Kriget är slut (1966)

Media (1 st)

Originaltitel	La guerre est finie
Svensk premiärtitel	Kriget är slut
Samproduktionstitel	Kriget är slut (Sverige)
Distributionstitel	Der Krieg ist vorbei (Västtyskland)

Regi	Alain Resnais
Manus	Jorge Semprun
Idé	Alain Resnais
Produktionsledare	Alain Quefféléan
Foto	Sacha Vierny
Musik	Giovanni Fusco
Arkitekt	Jacques Saulnier
Klippning	Éric Pluet
Ljudtekniker	Antoine Bonfanti
Regiassistent	Jean Léon Florence Malraux Georges Houssaye
Scripta	Sylvette Baudrot
Inspelningsledare	Jean Pieuchot
Assistent till inspelningsledare	Louis Lliberia
Kameraoperatör	Philippe Brun
Stillbildsfoto	Nicole Lala
Scenografiassistent	Charles Mérangel Jean-Jacques Caziot
Rekvisita	Louis Charpeaux
Kläder	Marie-Martine (Ingrid Thulins kläder)
Smink	Alex Marcus Élaine Marcus
B-ljud	Robert Cambourakis Urbain Loiseau
Mixning	Jean Nény

Yves Montand	Diego Mora, spansk motståndsman i exil
Ingrid Thulin	Marianne, hans väninna
Geneviève Bujold	Nadine Sallanches
Paul Crauchet	Roberto, spansk motståndsman i exil
Jean Bouise	Ramon, spansk motståndsman i exil
Yvette Étiévant	Ramons hustru
Jacques Rispal	Manolo, spansk motståndsman i exil
Jean Dasté	Ledaren
Dominique Rozan	Jude, spansk motståndsman i exil
Jean-François Rémi	Juan, spansk motståndsman i exil
Marie Mergey	Mme Lopez
Roland Monod	Antoine, spansk motståndsman i exil
Anouk Ferjac	Marie, Judes hustru
Françoise Bertin	Carmen, änka efter en motståndsman
Michel Piccoli	En spansk tullinspektör
Annie Fargue	Agnès, Mariannes arbetskamrat
Gérard Séty	Bill, fotograf
Catherine de Seynes	Jeanine, Bills väninna
Gérard Lartigau	Ledare för studenternas aktionsgrupp
Jean Bolo	En gatupolis
Pierre Leproux	Passförfalskaren
Marcel Cuvelier	Chardin, kommissarie
Bernard Fresson	Sarlat, en medhjälpare
Fylgia Zadig	Hustru till en motståndsman
Sissi Kaiser	Lola, Mariannes hemhjälp

Produktionsbolag	AB Europa Film
	Sofracima SA
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Europa Film
	Comptoir Cinématographique du Nord
Laboratorium	Société Générale de Travaux Cinématographiques SA (GTC)
	Compagnie des Travaux Mécanique

Diego Mora, landsflyktig spansk motståndsman och revolutionär, bosatt i Paris, återvänder till Frankrike efter ett flera månader långt uppdrag i hemlandet. I mer än 20 år har han och hans kamrater kämpat mot Francoregimen, organiserat strejker, transporterat trycksaker och vidarebefordrat information. Deltagandet i underjordiskt arbete under falska identiteter har genom åren blivit en tröttande rutin. Denna gång återvänder han i en kamrats bil försedd med ett franskt pass tillhörande en sympatisör - René Sallanches.

Den spanske tullchefen vid gränsstationen tycks fatta misstankar, begär av Diego familjens nummer i Paris och ringer upp. Sallanches dotter Nadine förstår genast sammanhanget och förhindrar att Diegos verkliga identitet blir avslöjad. På tåget till Paris föreställer sig Diego hur Nadine, som han aldrig träffat, ser ut.

Diego har fått reda på att Juan, en annan medlem av gruppen, är på väg mot Madrid via Barcelona. Eftersom den spanska po- lisen förstärkt sin övervakning inför en väntad storstrejk den sista april 1965 och företar ständiga razzior och arres- teringar måste Juan hejdas. Anländ till Paris diskuterar Diego läget med sin kamrat i rörelsen, Roberto. Denne intar en hårdare hållning: i förhållande till det långsiktiga målet är den enskilde medlemmens liv av ringa betydelse.

