En djungelsaga (1957)

Media (2 st)

Arne Sucksdorffs skildring av muriafolket i Indien, om pojken Chendru och hotet från vildmarken, personifierad av en leopard. Musik av Ravi Shankar.

Filmen inleds med att Sucksdorff introducerar oss för Indiens urinvånare, Murias. De lever i ett djungelområde och är mer eller mindre obekanta med egoism och framhåller den kollektiva lyckan som den viktigaste. Sucksdorff uttrycker en förhoppning om att publiken - när filmen är slut - inte kommer se Murias som exotiska främlingar, utan som vänner och medmänniskor.

I centrum för berättelsen står pojken Chendru, som tar hand om en leopardunge, samt Ginjo och hans hustru Riga. Ginjos vardag består av plöjning men också kamp mot vilddjur som leoparder och tigrar.

Sucksdorff har ett fint öga för detaljer och traditioner. I flera scener visar han hur människor umgås och hur deras seder ser ut. Kameraögat följer pojkar och flickor i försiktiga försök att närma sig varandra. Sagor och myter om jordgudinnor, andar och andra varelser berättas såsom de alltid berättats i flera generationer före Ginjos.

En djungelsaga kan te sig något föråldrad, sedd med dagens ögon. Det finns en inbyggd kliché om de glada men fattiga vildarna som vi ska känna sympati för, eftersom de representerar vissa ideal som vi i mer utvecklade samhällen gett upp. Samtidigt är Sucksdorff – efter att ha bott i området under en längre period – kunnig och nyanserad, försiktig och känslig i skildringen av djungelns egna folk. Filmen är dock helt klart ett barn av sin tid och vissa koloniala inslag går att läsa in.

En djungelsaga var den första filmen som filmades i AgaScope (1:2,35), den svenska varianten på Cinemascope – ett format som gör bilden bredare - men eftersom produktionen drog ut på tiden (själva inspelningen tog 18 månader) var den inte den första att släppas i formatet. Sucksdorff valde också att filma i vidvinkel då han var ute efter att försöka fånga händelser som utspelade sig i både för- och bakgrunden. Vidvinkelobjektiv, till skillnad från normalobjektiv, kan inte fokusera på ett föremål, en person eller ett djur och lämna resten av bilder ur fokus. På det viset efterliknar vidvinkelobjektiv människoögat som inte heller kan fokusera på enbart en detalj. Det kan ge en intressant upplevelse då publiken själv får välja vad den ska rikta sin uppmärksamhet på till skillnad från mer ordinära naturfilmer som bestämmer vad som är viktigt för oss åskådare att titta på.

Filmen hyllades som ett mästerverk när den kom, inte minst för färgfotot. Även Sucksdorffs regi uppmärksammades. Kritiker förundrades över filmens till synes spontana känsla. Sucksdorff blandade skickligt etnografisk film med en uppdiktad verklighet. Filmen svävade mellan spel- och dokumentärfilmsgenren och förenade vardagsrealism med en stark fascination för det mytiska, mystiska och oförklarliga.

En djungelsaga är helt och hållet inspelad på plats i Bastars djungelområde i centrala Indien.

I reklammaterial från distributören kallades filmen den dittills (1957) dyraste svenska filmproduktionen. Produktionen ska ha kostat 2,5 miljoner kronor – vilket är fem gånger så mycket som en dåtida svensk normalproduktion. I reklammaterialet berättas även att filmexpeditionens medlemmar under inspelningstiden tvingades skjuta 24 människoätande och boskapsdödande tigrar och leoparder för att freda sig.

Sanjin Pejkovic (2015)

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Hör mer om denna film i vår podd "Djur på film"

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	En djungelsaga
Svensk premiärtitel	En djungelsaga
Internationell titel	The Flute and the Arrow
Distributionstitel	Dschungelsaga (Västtyskland och Österrike) L'arc et la flûte (Frankrike) En jungelsaga (Norge) En junglesaga (Danmark) Viidakkotaru (Finland) A fera e a flecha (Portugal) La freccia e il lepardo (Italien) Flute and the Arrow (Storbritannien) Enchanted Leopard (Storbritannien) Une légende de la jungle (Schweiz) The Flute and the Arrow (USA)
Dvd-titel i Sverige	En djungelsaga

