Kvinnodröm (1955)

Media (1 st)

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Läs mer om denna film i vår artikel "Tåg i svensk film"

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Kvinnodröm
Svensk premiärtitel	Kvinnodröm
Internationell titel	Dreams
Distributionstitel	Kvindedrømme (Danmark) Naisten unelmia (Finland) Kvinnedrøm (Norge) Journey into Autumn (Storbritannien) Dreams (USA) Frauenträume (Västtyskland) Sueños (Spanien) Rêve de femmes (Frankrike) Sogni di donna (Italien) Sonhos de mulheres (Brasilien) Ženskie sny (Sovjetunionen) Sny žen (Tjeckoslovakien) Confesión de pecadores (Argentina) Sueños de mujer (Uruguay) Marzenia kobiet (Polen) Vrouedroom (Sydafrika) Naiste unelmad (Estland) San žene (Kroatien) Sapnai (Lettland) Női álmok (Ungern) Vrouwendroom (Nederländerna) Женские сны (Ryssland) Kadın düşleri (Turkiet) Жіночі сни (Ukraina) Žinoči sni (Ukraina)

Regi	Ingmar Bergman
Manus	Ingmar Bergman
Produktionschef	Rune Waldekranz
Foto	Hilding Bladh
Musik	- (ingen originalmusik skriven för filmen)
Arkitekt	Gittan Gustafsson
Klippning	Carl-Olov Skeppstedt
Ljudtekniker	Olle Jakobsson
Regiassistent	Hans Abramson
Scripta	Katinka Faragó (som Katherina Faragó)
Inspelningsledare	Lars-Owe Carlberg
B-foto	Bertil Wiktorsson
Passare	Gunnar Jónsson Keddy Jansson
Rekvisita	Sven Björling
Smink	Sture Höglund
B-ljud	Gösta Björck

Eva Dahlbeck	Susanne Frank, föreståndarinna för Modefoto i Stockholm
Harriet Andersson	Doris, fotomodell
Gunnar Björnstrand	Otto Sönderby, konsul
Ulf Palme	Henrik Lobelius, disponent
Inga Landgré	Marta Lobelius, Henriks fru
Benkt-Åke Benktsson	direktör Magnus
Sven Lindberg	Palle Palt, Doris fästman, student
Kerstin Hedeby-Pawlo	Marianne, Ottos dotter
-	Ej krediterade:
Naima Wifstrand	fru Arén, ägarinna till modebutiken Maison Arén
Renée Björling	Maria Berger, professorska
Ludde Gentzel	Ferdinad Sundström, modefotograf i Göteborg
Git Gay	medhjälpare i modebutiken
Gunhild Qvarsebo (som Gunhild Kjellqvist)	medhjälpare i modebutiken
Axel Düberg	fotograf i Modefotos ateljé
Marianne Nielsen	Fanny, medhjälpare i Modefotos ateljé
Jessie Flaws	sminkös i Modefotos ateljé
Bengt Schött	klädkonstnär i Modefotos ateljé
Viola Sundberg	fotomodell i sminklogen
Tord Stål	herr Barse, juvelerare
Carl-Gustaf Lindstedt	hotellportiern
Richard Mattsson	mannen på Liseberg		(rollnamnet Månsson förekommer ej i filmen)
Per-Erik Åström	chaufför
Inga Gill	expedit på konditoriet
Maud Hyttenberg	Sundströms medhjälpare
Curt Kärrby	Sundströms fotograf
Folke Åström	Sundströms medhjälpare
Asta Beckman	servitris på andra konditoriet		(rollen i stort sett bortklippt)
Ninni Arpe	dam på konditoriet
Margaretha Bergström	dam på konditoriet
Elsa Hofgren	dam på konditoriet
Millan Lyxell	dam på konditoriet
Inga Rosqvist	dam på konditoriet
Greta Stave	dam på konditoriet
Ella Welander	dam på konditoriet
Gerd Widestedt	dam på konditoriet
Ingmar Bergman	man med pudel i hotellkorridoren
-	Bortklippta i den slutliga filmen:
Siv Ericks	Katja
Gösta Prüzelius	herre på tåget
Sigvard Törnqvist	herre på tåget
Gertie Löweström (som Gertie Fagstad)	servitris på serveringen på Liseberg

