Jungfrukällan (1960)

Media (4 st)

Ingmar Bergman byggde sin film om jungfrun som inte kom hem från skogen på en medeltida visa om ett mirakel. Våldsskildringarna uppfattades som så råa att den svenska censuren fick kritik och New York Times kritiker baxnade.

”Du ser det. Gud, du ser det. Det oskyldiga barnets död och min hämnd. Du tillät det. Jag förstår dig inte. Jag förstår dig inte. Ändå ber jag dig nu om förlåtelse. Jag vet inget annat sätt att försona mig med mina egna händer. Jag vet inget annat sätt att leva.”

Max von Sydow har stapplat bort från sin dotters döda kropp, och kan knappt stå upp av sorg. Han har mördarnas blod på händerna. Han har skurit halsen av en av dem, strypt den andra och knäckt nacken på en oskyldig pojke. Männen har hjälpts åt att hålla isär hans dotters ben, våldtagit henne, slagit ihjäl henne med en påk och dragit av henne kläderna för att sälja dem.

Det här var man inte van att se 1960. En vild debatt utbröt, censuren fick kritik och filmen anmäldes till JO (som lämnade anmälan utan åtgärd). Och om man drog efter andan här, så blev New Yorks Times kritiker Bosley Crowther direkt vämjd: ”Bergman har fyllt filmen med brutala scener som är så gränslöst realistiska att åskådaren kan bli äcklad och chockad. […] Hur mycket man än välkomnar ett enklare och klarare Bergman-tema, så finns det en punkt en konstnär inte kan passera utan att riskera att bli osofistikerad. […]. Våldtäktsscenen är mindre utförlig än i Europa, men bilderna är ändå gruvliga. […]”

Bosley Crowther väntade sig mer av Bergman än en film om gott och ont. Men det är vad det är. En film om ont och gott, tro och tvivel, offer och skuld. Den goda jungfrun är ljus, den onda fostersystern är mörk, den ömma modern är from och den starka fadern rättrådig. Man ber bordsbön och har krucifix, men den gamla tron sitter i väggarna. Dottern kvittrar på om kläder och kavaljerer som i vilken film som helst, men när hennes far får veta att hon är mördad blir Jungfrukällan en isländsk saga. Det enda den vilt sörjande mannen visar är tyst och orubblig beslutsamhet: ”Du får gå och hämta slaktkniven åt mig.” I en hjärtskärande avståndsbild brottas han med en ensam ungbjörk. Han väcker mördarna innan han dödar dem, och han gör det utan att yttra ett ord. Men pojken sliter han ur sin hustrus famn och svingar in i väggen. När kroppen ligger där vill han göra honom levande igen. På knä vid sin dotters kropp rör han vid henne som om han inte kan förstå att det är sant. I filmens vackraste bild ser vi familjen uppifrån: föräldrarna håller om sitt barn, och skuggor av björklöv rör sig över den dödas ansikte.

Manuset är skrivet av författaren Ulla Isaksson, och bygger på en visa från 1300-talet, en visa om en legend. Sven Nykvists foto påminner om Katsuo Miyagawas bilder i Akira Kurosawas Rashomon, som också handlar om ett våldsdåd i en skog. Bergman beundrade Kurosawas film, och var väldigt nöjd med sin egen. Åtminstone 1960. I boken "Bergman om Bergman" (av Stig Björkman, Torsten Manns och Jonas Sima) säger han: ”Jungfrukällan, den tyckte jag ju då var en bra film. Jag tyckte den var inihelvete bra! Jag tyckte det var en av mina bästa filmer, jag tyckte den var storartad.”

Carl Björkman i Dagens Nyheter höll med. Han kallade Jungfrukällan Bergmans bästa film, ”ett verk i klass med det finaste som nu görs inom svensk dikt och konst”, en film ”i världsfilmens elit”. I BLM skrev Jörn Donner om filmens idévärld och om förbindelsen med Bergmans tidigare motiv: ”Det finns hos honom, i synnerhet i Gycklarnas afton, en moral om förnedringens ära, den besegrades heder, en direkt fortsättning på hans 40-talistiska frågor. Som konstnär står han på de besegrades, de förtappades, de oskyldigt lidandes sida, och han vet att gränsen mellan synd och dygd är ringa och vag.” Dagens Nyheters Olof Lagercrantz ansåg att Bergman bara var ute efter att skapa sensation. ”[…] Där anda och själ borde vara skramlar en död mekanik. Jag har ingenting emot ett teatraliskt gyckelspel, men kalla det vad det är – ett gyckel.”