Regi	Arne Sucksdorff
Manus	Arne Sucksdorff
Foto	Arne Sucksdorff
Musik	Ravi Shankar (originalmusik)
Klippning	Arne Sucksdorff
Ljudtekniker	Nils Rehn
Regiassistent	Graeme Ferguson
Produktionsassistent	Nils Gustaf Örn Åke Bäcklund
Stillbildsfoto	Astrid Bergman-Sucksdorff
Övrig medarbetare	M.M. Sharma Hans Olsson Astrid Bergman-Sucksdorff Arvind Shah
Speaker	Gunnar Sjöberg Arne Sucksdorff (prolog utan bild) Martin Held (tysk version)

Chendru	pojken
Tengru-Shikari	pojkens farfar
Ginjo	jägaren, pojkens kusin
Riga	jägarens hustru

Produktionsbolag	AB Sandrew-Ateljéerna
	Arne Sucksdorff Filmproduktion AB
Distributör i Sverige (35 mm)	Sandrew Film & Teater AB
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2015
Distributör i Sverige (DVD)	Sandrew Metronome Distribution Sverige AB	2009
Laboratorium	Technicolor Ltd.

Bildrutan är mörk. Arne Sucksdorff talar om Murias som hör till Indiens urinvånare och som lever i Bastars djungelområde i hjärtat av Indien. Självhävdelse är ett okänt begrepp för Murias som i stället strävar efter att människor ska leva lyckliga tillsammans. Murias lever primitivt rent materiellt, men de äger stor kunskap om mänsklig gemenskap.

Sucksdorff avslutar med att uttrycka en förhoppning:

Att Murias, när filmen är slut, för publiken inte ska vara exotiska främlingar utan vänner och medmänniskor.

Efter förtexter tar själva filmberättelsen vid.

Det är marknad. Den domineras av Murias, djungelns eget folk. Här finns bland andra Ginjo och hans hustru Riga. Han är av Muria-stam men hon är av annan stam och kast. Här finns också Ginjos unge kusin Chendru och hans farfar.

Efter marknaden beger de sig alla hem till sin by. Ginjo har två bufflar spända framför sin vagn. De är grunden för familjens försörjning.

Plötsligt visar sig en leopard. Chendru griper efter sin pilbåge och vill skjuta -- men hindras. Kanske har leoparden kommit tillbaka till deras skog; en leopard dödade en gång Chendrus far. Det inträffade är ett dåligt tecken för Ginjo och Riga.

Tillbaka i byn berättar farfar sagor för Chendru på kvällen. De äldre ungdomarna är församlade i Goten, byns glada ungdomshus. Här lär sig pojkar och flickor att umgås ömt och varsamt. Här åkallas också Mata, allmodern och jordgudinnan.

Nästa dag får Chendru syn på en leopard ute i skogen. Han berättar i byn vad han sett, och detta skapar oro.

Leoparden river en av Ginjos bufflar. Det är en svår förlust, men det innebär samtidigt en möjlighet för honom att stärka sin ställning i byn, där han genom giftermålet med Riga blivit utfrusen -- om han kan döda leoparden.

Ginjo håller vakt vid buffelkadavret som så småningom lockar till sig en tiger. Ginjo skjuter med sin pilbåge och dödar den. Men byns äldste är betänksamma. De ser det som ett farligt misstag att döda en tiger, djungelgudens redskap, nu när det är dags att plöja fälten.

Ginjo får slita extra hårt med plöjningen. Han får ta sin döda buffels plats framför plogen.

Chendru fångar en leopardunge som han tar hand om och som blir allas favorit i byn.

En natt när Ginjo vaktar sitt fält, blir han överfallen och skadad av en leopard, och kort därefter tar den en get i byn.

Medan barnen i byn leker leopardjakt, bygger männen en stor leopardfälla.

På kvällen en tid senare återkommer leoparden till byn. Den undviker fällan. Oron i hyddorna är stor, och Chendru har inte minst besvär med att lugna sin nu halvvuxna leopardunge. Medan den stora leoparden befinner sig på en hyddas tak, börjar byinvånarna föra oväsen. Chendru trummar. Och till sist försvinner leoparden.

Efter detta ordnar prästerna en dans för gudarna. Man vill veta vem som bär skulden till att leoparden hemsöker byn. Gudarnas svar blir att Ginjo är skyldig. Med sin familj och sina få ägodelar tvingas han flytta ut i djungeln.

