Grundfakta

Media (2 st)

Originaltitel Siska
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1962-12-26

Medverkande

Harriet Andersson
Siska Olofsson, gynekolog

Lars Ekborg
Bo Myrman, ingenjör

Mona Malm
Louise, Bos fästmö

Gertrud Fridh
Annabella Myrman, Bos mor

Tor Isedal
Roland, "Jägaren", läkare

Jessie Flaws
Lillemor

Visa fler

Handling

Den kvinnliga huvudpersonen Siska är gynekolog och bor på en kvinnostiftelse, där besök är tillåtna endast till tio på kvällen. Sjukhustjänsten tar det mesta av hennes intresse. I...

Visa hela handlingen

Press

De flesta recensenterna stod undrande inför filmens varubeteckning - komedi.Överlag prisades skådespelarna för sina insatser. Stig Björkman skrev i SvD: "En stor tillgång har...

Visa all press

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel
Inspelningstitel
Manustitel

Filmteam

Regi
Manus
Idé
Produktionsledare
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Regiassistent
Scripta
Inspelningsledare
Kameraoperatör
B-foto
Musikarrangör
Rekvisita
Kläder
Smink
Perukmakare
B-ljud
Specialeffekter, ljud

Medverkande

Harriet Andersson Siska Olofsson, gynekolog
Lars Ekborg Bo Myrman, ingenjör
Mona Malm Louise, Bos fästmö
Gertrud Fridh Annabella Myrman, Bos mor
Tor Isedal Roland, "Jägaren", läkare
Jessie Flaws Lillemor
Göran Graffman kandidat A-son
Fredrik Ohlsson kandidat B-son
Jan Erik Lindqvist kaptenen
Björn Gustafson en lumparkamrat
Ingrid Backlin barnmorskan
Carl-Olof Alm en tunnelbanepassagerare
Eivor Landström en barnaföderska

Bolag

Produktionsbolag AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm) AB Svensk Filmindustri 1962
Laboratorium FilmTeknik AB
Smink Firma Carl M. Lundh AB

Handling

Den kvinnliga huvudpersonen Siska är gynekolog och bor på en kvinnostiftelse, där besök är tillåtna endast till tio på kvällen. Sjukhustjänsten tar det mesta av hennes intresse. I hennes liv finns inte plats för män, barn och äktenskap.

På ett tunnelbanetåg träffar hon Bo, som är ingenjör men för tillfället inkallad. Han har fått permission och sitter som alla män utan att bry sig om att kvinnorna får stå i vagnen. Siska försöker tappert uthärda detta, vill trotsa männen. Det är inledningen till bekantskapen.

Bo är förlovad och drömmer om att få resa ner till Afrika för att hjälpa något u-land. Bos mamma år veckotidningsredaktör, tillsammans med fästmön gör hon upp planer för hans framtid. Bo lever i vad han kallar "mamma-samhället".

Bos och Siskas förhållande är invävt i återblickar. Han söker upp Siska på sjukhuset och följer också med henne på en fest, där hon träffar sin tidigare älskare "Jägaren", som också han är läkare.

Bo blir vittne till en kärleksscen mellan Siska och Jägaren. Han följer dock med Siska till hennes bostad och sover kvar hos henne.

Historien utvecklas därefter som ett slags triangeldrama om de krafter som sliter i Bo, hans mor och Louise (fästmön) å ena sidan, Siska å andra sidan. Men det är också frågan om Siskas inre utveckling, hennes desillusion, hennes kluvenhet mellan tillgivenhet och frihetsbegär. Till slut väljer hon ensamheten. (Bearbetning av informationstext.)

Censur / granskning

Censurnummer 100022
Datum 1962-12-06
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 2090 meter
Kommentar Speltid: 76 minuter. Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0, 0.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudtyp Ljud
Ljudsystem AGA-Baltic
Färgtyp Svartvit
Bärare 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2090 meter
Längd i minuter 76 min
Akter 4 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

De flesta recensenterna stod undrande inför filmens varubeteckning - komedi.

Överlag prisades skådespelarna för sina insatser. Stig Björkman skrev i SvD: "En stor tillgång har filmen i Harriet Andersson, denna intelligenta skådespelerska, som utan stöd från regin hjälper oss att lyssna till vad författarna vill ha sagt." Björkman gjorde en utförlig analys av filmens problemställning: "Kärnan i problemen belyses inte förrän i filmens slutscener och genom mannens mor, när hon utbrister: Vad ytlig den är den här kvinnodebatten! Alla problem attackeras med jaget som utgångspunkt. Men är blind för de egna misstagen och endast öppen för kritik av omvärlden.

Men Siska är inte bara debatt, filmen är främst porträtt. Av en kvinna, som hos omvärlden ser bristande förståelse men som själv inte kan anpassa sig till gemenskap. Siska är rädd för att binda sig och därmed gå miste om sin personliga frihet. Hon ser på samlivet som ett experiment. Att det misslyckas beror inte på hennes brist på uppgivelse eller ambition, det beror lika mycket på motpartens ovilja till nyanpassning. Där två skall skapa ett, måste viljorna, inte underordnas, utan samordnas.