Filmen fick kritikerpriset i Cannes och en Oscar för bästa icke engelskspråkiga film. Wes Cravens skräckfilm The Last House on the Left från 1972 är inspirerad av Jungfrukällan.

Nina Widerberg (2015)

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Läs mer om denna film i vår artikel "Att skriva filmmanus"

Läs mer om denna film i vår artikel "Saken är Oscar!"

Läs mer om denna film i vår artikel "Bland hjälmar och trikåer – medeltiden på film"

Läs mer om denna film i vår artikel "SF 100 år"

Läs mer om denna film i vår artikel "Svenskarna och Golden Globe"

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Jungfrukällan
Svensk premiärtitel	Jungfrukällan
Internationell titel	The Virgin Spring
Distributionstitel	Die Jungfrauenquelle (Västtyskland) La source (Frankrike) El manantial de la doncella (Spanien) La fuente de la doncella (Argentina) Źródło (Polen) Pramen panny (Tjeckoslovakien) Szűzforrás (Ungern) Die maagdefontein (Sydafrika) Дзявочая крыніца (Vitryssland) Dzjavočaja krynica (Vitryssland) Изворът на девственицата (Bulgarien) Izvor't na devstvenicata (Bulgarien) Jomfrukilden (Danmark) Neitsiallikas (Estland) I pigi ton parthenon (Grekland) Djevičanski izvor (Kroatien) La fontana della vergine (Italien) מעיין הבתולים (Israel) Mergelių pavasaris (Litauen) De maagdenbron (Nederländerna) Jomfrukilden (Norge) A fonte da donzela (Brasilien) A fonte da virgem (Portugal) Izvorul fecioarei (Rumänien) Девичий источник (Ryssland) Devičij istočnik (Ryssland) Prameň panny (Slovakien) Neidonlähde (Finland) Kaynak (Turkiet) Дівоче джерело (Ukraina) Divoče džerelo (Ukraina) Genç kız pınarı (Turkiet)
Videotitel i Sverige	Jungfrukällan

Regi	Ingmar Bergman
Manus	Ulla Isaksson
Produktionschef	Carl Anders Dymling
Produktionsledare	Allan Ekelund
Foto	Sven Nykvist
Musik	Erik Nordgren
Arkitekt	P.A. Lundgren
Klippning	Oscar Rosander
Ljudtekniker	Aaby Wedin
Regiassistent	Lenn Hjortzberg
Scripta	Ulla Furås
Inspicient	Carl-Henry Cagarp
B-foto	Rolf Holmqvist
Rekvisita	Karl-Arne Bergman
Kläder	Marik Vos
Smink	Börje Lundh
B-ljud	Staffan Dalin
Specialeffekter, ljud	Evald Andersson
Övrig medarbetare	Lennart Blomqvist (scenmästare)

Max von Sydow	herr Töre i Vänge
Birgitta Valberg	fru Märeta, herr Töres maka
Gunnel Lindblom	Ingeri, herr Töres och fru Märetas fosterdotter
Birgitta Pettersson	Karin, herr Töres och fru Märetas dotter
Axel Düberg	den magre, vallare
Tor Isedal	den tunglöse, vallare
Allan Edwall	tiggaren
Ove Porath	pojken, vallare
Axel Slangus	Odingubben, brovakten
Gudrun Brost	Frida, hushållerskan
Oscar Ljung	Simon i Snollsta
-	Ej krediterade:
Tor Borong	den gamle drängen
Leif Forstenberg	den unge drängen
Ann Lundgren	stand-in för Gunnel Lindblom och Birgitta Valberg

Produktionsbolag	AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Svensk Filmindustri
	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1994
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2017
Distributör i Sverige (hyrvideo) (fysisk)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1997
Distributör i Sverige (köpvideo)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1997
Distributör i Sverige (DVD)	SF Home Entertainment	2003
Laboratorium	FilmTeknik AB