Leoparden visar sig vid floden nära byn. Männen i byn samlas till ett drev för att oskadliggöra djuret. Ginjo vill ansluta sig men nekas detta. Han är i onåd hos gudarna och bringar olycka.

Ginjo drar sig undan till sin nyuppförda djungelhydda. Chendru följer med honom.

Leoparden, som har rivit en hjort, gömmer sitt byte i ett snår och börjar retirera.

Drevet tror sig ha ringat in leoparden. Man krymper ringen och närmar sig medelpunkten. Då tittar en kanin fram. Männen brister i skratt.

Ginjo och Chendru lämnar hyddan för att delta i glädjen över den, som de tror, nedlagda leoparden. Plötsligt upptäcker Chendru leoparden som strax försvinner. Den tycks gömma sig i en klippskreva som Ginjo nu sakta närmar sig. Chendru avvaktar i bakgrunden. Plötsligt blir Ginjo överfallen av leoparden. Chendru skriker. Männen i drevet hör skriket och kommer springande.

Leoparden ligger död med Ginjos pil i sig. Ginjo är också död.

Männen från byn kommer till Riga vid hyddan. De betygar henne sin vördnad och delaktighet i sorgen.

Chendru har uppsökt ensamheten vid floden.

Censurnummer	91331
Datum	1957-12-21
Åldersgräns	Barntillåten
Originallängd	2415 meter
Kommentar	aktlängder 555-485-550-535-290 = 2415 m - 88 minuter. Aktlängder: 555, 485, 550, 535, 290.

Bildformat	2.35:1 (AgaScope)
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Färg
Färgsystem	Technicolor
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2415 meter
Längd i minuter	88 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Mästerverk! skrev ett par kritiker om En djungelsaga. Och även de, som inte använde just det ordet, gav intryck av att ha samma uppfattning.

Filmen mottogs med unison entusiasm i stockholmspressen. Inte minst prisades Sucksdorffs färgfoto, och detta mest vältaligt av Staffan Tjerneld i Expressen. Påfallande är även hur de invändningar, som några kritiker ändå reste mot filmen, nästan tas tillbaka genom sammanfattande beröm av den konstnärliga helheten.

DN (C B-n): "Det lönar sig inte att söka värja sig mot de superlativer som väller över en när man ska söka formulera ett omdöme om Arne Sucksdorffs En djungelsaga, som på lördagen hade sin premiär på Royal. Den är ett mästerverk. En film i världsklass. Den är ett arbete av det slag om vilket det med en banal vändning brukar heta att det 'utgör en heder för sitt land'. Walt Disney -- som självfallet är den filmskapare som närmast anmäler sig till jämförelse -- har icke skapat någon film överlägsen denna. (-)

I denna berättelse uppenbarar Arne Sucksdorff ännu en gång -- och nu med en styrka som aldrig förr -- att han på en gång är en utomordentlig iakttagare av verklighetens spännande värld och en diktare, äkta och ursprunglig. Den indiska by om vilken han berättar, återger han med etnografisk exakthet, men man bevarar ändock hela filmen igenom en stark känsla av att det inte är det etnografiska som för honom varit huvudsaken. Det mytiska och det mystiska är oavbrutet med i filmen, gripenheten inför det ofattbara och oförklarliga, skrämseln -- och mer än så: den självklara moralen, den obrottsliga lojaliteten stammens män emellan. Det är en saga vars poesi sjunger i lianernas kablar.

Häpen reflekterar man över vilket enormt regiarbete som måste ligga bakom denna skenbart spontana film, där man också gärna skänker en eloge åt det svenska AgaScope-systemets perfekta arbete, ett mästerprov utfört under de svåraste förhållanden. (-)

Det är en sällsynt ren film som Arne Sucksdorff har åstadkommit med detta sitt oöverträffade mästerverk, mänsklig och högtidlig, inte ett ögonblick sentimental. Hans djungelsaga är den utan jämförelse största svenska s k kulturinsats under det år som nu går till ända. Också han berättar en saga om Asien, en saga om tigerns hopknipna käft med vatten drypande från morrhåren, om lyssnande apor och vippande vattenliljor. Som konstnär framträder Arne Sucksdorff här som jämbördig med den unge Harry Martinson."