Produktionsbolag	AB Sandrew-Produktion
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Sandrew-Bauman Film	1955
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2017
Distributör i Sverige (DVD)	Sandrew Metronome Distribution Sverige AB	2008
Laboratorium	AB Film-Labor

Modefotografering pågår under ledning av Susanne Frank. Modellen Doris poserar. Det är många människor i ateljén, däribland den fete direktör Magnus som dricker grogg. Ingen säger något men stämningen tycks irriterad. Direktör Magnus trummar med fingrarna.

Susanne går in i mörkrummet där hon får vara i fred. Hon tänder en cigarrett. Samtidigt hör Doris någon skvallra om Susanne och den gifte älskare hon haft i Göteborg. Honom tycks hon inte kunna glömma.

Susanne kommer ut till Doris och meddelar att det blir fotografering i Göteborg.

Doris har ett häftigt gräl med sin fästman, Palle. Han vill få henne att avstå från Göteborgs-resan. Han har just tenterat och vill fira. Men hon säger att hon måste resa.

På nattåget till Göteborg plågas Susanne av oroliga känslor. Ena ögonblicket fantiserar hon om självmord, nästa vill hon skrika ut sin längtan efter den älskade.

Susanne och Doris tar in på hotell i Göteborg.

Susanne har tagit sig ut till ett villaområde. Hon rör sig skyggt. Hon tittar mot en bestämd villa. Ut ur den kommer en kvinna med en liten pojke. Kvinnan stannar upp och tittar sig omkring.

Från ett konditori ringer Susanne upp disponent Henrik Lobelius på hans kontor. Hon vill träffa honom, men han vill inte träffa henne. Sedan ändrar han sig. Han lovar komma till hotellet kl 6.

Doris tittar på kläder och smycken i skyltfönster. En välklädd, äldre herre inleder ett samtal med henne. Han skulle vilja klä upp och smycka henne, och på en liten stund har han lyckats prata bort all hennes tvekan. De besöker eleganta butiker, och tiden rinner iväg. Plötsligt kommer hon ihåg att hon har en tid att passa.

Doris kommer en timma för sent till Götaplatsen, där fotograferingen skulle äga rum. Den väntande Susanne är ursinnig. Nu behövs en dag till i Göteborg. Men fotograferingen tänker hon genomföra utan Doris.

Doris gråter. Hennes välgörare ger tröst genom att bjuda först på konditori och sedan på Liseberg. De åker bland annat berg- och dalbana och tar sedan en taxi hem till honom.

Först nu presenterar de sig för varandra. Han heter Otto. Hon tänker kalla honom för farbror, säger hon. Han berättar om sin hustru som befinner sig på sinnessjukhus sedan 23 år. Han har också en dotter, men hon bor här mycket sällan.

Otto bjuder på champagne, när Doris klätt sig i den nyinköpta elegansen.

Hon är smått berusad och upprymd, då det ringer på dörren. Otto går för att öppna. Det är hans dotter, Marianne. Hon vill ha pengar. Hon uppträder hatiskt och berättar att hon förebereder en process för att komma över den egendom som egentligen redan är hennes. Otto känner sig pressad och skriver ut en check.

Doris iakttar uppgörelsen från ett annat rum.

Marianne upptäcker Doris och utropar skadeglatt: Far har skaffat en hobby -- ett luder!

Sedan Marianne gått, är Otto mörk till sinnes. Han ber Doris försvinna. Hon lämnar kvar alla "presenterna", när hon går.

Susanne tar emot Henrik på sitt hotellrum. Roligt att se dig en gång till i livet, säger han. Det är sju månader sedan sist, påminner hon.

Han säger att han känner sig trött -- och att han troligen kommer att vara ruinerad om ett halvår.

Båda säger att tiden, då de inte träffats, varit svår.

Vi ska inte träffas mer, säger han och gör sig klar att gå. Då ringer telefonen. Susanne lyfter luren men får inget svar på sitt anrop. Sedan smeker han hennes ansikte, och de kysser varandra.