Karin, dotter till Töre i Vänge, skall rida till kyrkan med Maria-ljus. Hon har varit och dansat kvällen före och vill ogärna stiga upp. Töre sänder sin hustru att väcka henne. Hon lovar att utföra uppdraget men ber att få bära sina finaste kläder. På gården finns även Karins fostersyster Ingeri som ovigd väntar barn. Hon känner sig föraktad och åsidosatt och är därför hatisk mot familjen. Då hon gör i ordning färdkost åt Karin gömmer hon en padda i brödet. Töre tillmötesgår Karins bön att låta Ingeri få följa med. Tillsammans rider de iväg men under färden bryter Ingeris avund fram och det kommer till ett uppträde mellan systrarna. Ingeri uppsöker en brovakt som är förtrogen med hednisk magi. Han skall befria henne från barnet. Innan riten fullbordats flyr hon dock skräckslagen ut i skogen.

Karin rider ensam vidare och möter tre vallare. I själva verket består trion av två fredlösa tjuvar och en pojke men Karin tror att de är vänligt sinnade och bjuder dem dela på sin matsäck då de ser svultna ut. Under måltiden börjar den tunglöse och den magre bli närgångna. Karin blir rädd och räcker avvärjande fram brödet ur vilket paddan hoppar. Nu grips hon, skändas och dödas. Pojken bevittnar skräckslagen våldet, likaså på avstånd Ingeri.

Vid dagens slut kommer vallarna till Töres gård och erbjuds kvällsvard och härbärge för natten. Sedan alla gått till vila tycker sig Töres hustru höra ett skrik från pojken och går in till vallarna. Den magre försöker sälja Karins mantel till henne. Döljande sin smärta reglar hon stugan där de tre ligger och underrättar Töre om sin upptäckt. Sedan även Ingeri bekräftat överfallet bereder sig Töre för hämnden. I gryningen dödar han de två männen och pojken.

Familjen och drängarna drar ut till den plats där Karin ligger. Töre ber Gud om förlåtelse och lovar att till bot bygga en kyrka på platsen. I samma ögonblick som de lyfter Karins kropp från marken springer en källa fram.

Censurnummer	95321
Datum	1960-01-19
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2435 meter
Kommentar	Speltid: 89 minuter. Aktlängder: 0, 0, 0, 0.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	AGA-Baltic
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2435 meter
Längd i minuter	89 min
Akter	4 rullar
Dialogspråk	Svenska

Pressreaktion Svensk filmografi

Filmen splittrade kritikerna. Med enstaka undantag erkände de Bergmans lysande formella behärskning av iscensättningen men gjorde invändningar mot själva motivet och Ulla Isakssons litterära underlag. Carl Björkman i DN tillhörde de starkt gripna. Han kallade "Jungfrukällan" Ingmar Bergmans bästa film, "ett verk i klass med det finaste som nu görs inom svensk dikt och konst", och ansåg att dess artistiska valörer placerade den "i världsfilmens elit". En stark upplevelse redovisade även Lill i SvD: "I det väsentligaste är Jungfrukällan (-) det hemskaste man sett på film. Den går som en knytnäve mellan ögonbrynen, den träffar som ett spjut i hjärtat. Men i sin tystnad, sitt asketiska allvar och sin artistiska beräkning befinner den sig ändå långt borta ifrån den enklare sorts nervpirrare som i vardagslag serveras från biodukarna."

Victor Svanberg (Chaplin) menade däremot att Bergman sentimentaliserat folkvisans brutala ämne och kände sig varken upprörd eller gripen av "detta filmatiska mästerverk". Reservationer gjordes även av recensenterna i AB, Expr och StT. Jurgen Schildt skrev i AB: "'Jungfrukällan' hör inte till hans filmhistoriska insatser, inte till dem som påkallar våra mest sprakande superlativer. Filmen är - paradoxalt nog med tanke på stoffets täthet - en smula lös i greppet, en smula ryckig i kompositionen, en smula kluven och iakttagande i sin inställning till de känslor den avser att frampiska."

Staffan Tjerneld (Expr) kände sig stå inför "ett helt, slutgiltigt, särpräglat konstverk", men det betydde inte att allt var invändningsfritt: "En del tycker att Ingmar Bergman kunde ha förälskat sig i en inte fullt så hemsk legend. Andra - och dit hör jag - finner våldtäktsscenens utformning stötande. Kanske också olämplig i en tid som har sådan fallenhet för detta brott."

