Jakten (1965)

Media (1 st)

Originaltitel	Jakten
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Yngve Gamlin
Manus	Per Olof Sundman
Förlaga	Jägarna II (Novell)
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	AB Europa Film
Utmärkelser	Silberner Bär (Silverbjörn) Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag Visa utmärkelser
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1965-04-19

Medverkande

Halvar Björk
Kalle Olofsson, polis

Leif Hedberg
Olle Stensson, folkskollärare

Lars Passgård
desperadon

Curt Broberg
landsfiskalen

Curt Ericson
den äldre jägaren

Olle Nordgren
den yngre jägaren

Visa fler

Handling

I den jämtländska fjällvärlden nära den norska gränsen samlas ett trettiotal jägare tidigt på morgonen. Man delar upp sig på patruller. Karl Olofsson väljer folkskolläraren Olle...

Visa hela handlingen

Press

Av Stockholmstidningarnas kritiker var Jurgen Schildt i AB den ende som förhöll sig reserverad. De övriga uttryckte sig mycket positivt och framhöll att filmen representerade något...

Visa all press

I den jämtländska fjällvärlden nära den norska gränsen samlas ett trettiotal jägare tidigt på morgonen. Man delar upp sig på patruller. Karl Olofsson väljer folkskolläraren Olle Stensson till följeslagare. De känner varandra sedan gammalt. Patrullen marscherar ut fem man stark men inne i skogen delar Olofsson på mannarna så att han och Stensson bli ensamma. De vandrar hela dagen i tung snö. Mot kvällen slår de bivack intill en myr, bygger ett vindskydd för övernattning och gör upp eld. Stensson är missnöjd och anser att de borde sökt skydd i en närliggande stuga. Han vill veta varför Olofsson valt just honom och nämner två tidigare tillfällen då de tillsammans hittat döda människor.

På morgonen lägger de sig på pass intill myren. Olofsson har låtit förstå att "han måste komma här, på denna sidan sjön". En figur rör sig över myren på avstånd och Olofsson skjuter ett varningsskott med sin pistol. Figuren försvinner i snön. Olofsson tar ett gevär och skjuter på den liggande. Sedan tar han på sig sin polismössa och pulsar fram. En ung man, nästan en pojke, ligger i snön. Olofsson har skjutit honom ytligt i vaden. Under jackan har han en kulsprutepistol som polisen tar ifrån honom. Den gripne är chockad och kräks. Olofsson bär och släpar honom till en jaktstuga några kilometer bort medan läraren tar packning och vapen.

I stugan gör de upp eld, sköter om såret i vaden, dricker brännvin och försöker få kontakt med den unge desperadon. Olofsson talar om att den infångade skjutit och dödat tre, sannolikt fyra personer. Stensson intar en aggressiv hållning och vill med våld pressa mördaren på uppgifter medan polisen behandlar honom på ett okomplicerat, mänskligt sätt. Under natten turas de om att vaka. Trötthet, isolering och osäkerhet gör läraren alltmer aggressiv.

Nästa morgon gör de sig redo för avfärd. Pojken vägrar att följa med. Stensson erbjuder sig att vakta honom medan Olofsson skaffar hjälp men pojken griper en järnstång för att försvara sig och ett tumult uppstår. Slutligen avväpnar polisen honom och tar av honom tröjan. Innan de bägge männen lämnar den infångade ensam tar de hans skor och stugans filtar så att han inte skall kunna fly.

Pressreaktion Svensk filmografi

Av Stockholmstidningarnas kritiker var Jurgen Schildt i AB den ende som förhöll sig reserverad. De övriga uttryckte sig mycket positivt och framhöll att filmen representerade något ovanligt i den nya svenska filmproduktionen genom att vara resultatet av ett långt drivet, förtroendefullt samarbete mellan en författare och en regissör, där den senare eftersträvat att återge en speciell litterär berättarteknik. En reducerad redaktion på tidskriften Chaplin avfärdade filmen på sju rader som "promenader och pratbubblor i övre Norrland".