De ligger i sängen och pratar. Han ska resa till Oslo snart. Kan hon komma dit? Hon kan inte, men hon kommer, säger hon. Och hon gläds redan.

Telefonen ringer igen. Det är Henriks fru, Marta. Hon ringer från hotellreceptionen. Hon tänker komma upp och tala med dem.

Det är Marta som har initiativet vid samtalet på hotellrummet. Susanne visar sig först stolt men blir alltmer illa berörd. Henrik tiger mest. Marta bekräftar att det var hon som ringde också för en timma sedan.

Henrik skulle ha skilt sig, om han verkligen älskade Susanne, säger Marta. Han är bunden vid sin familj, och då framför allt vid barnen. Dessutom är det sant att han är ruinerad. Men hon, Marta, har sina pengar kvar.

Marta lämnar hotellrummet. Henrik säger att han skäms. Vi ska inte ses mer, säger Susanne. Sedan går han också.

Susanne gråter i sin ensamhet. Det knackar på dörren. Kom in, säger hon. Min älskade, du kom tillbaka! Jag glömde portföljen, säger Henrik.

Doris tittar in till Susanne som helst vill vara i fred. Men Doris behöver tröst och tränger sig på, och Susanne tröstar. Vi åker till Stockholm i kväll, föreslår hon. Och så fortsätter vi som om inget hade hänt.

Susanne och Doris är tillbaka i fotoateljén i Stockholm. Palle kommer på besök. Han och Doris återförenas. De kelar och pussas.

Susanne har fått ett brev från Henrik. Han föreslår att de trots allt ska mötas i Oslo. Hon river sönder brevet.

Doris kommer fram till Susanne och säger: Är inte allting underbart, så säg!

Censurnummer	86261
Datum	1955-05-28
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2385 meter
Kommentar	Aktlängder: 500-480-500-475-430 = 2385 meter - 87 minuter. Antal kopior: 15 kopior (1955), 1 engelsktextad kopia (1963). Aktlängder: 500, 480, 500, 475, 430.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2385 meter
Längd i minuter	88 min
Akter	5 rullar
Dialogspråk	Svenska

Pressreaktion Svensk filmografi

Ingmar Bergman visade med Kvinnodröm att han är en skicklig filmskapare -- men en mindre skicklig författare. Den uppfattningen gick igen hos majoriteten kritiker, i flera fall formulerad nästan likalydande.

Arbetaren (Mauritz Edström): "Med denna film bekräftar Ingmar Bergman att här i landet är det ändå han -- just han -- som har filmens genius i sitt blod. Kvinnodröm rymmer poesi i många uppenbarelser; dramatiskt överspänd, drastisk, komisk, träffsäker sann eller rent av banal -- men filmpoesi är det. Ändå är Kvinnodröm inte mer än till det yttre en 'helgjuten' film. Invändigt löper den berg- och dalbana som i en av sina episoder. Det är en färd mellan det förtätat uttrycksfulla och det skäligen lättvindiga, som jag vill spåra till ett motsatsförhållande mellan diktaren och filmskaparen inom Ingmar Bergman: diktaren är osäkrare i greppet och har svårt att hinna med filmskaparens utveckling mot det virtuosa.

Därför kan Kvinnodröm i kärna och handling verka tunn -- två filmnovelletter ihopspunna. Om det nu inte samtidigt var så, att man hela tiden får de många kvinnobilder Ingmar Bergman tidigare gett nära inpå sig. Kvinnodröm verkar som ett facit av alla dessa tidigare kvinnobilder, svårutrett som facit visserligen men likväl envetet samlande. (-)

Inledningens skildring av stämningen i ateljén är magnifik: hovet som rör sig kring kläderna, den laddade tystnaden full av oförstådd längtan, och så Benkt-Åke Benktsson inplacerad som en oförklarad men välberäknad fulhetens pendang till det sköna, nervöst trummande med fingrarna och vällustigt drickande sin grogg. (-)