Robin Hood i StT hade synpunkter på manuskriptet: "Ulla Isaksson är mera litterär författare än filmdiktare. Hon är därför svag för ord. (-) Det talas inte mycket i filmen, men det talas ändå för mycket. (-) Man har känslan att Bergman gått till uppgiften med glädje men som en regissör vilken haft att iscensätta en annans redan färdiga "pjäs". (-) Det är som ett mästerstycke av filmregi man avnjuter 'Jungfrukällan'.

Jörn Donner genomförde i BLM en detaljerad analys av filmens idévärld och underströk dess förbindelse med Bergmans tidigare motivkrets: "Det är uppenbart att "Jungfrukällan" fortsätter en viktig linje i hans produktion. Det finns hos honom, i synnerhet i "Gycklarnas afton", en moral om förnedringens ära, den besegrades heder, en direkt fortsättning på hans 40-talistiska frågor. Som konstnär står han på de besegrades, de förtappades, de oskyldigt lidandes sida, och han vet att gränsen mellan synd och dygd är ringa och vag. Tanken på en förlösning och en resning ur ondskan plågar honom, och (-) hans konst växer från denna grund till en allmän dikt."

Kommentar Svensk filmografi

Den i visan omtalade Vänge gård var enligt gamla anteckningar belägen på Malmskogen i Kärna kommun i Östergötland. Visan har förelegat i flera versioner. Enligt en gällde skändningen och mordet Per Tyrssons döttrar. Tyrsson dödade två av nidingarna vilka visade sig vara hans egna söner. Kyrkan skulle ha varit Kärna kyrka som ej finns kvar.

Filmen inspelades i Dalarna bl.a. vid Styggforsen och Skattungby. Från Skattungby ingår en psalmmelodi. En speciell förhandsvisning för inbjuden ortsbefolkning från Rättvik och Boda ordnades 7.2.1960 på Vasabio i Rättvik. Vid denna medverkade Ingmar Bergman. Utanför Stockholm hade filmen samtidig premiär i Rättvik (Vasabio) och Uppsala (Skandia) 8.2. 1960.

Detaljerade våldsscener liknande filmens hade ej tidigare visats på svenska biografer. SvD ifrågasatte redan dagen efter premiären om Statens Biografbyrå varit utsatt för påtryckningar eftersom man avstått från censuringrepp och om byrån iakttagit gällande instruktioner när den tagit hänsyn till verkets konstnärliga kvalitet. Flera insändare krävde ingripande mot filmen. En Malmöbo anmälde filmens frisläppande till JO som dock ej fann någon åtgärd påkallad.

Den 12.2.1960 gick Olof Lagercrantz på kultursidan i DN till skarpt angrepp mot filmen. Han ansåg att Bergman kallt manipulerade ett konstnärligt medium utan något annat syfte än att skapa sensation. Lagercrantz skrev bl.a.: "Men det inre fruktbara sambandet mellan motsatser saknas helt. Där anda och själ borde vara skramlar en död mekanik. Jag har ingenting emot ett teatraliskt gyckelspel, men kalla det vad det är - ett gyckel." Inlägget igångsatte en debatt som pågick i Stockholmspressen in i mars. Till Bergmans försvar uppträdde bl.a. poeten Lars Forssell och författaren Sven Stolpe. Sven Fagerberg, en annan författare, angrep Forssells tankegångar och skrev: "Forssell säger (-) att ett formellt oantastligt arbete är ett fullgott konstverk, även om det bara uttrycker något efterblivet, men dock egenartat. Tydligare kan man inte förkunna sitt förakt för arbetet, behärskningen och tanken" (DN 16.2.1960). Debatten kom att koncentreras kring frågan om filmmediet hade speciella estetiska egenskaper som en kritiker utom filmområdet (Olof Lagercrantz) inte var i stånd att uppfatta.

Filmen tilldelades flera internationella utmärkelser bl.a. hedersomnämnande och kritikernas pris vid Cannesfestivalen 1960 samt den amerikanska Oscarstatyetten för bästa icke engelskspråkiga film 1960, utdelad den 17.4.1961. Filmens distributionstitel på engelska var "The Virgin Spring", på franska "La source" och på tyska "Die Jungfrauenquelle".

