Bröllopsdagen (1960)

Media (1 st)

Originaltitel	Bröllopsdagen
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Kenne Fant
Manus	Lars Berglund (som Lars Helgesson)
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	Svenska AB Nordisk Tonefilm
Utmärkelser	Chaplin-priset Visa utmärkelser
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1960-10-03

Medverkande

Max von Sydow
lektor Anders (Emil Fredrik) Frost, fil. dr, läroverkslärare

Bibi Andersson
Sylvia (Elisabeth Victoria) Blom, jur. stud.

Edvin Adolphson
Johannes Blom, Sylvias far, zoolog med inriktning på babianer

Elsa Carlsson
Viktoria Blom, Sylvias mor, skild från Johannes

Jullan Kindahl
tant Asta, Anders husföreståndarinna

Allan Edwall
prästen

Visa fler

Handling

Anders är ungkarl och tyranniseras av sin husföreståndarinna fröken Asta som ser till att han inte företar sig omoraliska handlingar. Dock visar det sig att Anders har ett förhållande...

Visa hela handlingen

Press

Kritikens reaktion var överlag mycket positiv, kanske delvis beroende på att närmast föregående svenska premiärer hade varit så underhaltiga. Visserligen efterlystes en större...

Visa all press

Anders är ungkarl och tyranniseras av sin husföreståndarinna fröken Asta som ser till att han inte företar sig omoraliska handlingar. Dock visar det sig att Anders har ett förhållande med Sylvia, som är inneboende hos honom. Olika svårigheter reds upp, därefter förkunnar Anders och Sylvia att de skall gifta sig. Men vid vigselakten säger Sylvia nej och springer sin väg. Alla är rådlösa.

De två försonas, men det andra bröllopet slutar lika olyckligt som det första. Anders säger denna gång nej. Det visar sig under handlingens gång att Anders haft ett flertal förbindelser, och att han har svårt att klara upp dem. Han förföljs av den unga studentskan Titti, som gör anteckningar om hans snedsprång och även underrättar Sylvia om allt detta.

Efter ytterligare uppgörelser, där Sylvias föräldrar tar aktiv del, skall de två vigas. Denna gång är det prästen som vägrar, på grund av Anders och Sylvias egendomliga uppträdande tidigare. Efter vissa påtryckningar kan dock bröllopet bli av.

Pressreaktion Svensk filmografi

Kritikens reaktion var överlag mycket positiv, kanske delvis beroende på att närmast föregående svenska premiärer hade varit så underhaltiga. Visserligen efterlystes en större djärvhet, en mindre grad av provinsialism i det kinematografiska greppet, men filmen ansågs inrymma många lyckade element. En sammanfattning som är representativ gavs av Staffan Tjerneld i Expressen:

"Det märkvärdigaste är väl att samma par, Lars Helgesson och Kenne Fant, i sin förra film "Den kära leken", visade upp de vanligaste svenska komedifelen, allt det konstlade och handgjorda.

Men nu har det på en gång lossnat. Lars Helgesson har lärt sig hur en dialog skall vridas till för att slå och han är så mycket författare att han menar något med den. Den situation han skissar i "Bröllopsdagen" är otrolig: Ett brudpar som aldrig kan bestämma sig. Men den rymmer så mycket sant och mänskligt att man utan vidare accepterar den. Precis så förvirrade är väl de flesta brudpar i den stunden, men inga har mod att visa det.

Kenne Fant har lärt sig att i komedi måste varje skärva spegla något av helheten. På så sätt blir det stil och artisteri. Under den filmatiska misären i höst frågade jag en gång: Går herrarna aldrig på bio och ser utländsk film? Kenne Fant har inte bara gått och sett, han har dessutom visat oss en rad bra franska filmer och har själv förstått vad som gjort dem bra. I "Bröllopsdagen" är varje scen ett miniatyrdrama. Och inte ett klivande ur och i bilar som i så många svenska filmer."

Även Stig Björkman i Chaplin kunde i stort sett instämma i den allmänt välvilliga behandling som filmen fått: "'Bröllopsdagen' är en film med både hjärta och hjärna. Det är för en gångs skull en komedi med intelligens. Lars Helgesson har vävt en dialog som inte bara är en yster bollning med ord, det ligger hela tiden ett mjukt allvar bakom det sagda. Här har vi en författare, som ännu inte riktigt kommit underfund med det medium för vilket han berättar, men ändå har sådana saker att säga, att intresset aldrig sviktar. Kenne Fants iscensättning är mycket poetiskt. Hans berättarteknik är spänstig - utan att vara spännande, graciös utan att vara krampaktig."

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se