Men sedan slutar Kvinnodröm ungefär där den började. Den har visat oss mänskliga situationer, i grotesk överdimensionering visserligen men rymmande konflikter som berör oss. Men har människorna förändrats, förmår Bergman visa att någonting har skett dem? Den frågan är jag böjd att svara nej på. Man får en känsla av att Ingmar Bergman stannat upp och rundat av, när han inte orkar dikta dikten till slut. Han har skapat en vital och närgången film, men något i den fattas. Vems är till slut förtjänsten att skådespelarna presterar så ypperliga insatser i Bergmans filmer? Det kan inte vara en tillfällighet. Men ändå: Gunnar Björnstrand befäster sin ställning som en av våra främsta i konsulns gestalt, och Harriet Andersson kan trots att rollen verkar skriven för henne visa vilken säkerhet hon numera besitter. Inga Landgré och Ulf Palme fyller fint ut sina roller. Men svårast har det nog varit för Eva Dahlbeck, som lyckats ge så mycket intensivt spel i alla dessa närbilder."

SvD (Lill): "Det är roligt med Ingmar Bergman. Han kan över huvud taget inte göra en dålig eller ointressant film och han hittar alltid på något nytt, något personligt, något briljant eller åtminstone bisarrt och uppfriskande. Han liknar ingen annan och upprepar sig sällan. Men han kan naturligtvis vara ojämn och orimlig. Kvinnodröm är både ojämn och delvis orimlig, men sannerligen om den är ointressant. Otillfredsställande naturligtvis, för den som begär logisk skärpa och orubbligt sammanhang, klarhet och reda. Men i all sin tokenskap pulserande av liv, med häftiga sting av borrande människokunskap. Ja, den är helt enkelt mycket Ingmar Bergmansk.

Dialogen är inte genomgående så bra som vanligt i Bergmanfilmerna. Men Kvinnodröm har i stället utomordentligt gott om tjusande bildföljder, där tystnaden i sig själv spelar en roll, accentuerad av tickande ur, fågelsång, klangen av kyrkklockor och pendyler. Hilding Bladhs foto har fångat både skir vårstämning och pressad inomhusatmosfär i utsökta bilder."

BLM (Harry Schein): "Efter ett par likgiltiga preludier inleddes den svenska filmsäsongen med Ingmar Bergmans andra s k lustspel Kvinnodröm. Reser!vationen s k är berättigad. Det verkar som om Bergman höll sig för god för rena komedier, åtminstone inom den ram han nu arbetar i; han förbehåller sig rätten till några droppar filosofisk saltsyra eller ättiksyra. Hans förra lustspel, En lektion i kärlek, blev en enorm publikframgång vilket tyder på att det finns många som tycker om blodpalt. Kvinnodröm är avsevärt bättre vilket inte bådar så gott för dess ekonomiska framgång. Skillnaden mellan dessa båda filmer ligger huvudsakligen på det tekniska planet, i vidsträckt bemärkelse. I själva verket undrar man om inte Kvinnodröm är Bergmans skickligaste film. Berättelsetekniken, kompositionen i dess helhet, varje sekvens tagen för sig, i sista hand ett otal enskilda detaljer, är snarast perfekt. (-)

Kvinnodröm är perfekt men likgiltig underhållning. Den är i grund och botten fylld med schabloner även om varje figur får några speciella särdrag avsedda att kittla den sofistikerade publiken till att tro att de bevittnar något märkvärdigt. Filmen har tillräckligt många poänger för att skilja sig från mängden av lika likgiltiga men långt ifrån lika perfekta underhållningsfilmer men den bevarar tillräckligt mycket av deras banalitet för att åt Sandrewkoncernen ta igen de förluster den led med Gycklarnas afton. Låt oss hoppas att den gör det, med så pass stor marginal att Bergman får återvända till väsentligare uppgifter."

Kommentar Svensk filmografi

När Anders Sandrew 1952 gick med på att "mot bättre vetande" producera Ingmar Bergmans Gycklarnas afton (1953), vilken alla andra svenska producenter avböjt och som mycket riktigt uppfyllde alla deras farhågor och blev ett stort ekonomiskt fiasko, ingick i överenskommelsen att Ingmar Bergman även skulle skriva och regissera en komedi för Sandrews i samma stil som Kvinnors väntan (1952), så att "vad man förlorade på karusellen kunde man ta igen på gungorna". Det blev Kvinnodröm, och även om Ingmar Bergman självfallet bjöd till för att motsvara Anders Sandrews förväntningar, kan man inte komma ifrån att han gick till verket utan större entusiasm för uppgiften.