Originaltitel	Töres dotter i Wänge (Sång)

				1959	1959
Filmstaden	Råsunda	Sverige	(ateljé)
Styggforsen	Rättviks kommun, Dalarna	Sverige
Skattungbyn	Orsa kommun, Dalarna	Sverige

Annan visning	1960-02-07	Vasabio	Rättvik	Sverige	89 min	(förhandsvisning för ortsbefolkningen i Boda och Rättvik)
Sverigepremiär	1960-02-08	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	89 min
Urpremiär	1960-02-08	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	89 min
Sverigepremiär	1960-02-08	Vasabio	Rättvik	Sverige	89 min
	1960-02-08	Skandia	Uppsala	Sverige	89 min
Urpremiär	1960-02-08	Vasabio	Rättvik	Sverige	89 min
	1960-02-08	Skandia	Uppsala	Sverige	89 min
Annan visning	1970		Warszawa	Polen		(endast Art Cinemas)
TV-visning	1984-05-05	TV2		Sverige	85 min
	1990-11-24	Kanal 1		Sverige	85 min
Videorelease	1997-03			Sverige	85 min
Annan visning	2000-02-15	HRT-1		Kroatien
TV-visning	2001-06-21	SVT1		Sverige	85 min
Dvd-release	2003-11-26			Sverige
TV-visning	2014-01-20	SVT1		Sverige
	2016-10-01	SVT1		Sverige
FIAF-visning	2018-01-25	Cinemateket NFI	Oslo	Norge
Annan visning	2018-02-01	Janus Films	New York	USA
FIAF-visning	2018-02-04	British Film Institute	London	Storbritannien
Utländsk biograf exkl FIAF	2018-04-09	Beijing Film Festival	Peking	Kina
	2018-04-13	Beijing Film Festival	Peking	Kina
	2018-04-18	Art-kino	Rijeka	Kroatien
	2018-05-04	Edinburgh Filmhouse	Edinburgh	Storbritannien
FIAF-visning	2018-05-09	Cinema Orion	Helsingfors	Finland
	2018-05-13	Jerusalem Cinematheque	Jerusalem	Israel
Utländsk biograf exkl FIAF	2018-06-10	HKIFF	Hong Kong	Kina
	2018-06-12	Shanghai Film Festival	Shanghai	Kina
	2018-06-15	Filmpodium	Zürich	Schweiz
	2018-07-12	Babylon	Berlin	Tyskland
TV-visning	2018-07-27	SVT2		Sverige
FIAF-visning	2018-08-12	Det Danske Filminstitut	Köpenhamn	Danmark
Utländsk biograf exkl FIAF	2018-08-23	Taipei Golden Horse Film Festival	Taipei	Taiwan
Cinemateksvisning	2018-08-29	Filmhuset	Stockholm	Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2018-08-29
Utländsk biograf exkl FIAF	2018-09-10	Kriterion	Amsterdam	Nederländerna
	2018-10-11	LAB111	Amsterdam	Nederländerna
	2018-10-19	MTÜ Must Käsi/Kino Sõprus	Tallinn	Estland
	2018-10-19	MTÜ Must Käsi/ Tartu Elektriteater	Tartu	Estland
	2018-11-01	Noordelijk Film Festival	Leeuwarden	Nederländerna
FIAF-visning	2018-12-01	La Cinemathèque québécoise	Montreal	Kanada
TV-visning	2022-01-09	SF Kanalen		Sverige
	2022-03-09	SF Kanalen		Sverige
	2022-04-04	SF Kanalen		Sverige
	2022-08-07	SF Kanalen		Sverige
	2022-08-09	SF Kanalen		Sverige
	2022-11-15	SF Kanalen		Sverige
	2022-12-20	SF Kanalen		Sverige	88 min
	2023-01-08	SF Kanalen		Sverige	88 min
	2023-03-08	SF Kanalen		Sverige
	2023-04-03	SF Kanalen		Sverige
	2023-11-14	SF Kanalen		Sverige
	2023-12-19	SF Kanalen		Sverige

Golden Globe	Hollywood	1961
Labaro de Oro	Valladolid	1961
Academy Award-nominering	Santa Monica	1961		Marik Vos	(bästa kostym 1960/Best Costume Design, Black-and-White 1960)
Academy Award of Merit (Oscar)	Santa Monica	1961			(bästa utländska film 1960/Best Foreign Language Film 1960)
Chaplin-priset	Stockholm	1960		Sven Nykvist	(foto i denna film och i Domaren)
Commission Supérieure Technique du Cinéma	Cannes	1960			(hedersdiplom)
Filmbewertungsstelle (Wiesbaden)	Wiesbaden	1960			(prädikat: wertvoll)
Fédération Int'l de la Presse Cinématographique	Cannes	1960
Festivalpris	Cannes	1960			(juryns speciella omnämnande)
Pris	New York	1960			(1:a plats på N.Y. Daily News' lista)