I DN ansåg Mauritz Edström att "Jakten", liksom Bo Widerbergs "Kvarteret Korpen" (1963) hörde "till det viktigaste som hänt svensk film efter Bergman". Edström skrev: "Det första man skulle vilja slå fast är att "Jakten" på ett rent kongenialt sätt tolkar Sundmans litterära värld och metod. Hans stränga fasthållande vid det yttre, hans skepsis mot all förment kunskap om andra människors inre liv och bevekelsegrunder och den osäkerhet han förmår skapa kring de enklaste fakta är knappast lätta att överföra till bild (-). Yngve Gamlin har likväl gjort det - i en rak och genomblåst bildskildring, där handlingen tidvis nära nog blir identisk med inspelningen. För filmregissören Gamlin är detta ett definitivt genombrott. (-) Styrkan i Yngve Gamlins regi ligger inte minst i hans behärskning av spelet. Han har motstått alla frestelser att "blöta upp" det strama i Sundmans synsätt. Filmen är befriande ren från krusiduller och uppjazzningar (-). Som helhet är "Jakten" verkligen en film att vara glad åt."

Göran O. Eriksson (StT) delade uppfattningen att Sundmans unika berättarteknik tagits till vara i filmen och skrev: "Men ännu mer än för Sundman är filmen en triumf för Yngve Gamlin. Han gestaltar detta rörliga material så konkret och så kunnigt att man genast glömmer honom själv för det han berättar. (-) Vi har knappast någon som så omedelbart som Gamlin övertygar om sin konstnärliga mognad." "Den (filmen) är spännande, engagerande, glädjande mitt i sin objektivitet", tyckte kritikern, som ansåg att Gamlin och Sundman arbetade mitt i en social verklighet "som de flesta svenska filmmän för närvarande skyr som pesten (-) och de återger den på ett sätt som är nytt, sanningsenligt och berikande."

Jurgen Schildt (AB) åtog sig däremot inte "att avgöra i hur hög grad Yngve Gamlin har tumme med allvaret, eller rättare sagt med den seriösa filmkonsten". "Hans regi vållar ingen besvikelse, väcker heller ingen påfallande begeistring", skrev Schildt och fortsatte: "Den är rak, följsam och en smula opersonlig; ambitiös i sitt förhållande till författaren men också i avsaknad av privata och tändande plusvärden. (-) För Yngve Gamlin betyder den ett kanske."

Kommentar Svensk filmografi

Manuskriptets utgångspunkt var berättelsen "Jägarna II" i Per Olof Sundmans novellsamling "Jägarna" (1957). Sundmans första manuskriptversion ägde genom sin detaljrikedom och sitt språk en betydande litterär kvalitet men dialogen ändrades ofta under inspelningen genom att skådespelarna tilläts improvisera för att förstärka realismen i spelet. Därtill kom att den i manus beskrivna miljön var ett höstlandskap medan inspelningen kom att äga rum i ett vinterlandskap.

Exteriörtagningar skedde i norra Jämtland, i trakten av Gäddede och i Bågede bl.a. vid Svävån. De pågick från början av november 1964 till början av januari 1965. Inspelningen, som följdes av Sundman, inspirerade författaren till ännu en behandling av temat i romanen "Två dagar, två nätter" (1965).

I en uppsats i litteraturhistoria vid Stockholms Universitet - "En studie i tre förvandlingar" - hösten 1967, analyserade regiassistenten och kritikern Björn Norström förändringen av novellens tema, berättarperspektiv och karaktärer i de tre olika uttrycksformerna filmmanuskript, film och roman.

Utanför Stockholm hade filmen samtidig premiär i Malmö (Rio). Den blev, trots den övervägande gynnsamma pressreaktionen, ett svårt publikbakslag. Den flyttades från premiärbiografen i Stockholm efter två veckor och kort efteråt fann sig ett par huvudstadskritiker föranlåtna att efterlysa den.

Festivalledningen i Venedig avböjde hösten 1965 filmens deltagande men påföljande sommar sändes den till festivalen i Berlin, där Lars Passgård erhöll ett extrapris för sin skådespelarinsats. De tyska presskommentarerna var dock i stort sett negativa.

Filminstitutets jury gav filmen 1,2 kvalitetspoäng, innebärande en sjätteplacering bland 13 poängsatta filmer 1965 och 215.824 kronor i bidrag.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se