Resultatet visade sig heller inte motsvara förhoppningarna. Filmen blev ingen större succé och bör - av flera skäl utöver produktionsbakgrunden - snarast betraktas som en parentes i Bergmans ansträngningar att nå den konstnärliga befrielse som han så uppenbart var på väg mot i En lektion i kärlek (1954) och så övertygande nådde fram till i Sommarnattens leende (1955). Kvinnodröm var även den sista svenska film, som Bergman under 1950-talet gjorde för något annat bolag än Svensk Filmindustri. Efter den återvände han frivilligt till "fadershuset" SF.

Inspelningen av Kvinnodröm påbörjades 15.6.1954 och avslutades 4.8.1954. Därefter gjordes kompletteringar i februari 1955.

Några tidningsartiklar berättar om problem vid ett nattligt inspelningspass på Göteborgs Central. Det var 8.7.1954, och i samma dags Aftonposten skrev Björn Hedler:

"Vid 3-snåret var det stort uppbåd av filmfolk från Sandrews vid Centralen. Det var några scener ur Bergmans nya film som skulle tas. För att få med litet regn hade man engagerat brandkåren, som skulle stå för den nödvändiga blötan. Det blev emellertid inget av den saken. Bland brandmännen befann sig nämligen två amatörmusiker. Dessa övertalade sina kolleger att sympatistrejka med statisterna.

Ombudsmannen i Svenska musikerförbundet - herr Arne Dehn - var nämligen i flitig verksamhet under morgontimmarna. Han delade ut ilsket röda blockadlappar till alla som hade infunnit sig för att medverka i inspelningen.

Verkan lät inte vänta på sig och till en början såg det mörkt ut för tagningarna. Kl 4 hade man ännu inte kommit i gång.

Situationen räddades emellertid av ett 40-tal oorganiserade Göteborgsstatister och skådespelare som fick rycka in. Och man lyckades genomföra tagningarna trots motigheterna. Men regn fick man som sagt klara sig utan."

Den blockad Arne Dehns röda lappar manade om stöd för hade utfärdats av Musikerförbundet 28.6.1954 och berodde på strandade förhandlingar med Svenska Film- och Biografföreningen. Musikerförbundet hade krävt begränsning i användningen av grammofonskivor och annan s.k. mekanisk musik i film samt stopp för beställningsproduktioner åt tv-bolag i USA; de senare tog arbetstillfällen från musiker, skådespelare och statister i USA.

			(kompletteringar under fyra dagar)	1955-02-22	1955-02-25
			(34 inspelningsdagar)	1954-06-15	1954-08-04
AB Sandrew-Ateljéerna	Stockholm	Sverige
Liseberg	Göteborg	Sverige
Götaplatsen	Göteborg	Sverige
Centralstationen	Göteborg	Sverige
Hotell Göteborg	Göteborg	Sverige
Föreningsgatan	Göteborg	Sverige
Göketorpsgatan	Göteborg	Sverige
Gröna Lund	Stockholm	Sverige

Sverigepremiär	1955-08-22	Grand	Stockholm	Sverige	87 min
Urpremiär	1955-08-22	Grand	Stockholm	Sverige	87 min
Annan visning	1961			Polen		(endast filmstudios)
TV-visning	1970-02-03	TV2		Sverige	83 min
	2000-11-23	SVT1		Sverige	83 min
	2003-07-13	SVT2		Sverige	83 min
	2004-06-07	SVT1		Sverige	83 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2004-12-01
	2004-12-02
Dvd-release	2008-06-04			Sverige	83 min
TV-visning	2011-08-02	SVT1		Sverige
	2013-07-01	SVT1		Sverige
	2015-01-26	SVT1		Sverige
Annan visning	2018-02-01	Janus Films	New York	USA
FIAF-visning	2018-02-01	British Film Institute	London	Storbritannien
Cinemateksvisning	2018-04-18	Filmhuset	Stockholm	Sverige
FIAF-visning	2018-05-08	Jerusalem Cinematheque	Jerusalem	Israel
TV-visning	2018-07-10	SVT1		Sverige
Utländsk biograf exkl FIAF	2018-07-12	Metropolis	Hamburg	Tyskland
	2018-07-13	Babylon	Berlin	Tyskland
	2018-08-23	Taipei Golden Horse Film Festival	Taipei	Taiwan
FIAF-visning	2018-12-01	La Cinemathèque québécoise	Montreal	Kanada