Ljuset håller mig sällskap (2000)

Jungfrukällan (1960)

Ballader

Barndråp

Censurdebatter

Filmdebatter

Fosterbarn

Föräldrar och barn

Hedendom

Historisk rekonstruktion

Hämnd

Hög och låg

Magi

Medeltid

Mord

Mungigor

Religion

Tjuvar

Underverk

Vallare

Våldtäkter

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	2417

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	2449

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2439

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2436

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2435

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2435

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv Huvudtext
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv Neutral bakgrund
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm

Typ	I-band
Bärare	17,5 mm

Typ	Duplikatpositiv för OP
Bärare	35 mm

Typ	Slutmix
Bärare	DAT

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Ingmar Bergmans JUNGFRUKÄLLAN
Tryckeri	Allkopia
Affischdesign	H. Gullberg

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	Svensk filmindustri Stockholm. THE VIRGIN SPRING directed by Ingmar Bergman.

Storlek	Större än 80 x 110 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Athos films et Hermès films présentent le grand prix de la critique au festival de Cannes LA SOURCE d'Ingmar Bergman
Tryckeri	At. Lalande
Affischdesign	J. Fourastié

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Svensk filmindustri Stockholm présente LA SOURCE réalisé par Ingmar Bergman

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Athos films et Hermès films présentent le grand prix de la critique au festival de Cannes LA SOURCE d'Ingmar Bergman
Tryckeri	At. Lalande
Affischdesign	J. Fourastié

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	DIE JUNGFRAUENQUELLE. Ein Film von Ingmar Bergman
Affischdesign	Hübner

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Ingmar Bergmans JUNGFRUKÄLLAN
Tryckeri	Fotopress

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	DJEVICANSKI IZVOR svedski film-drama

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	Ingmar Bergmans JUNGFRJKÄLLAN
Tryckeri	Fotopress

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	Ingmar Bergmans JUNGFRUKÄLLAN
Tryckeri	Fotopress

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Ingmar Bergmans JUNGFRUKÄLLAN
Tryckeri	Zetterlund & Thelanders boktryckeri AB

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	Ingmar Bergmans mesterværk...JOMFRUKILDEN
Tryckeri	Dyva & Jeppesens bogtryckkeri A/S
Affischdesign	[?] Stevenov

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	DIE JUNGFRAUENQUELLE
Tryckeri	Gebr. Sülter

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Kostym
Arkivalietitel	Jungfrukällan
Omfång	Klänning i grön jute med bälte i brunt läder (2 delar)

Typ	Kostym
Arkivalietitel	Jungfrukällan
Omfång	Klänning i gyllengult (till 19)

Typ	Kostym
Arkivalietitel	Jungfrukällan
Omfång	Skor

Typ	Kostym
Arkivalietitel	Jungfrukällan
Omfång	Kjol

Typ	Kostym
Arkivalietitel	Jungfrukällan
Omfång	Mantel i blått (till nr 16)

Typ	Kostym
Arkivalietitel	Jungfrukällan
Omfång	Väst i brunt läder

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Jungfru-källan. En legend från 1200-talet efter folkvisan "Töres dotter i Vänge". Manus: Ulla Isaksson.
Omfång	156 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Ingmar Bergmans Jungfrukällan. Inmärkt dialoglista (spotting continuity).
Omfång	35 s. Anvisningar för översättare och inmärkare (2 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	The virgin spring (Jungfrukällan).Screenplay based on a 14th-century Swedish legend. Ulla Isaksson.
Omfång	13 s. + 1 s. rollista och produktionsuppgifter.
Språk	Engelska

Typ	Kringmaterial
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Språk	Engelska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Jungfru-källan. En legend från 1200-talet efter folkvisan "Töres dotter i Vänge". Manus: Ulla Isaksson.
Omfång	156 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Jungfru-källan. En legend från 1200-talet efter folkvisan "Töres dotter i Vänge". Manus: Ulla Isaksson.
Omfång	156 s.
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Tyska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Franska

Längd i minuter	91 min
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264