För Siska är kärleken mindre samhörighet än erotiskt behov. Hon kan inte uppleva det ömsesidiga givandet och tagandet. När hon erbjuds en andra möjlighet till gemenskap, vågar hon inte ta emot den utsträckta handen. Hon väljer ensamheten, men hon är själv inte minst medveten om det vanskliga i sitt val.

Tyvärr presenterar Alf Kjellin problemställningen kvinnligt-manligt kantigt med Siska. Filmen är stillös och ytterst ojämn. Scener av stark intensitet och närhet sprängs av den ofta omotiverade och veligt utformade berättarramen. Filmen hade säkert vunnit på att berättas som en historia med klar tidsföljd utan återblickar, trots de stora förskjutningarna i tid."

Invändningarna gällde ofta den berättande formen, såsom framgår av Lasse Bergströms definition i Expressen: "Filmen (-) har i olika sammanhang kallats debattinlägg, kvinnobild och komedi. För att man inte riktigt skall veta vad den är har den brutits sönder i småbitar och lappats ihop i en form som med sina trestegshopp i tiden känns hysteriskt modern."

Också Nils Beyers recension i StT diskuterade den berättartekniska formen: "Kanske kommer åskådaren också att bli förbryllad av den invecklade kompositionen, som gör filmen till en hel liten kinesisk ask av återblickar. Tanken har varit att återge en inre värld likaväl som en yttre. Vi är inte bara här och nu, vi lever också i det förflutna - och kanske är det först nu som det förflutna får betydelse för oss."

I några recensioner antyddes att alltför många oförenliga element hade sammanförts i filmen, inte endast bitar ur Ulla Isakssons och Vilgot Sjömans bagage, utan också inflytelser från Ingmar Bergman, vars roll i dåtida SF-produktioner synes ha varit betydande, vilket framgick i andra sammanhang.

Inspelning

1962 1962
Filmstaden Råsunda Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1962-12-26 Fontänen Stockholm 76 min
Urpremiär 1962-12-26 Fontänen Stockholm 76 min
1962-12-26 Spegeln Stockholm 76 min
Sverigepremiär 1962-12-26 Spegeln Stockholm 76 min
1962-12-26 Röda Kvarn Eskilstuna Sverige 76 min
1962-12-26 Röda Kvarn Gävle Sverige 76 min
1962-12-26 Cosmorama Göteborg Sverige 76 min
1962-12-26 Kaparen Göteborg Sverige 76 min
1962-12-26 Röda Kvarn Helsingborg Sverige 76 min
1962-12-26 Röda Kvarn Jönköping Sverige 76 min
1962-12-26 Skandia Linköping Sverige 76 min
1962-12-26 Alcazar Malmö Sverige 76 min
1962-12-26 Skandia Norrköping Sverige 76 min
1962-12-26 Röda Kvarn Uppsala Sverige 76 min
TV-visning 2007-04-10 SVT1 Sverige 73 min
2011-09-12 SVT1 Sverige
2013-05-14 SVT1 Sverige
2015-09-14 SVT1 Sverige
Cinemateksvisning 2016-01-16 Filmhuset Stockholm Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia 2016-01-16

Musikstycken

Ämnesord

Gynekologer
Militärer
Militärtjänstgöring
Sjukhusmiljö
Skogskyrkogården
Spädbarn
Tunnelbana
Veckotidningsjournalister

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bärare 35 mm
Längd i meter 2080


Typ Kopia
Bärare 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bärare 35 mm
Längd i meter 2075


Typ Originalnegativ bild
Materialbas Acetat
Bärare 35 mm


Typ Originalnegativ bild
Materialbas Acetat
Bärare 35 mm


Typ Originalnegativ bild Neutral bakgrund
Materialbas Acetat
Bärare 35 mm


Typ Tonnegativ
Materialbas Acetat
Bärare 35 mm


Bestånd Affischer

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar 2
Affischtitel SISKA
Tryckeri Uddeholms Offset


Storlek Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar 2
Affischtitel SISKA
Tryckeri Zetterlund & Thelanders boktryckeri AB


Storlek Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar 2
Affischtitel SISKA
Tryckeri Uddeholms Offset


Bestånd Arkivalier

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ Pressklipp


Bestånd Manuskript

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ Synopsis
Manustitel Flickan i tunnelbanan. Ulla Isaksson och Vilgot Sjöman. 1:sta version.
Omfång 127 s.
Språk Svenska


Typ Synopsis
Manustitel Friarefärd. En filmkomedi. Ulla Isaksson och Vilgot Sjöman. Version 2.
Omfång 124 s. Rollista och lista över spelplatser (2 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Friare färd eller de små mullvadarna. Ulla Isaksson och Vilgot Sjöman.
Omfång 145 s. + 9 s. komplettering av manus löst i ett ex.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Siska. L-138 Siska. Dialoglista.
Omfång 44 s. Rollista, produktionsuppgifter och trailer (4 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Synopsis
Omfång 148 s.
Språk Svenska


Typ Kringmaterial
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper SET
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Reklamtryck
Språk Svenska



Relaterat

    Kontakta redaktionen

    Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

    Vad gäller det?