Expr (Staffan Tjerneld): "Hans film är på en och samma gång en dokumentärfilm och en spelfilm med stort konstnärligt värde. Den är enkel och sann utan all falsk dramatisering. Men mitt i detta ger hans artister, medlemmar av djungelfolket Murias, uttryck åt hela skalan av mänskliga känslor. För åskådaren verkar de vara helt sig själva ovetande om allt vad filmkameror heter. Men detta kan ju endast vara resultatet av ett avancerat spel och en mycket fin regi från Arne Sucksdorffs sida. Ja, frågan är om man inte den här gången måste ge priset åt regissören Sucksdorff.

Men man tvekar. Fotografen Sucksdorff, som nu för första gången gör en stor färgfilm, har nått sensationella resultat. Han har fört färgfilmen ett stort stycke framåt, gjort den till ett verkligt konstnärligt medel. Medan man tidigare nöjt sig med att återge huvudfärgerna i ett motiv i stort sett riktigt, går Sucksdorff vidare mot de tusentals små nyanser och halvtoner som våra färgintryck är uppbyggda av. Det finns otaliga ställen i En djungelsaga där man vill hejda filmen för att njuta av och studera en detalj. Det kan vara en tår på en mörk flickas kind, en droppe på ett blad, en dansande gestalt mot en svart bakgrund, en fågel eller rinnande vatten. Eller helt enkelt människorna, som är bland de vackraste man sett.

En djungelsaga har bara ett enda dramatiskt motiv: kampen mot leoparderna. Men det varieras så skick!ligt att spänningen är lika stark genom hela filmen. Ja, den förmår till och med samla sig till ett crescendo, där ljudet liksom tidigare i filmen är utomordentligt utnyttjat.

Med En djungelsaga gör Arne Sucksdorff sitt definitiva inträde i världsfilmen."

MT (Nils Beyer): "Allt vad han här vill berätta om det intressanta Muriafolket och dess liv i djungeln må vara hur förträffligt som helst -- det är dock bara ett svepskäl för en man, som är bergtagen av det moderna måleriet med färgkamera och på bioduk. Vackrare går det inte att skildra i levande bilder än dessa mörkhyade människor i deras primitiva och magiska värld och det äventyrliga landskap, som omger dem i hjärtat av Indien. Det är som om vi flyttades ett par tusen år tillbaka i tiden, då skapelsen ännu var ny och blank och solen lyste över själva paradisets lustgård. (-)

Kampen mot leoparden och skildringen av hur folket till sist går man ur huse för att med sina pilbågar ta död på den är filmens lilla dramatiska story. Här lyser väl arrangemanget igenom trots den etnografiska äktheten i bilderna -- och så värst tagen blir man inte heller av slutpoängen, då den lille pojken med sitt liv fått sona gudarnas vrede. Han och leoparden ligger döda bredvid varandra i stengrottan, där den sista striden utkämpats. Det är lite onödigt melodramatiskt i en film, som dock framför allt vill vara autentisk.

Men samtidigt rör vi här vid en svårighet i hela den genre, som Arne Sucksdorff odlar -- att skapa dramatik av livet självt och med vilda djur och älskliga naturbarn som amatörskådespelare klippa ihop en spännande handling. Rena spelfilmer ger i allmänhet starkare verklighetsillusion. Men det märks samtidigt, att Arne Sucksdorff under sin nära treåriga vistelse bland Muriafolket kommit på verkligt god fot med sitt värdfolk och fått dem att uppträda naturligt och ohämmat framför kameran."

Kommentar Svensk filmografi

En djungelsaga är helt och hållet inspelad på plats i Bastars djungelområde i centrala Indien, trots att filmen förekommer i Sandrew-Ateljéernas produktionslista med nummer 236. I reklammaterial från distributören kallas En djungelsaga den hittills (1957) dyraste svenska filmproduktionen. Någon produktionskostnad uppges dock inte. I Expressen (13.10.1957) kommer dock Alf Montán med en sifferuppgift. Produktionen ska ha kostat 2,5 miljoner kr - vilket är 5 gånger så mycket som en samtida svensk normalproduktion.

Vid inspelningen av En djungelsaga kom för första gången AgaScope, det svenska "CinemaScope"-formatet, till användning. P.g.a. filmens långa produktionstid blev den dock inte den första AgaScope-film som mötte biopubliken.

