endast ett nakenbad . . .!? (-) Sedan Skrattbomben förde in åskådaren i en hel nudistkoloni har pretentionerna liksom stigit." (Alf Montán i Expr)

"Inte en gnutta originalitet. Inte en bild, som man ej tycker sig ha sett hundra gånger förut. (-) Det är det utmärkande för såna här lättviktare att skådespelarna är många gånger bättre än rollerna. Man sitter alltså och tittar på Margit Carlqvist, Håge, Ahrle, Fürst, Peter Lindgren och har ett visst nöje av deras soloprestationer, men själva historien om en borgargrabb i Oslo, som tröttnar att sitta på kontor, vill bli 'fri' och tar tåget till Arvika, intresserar inte det bittersta." (Robin Hood i StT)

"Åke Ohbergs regi är ibland lite schablonmässig, med nakenbad, fållbänkserotik och slagsmål efter amerikansk modell. Arbetslagets kompakta fientlighet mot nykomlingen skär också illa mot den enkla kamratlighet som brukar känneteckna arbetande människors dagliga umgänge. Men man får ge plus för de vackra naturscenerierna (bara lite för insmickrande ibland), de stundom riktigt pigga uppslagen och fyndiga replikerna samt det rejäla spelet." (E L i Ny Dag)

Även Jerome i DN fann förmildrande omständigheter i skådespelarinsatserna och ägnade dem visst utrymme:

"Av de medverkande framför kameran minns man helst Lars Nordrum som Claus, han intresserar genom sitt diskreta men ändå uttrycksfulla spel och genom sin virila men ändå ungdomliga charm. Norsk teater (och film) har här en utpräglad förste älskare-begåvning, som bör kunna bli en god tillgång för vita duken.

Att Edvin Adolphson sätter in en tacksam färgklick i den något blacka tavlan behöver väl knappast sägas. Om gestalten dock verkade något överdriven berodde detta på många faktorer (den flödande svadan kunde nog ha dämpats något redan i manuskriptet). Så Margit Carlquist! Helt lyckad är hon väl inte, är litet för hård i rösten och forcerad i sitt uppträdande. Men ett pikant och lustigt ansikte har hon (där dock den stora munnen blir litet för stor i en del närbilder)."

Kommentar Svensk filmografi

Romanen "Ute blåser sommervind" av Per Bang (1922-2010) utkom 1953 i Norge.

Med Ute blåser sommarvind avslutade Åke Ohberg (1905-1975) en femtonårig regibana inom svensk film. Han debuterade 1940 med Romans.

Filmen gjordes i en norsk och en svensk version med delvis olika rollbesättningar, avsedda att attrahera respektive lands publik. Så spelades t.ex. journalisten Tores roll av Henki Kolstad i den norska versionen.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se