Originaltitel	Music in the Night
Kompositör	Ludo Philipp
Sångare	Harriet Andersson

Originaltitel	Lenas tema
Kompositör	Stuart Görling	(1954)

Originaltitel	Charlie boogie
Kompositör	Charles Norman	(1941)
Orkester	Seymour Österwalls orkester	(ej i bild)
Instrumentalist	Charles Norman	(pianosolist - ej i bild)

Originaltitel	Too Late for Tears
Kompositör	Charles Pierre
	Richard Thorpe

Minns ni? (1993)	Citat ingår från	Kvinnodröm (1955)
Shortcuts från Sandrews (1999)		Kvinnodröm (1955)
Bakomfilm Kvinnodröm (1954)		Kvinnodröm (1955)

Direktörer

Disponenter

Fotoateljéer

Fotograf

Fotomodell

Förnedring

Försoning

Föräldrar och barn

Göteborg

Göteborg/Götaplatsen

Göteborg/Liseberg

Hotell

Konditorier

Konsuler

Modefotografering

Mörkrum

Nöjesfält/Liseberg

Otrohet

Stockholm

Tåg

Äktenskap

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2382

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2381

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2367

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2377

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	35 mm
Längd i meter	2385

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm
Längd i meter	2385

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	KVINNODRÖM
Tryckeri	Ewes O.B. -tryck

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	SOGNI DI DONNA
Tryckeri	Vecchioni & Guadagno

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	SOGNI DI DONNA
Tryckeri	Vecchioni & Guadagno

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	SOGNI DI DONNA
Tryckeri	Vecchioni & Guadagno

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	SOGNI DI DONNA
Tryckeri	Vecchioni & Guadagno

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	SOGNI DI DONNA
Tryckeri	Vecchioni & Guadagno

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	SOGNI DI DONNA
Tryckeri	Vecchioni & Guadagno

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	SOGNI DI DONNA
Tryckeri	Vecchioni & Guadagno

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	SOGNI DI DONNA
Tryckeri	Vecchioni & Guadagno

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	SOGNI DI DONNA
Tryckeri	Vecchioni & Guadagno

Storlek	Större än 80 x 110 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	SOGNI DI DONNA
Tryckeri	Vecchioni & Guadagno
Affischdesign	[?] Gymeoni

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	KVINNO-DRÖM
Tryckeri	Uddeholms Offset
Affischdesign	GöstaX Åberg

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Kvinnodröm. Manuskript Ingmar Bergman.
Omfång	137 s. + ca 100 s. anteckningar på inbundna blad och ca 10 s. tillägg löst i manus.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	English dialogue-list. Kvinnodröm. Directed by: Ingmar Bergman.
Omfång	21 s.
Språk	Svenska

Typ	Kringmaterial
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Kvinnodröm. Manuskript und Regie: Ingmar Bergman.
Omfång	28 s. + 1 s. produktionsuppgifter och rollista.
Språk	Tyska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Journey into autumn. 1987-12-08.
Omfång	24 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Kvinnodröm.
Omfång	29 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Kvinnodröm. Svensk dialoglista. Regi: Ingmar Bergman.
Omfång	26 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Dialoglista Kvinnodröm. November 1970.
Omfång	46 s.
Språk	Serbokroatiska

Typ	Dialoglista
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Norska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Svartvit
Bärare	DCP
Längd i minuter	88 min
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt ljud
Bärare	AUDIO

Typ	Digitalt ljud
Bärare	AUDIO

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264