Den långa produktionsprocessen sammanfattas så här i reklammaterialet för filmen:

"I tre år har Sucksdorff hållit på med denna gigantiska uppgift, som började med förberedelser 1954 och avslutades med färdigställandet av kopiorna på Technicolor-laboratoriet i London i december 1957. Det var i februari 1955 Arne Sucksdorff lämnade Sverige och flög till Bastardistriktet i centrala Indien med 6000 kg utrustning och teknisk personal - inkluderande hustru Astrid, som varit stillbildsfotograf. Med undantag av några månaders retur till Stockholm och London på hösten samma år för tekniska prov, har han hållit på sedan mitten av december 1955 till den första juni 1957 med inspelningen av denna film, som han själv rubricerar som 'det största äventyret'. Därefter har hela sommaren och hösten åtgått för det synnerligen komplicerade arbetet med klippning, musiksättning, mixning och alla andra laboratoriedetaljer."

I reklammaterialet berättas även att filmexpeditionens medlemmar under inspelningstiden tvingades skjuta 24 människoätande och boskapsdödande tigrar och leoparder för att freda sig.

Se även Kommentar till Det stora äventyret (1953).

				1955-12	1957-06
Bastar-distriktets djungelområde	Chhatisgarh	Indien

Sverigepremiär	1957-12-26	Palladium	Malmö	Sverige	88 min
Urpremiär	1957-12-26	Palladium	Malmö	Sverige	88 min
Stockholmspremiär	1957-12-28	Royal	Stockholm	Sverige	88 min
TV-visning	1966-01-21			Sverige	85 min
	1983-01-16	TV2		Sverige	85 min
	1992-01-01	TV2		Sverige	85 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2001-09-19
	2001-09-23
	2001-09-30
Dvd-release	2009-08-05			Sverige
TV-visning	2011-04-12	SVT1		Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2012-11-24
	2012-11-27
TV-visning	2013-04-02	SVT1		Sverige
	2015-01-20	SVT1		Sverige
	2017-02-28	SVT1		Sverige
	2019-05-28	SVT1		Sverige

Originaltitel	Musik i urval (kontakta redaktionen för detaljer om enskilda filmer)

Filmbewertungsstelle (Wiesbaden)	Wiesbaden	1959			(prädikat: besonders wertvoll)
Festivalpris	Montevideo	1958			(stora priset i kat. dokumentär konstnärlig film)
Commission Supérieure Technique du Cinéma	Cannes	1958
Folket i Bild	Stockholm	1957			(silverstatyett)

Skönheten skall rädda världen (2000)

En djungelsaga (1957)

Barnfilm

Dans/religiös

Djungel/Indien

Dödsfall

Främlingskap

Förnedring

Gemenskap

Indien/Bastar

Indier/Muria-folket

Jakt

Leoparder

Tigrar

Äktenskap

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	1950

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2531

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2525

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ Huvudtext
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ Huvudtext
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ Huvudtext
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ Huvudtext
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ Huvudtext
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ Huvudtext
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv Huvudtext
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv Huvudtext
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Separationspositiv
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	16 mm

Typ	Tonnegativ Huvudtext
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ Huvudtext
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ Huvudtext
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ Huvudtext
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ Huvudtext
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ Huvudtext
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ Huvudtext
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ Huvudtext
Materialbas	Acetat
Bärare	16 mm

Typ	Tonnegativ Huvudtext
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonpositiv
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	EN DJUNGELSAGA
Tryckeri	Robert E. Petersen offset-bogtryck

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	EN DJUNGELSAGA
Tryckeri	Ivar Hæggströms lito

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	möt Chendru i Arne Sucksdorffs stora färgfilm i Agascope från en indisk djungel
Tryckeri	Uddeholms Offset
Affischdesign	Anders Beckman

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	EN DJUNGELSAGA
Tryckeri	Uddeholms Offset
Affischdesign	GöstaX Åberg

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	Arne Sucksdorffs mesterværk EN JUNGLESAGA
Tryckeri	Parrot Litho A/S

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	EN DJUNGELSAGA
Tryckeri	Ivar Hæggströms lito

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Dialoglista
Manustitel	Speakertext till En djungelsaga.
Omfång	14 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Speakertext till En djungelsaga.
Omfång	13 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	En djungelsaga
Omfång	2 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Speakertext, kompletterad mars 2009. En djungelsaga.
Omfång	14 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	A Jungle Saga. Narrator's script.
Omfång	8 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	5
Dia	SET
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Tyska

Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Färg
Längd i minuter	93 min
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt ljud
Bärare	WAV

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264