Diego söker upp Nadine. Imponerad av en man som vigt hela sitt liv åt kampen mot den fascistiska regimen i Spanien ger sig Nadine åt Diego. Hans kvinnliga följeslagare och fasta punkt i tillvaron är emellertid Marianne. Liksom Diego är hon utlänning och försörjer sig på ett välbetalt redaktionsarbete i Paris. Marianne älskar Diego och vill ha ett barn med honom. Han lockas av tanken att uppge kampen och återvända till Spanien med Marianne för att slå sig ned där men solidariteten med kamraterna och bundenheten till det enda liv han känner är starkare. Under ett möte med gruppens ledare framträder klyftan mellan de gamla revolutionärernas syn på Spanien och Diegos illusi- onslösa. Diego vill avstyra generalstrejken som han är säker på kommer att misslyckas. Ledaren anklagar honom för bristande politisk insikt och för att ha återvänt från Madrid på eget bevåg och därigenom äventyrat Juans uppdrag. Mötet be- slutar att Ramon, en annan medlem, skall fånga upp Juan i stället för Diego.

Diego upptäcker att Nadine och en av hennes manliga kamrater bevakas av polis. Han får reda på att hon tillhör en revolutionär aktionsgrupp som vill stoppa turistresorna till Spanien genom sprängattentat. Skrämd anförtror Nadine Diego en väska med sprängdeg. Med Mariannes hjälp lyckas han bli av med den i en bagageförvaring.

Diegos fredliga kamp tilltalar inte ungdomarna, de ser i den ett uttryck för borgerlig revisionism. Ramon dör av hjärtslag och Diego får uppdraget att möta Juan. En poliskommissarie uppsöker Nadine angående passet. Den spanska polisen är redan på jakt efter Diego, vars signalement de känner. Nadi- ne varskor gruppens medlemmar. Marianne åtar sig då uppdrag- et att flyga till Spanien för att försöka rädda Diego, som redan givit sig iväg.

Censurnummer	104933
Datum	1966-10-28
Åldersgräns	Tillåten från 11 år
Originallängd	3330 meter
Kommentar	Aktindelning: 555-555-490-560-550-480-140 = 3330 m.

Bildformat	1.66:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	3330 meter
Längd i minuter	121 min
Akter	7 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Den svenska kritiken var positiv även om de stora entusiastiska rubrikerna inte togs fram. Yves Montand och Ingrid Thulin lovordades för sina rolltolkningar samtidigt som recensenterna framhöll regissörens komplicerade film- språk.

Under rubriken "Revolutionen som tragedi" skrev Mauritz Edström (DN) att "Resnais fixerar denna slitne yrkesrevolu- tionärs (Diego) dilemma med en kraft som är oerhörd". Sitt omdöme om regissören sammanfattade kritikern i följande stycke:

"Resnais filmer har många skikt och det är svårt att komma åt dem samtidigt. Han gör det inte lätt för sig och - det är ingen mening att dölja - inte heller för åskådaren. Men från den labyrintiska komplikationen i "I fjol i Marienbad" och "Muriel" har han här ändå nått fram till ett öppnare och rakare språk. "Kriget är slut" ger en upplevelse inte bara av täthet utan också av en stor värme. Resnais splittrar upp vår synbild, och filmen rör sig i tid och rum som genom en enda dimension. Men allt blir verkligen närvarande, i Diegos situation tar vår egen belägenhet gestalt.

Denna revolutionärs tragedi rymmer både en insikt och en utmaning. Den är en av de betydande filmerna om vår tid."

Göran Börge (AB) framhävde skådespelarnas insats: "Yves Montand, själv revolutionär och född spanjor (kritikerns misstag: italiensk härkomst), lånar sitt slitna ansikte åt Diegos trötthet. Hans gestaltning är kongenial. Och han har en värdig motspelerska i Ingrid Thulin, som med små medel får fram hela den smärtfyllda tillgivenheten hos den kvinna Diego vilar ut hos mellan uppdragen."

Den spanske exilförfattaren Jorge Semprun måste, menade kritikern, ha passat Resnais utomordentligt väl som samarbetspartner, "tillsammans har de åstadkommit en film där idé och uttryck i ovanligt hög grad blivit ett". Sitt helhetsintryck beskrev Börge i följande stycke: "Filmens tyngd är den politiska verklighetens tyngd. Alla Resnais filmer har varit politiskt medvetna, men aldrig tidigare har han så direkt gripit in i nuet. Det spanska dramat gestaltas här med en närvaro som känns nästan plågsam." Det är en film rik på innebörd, slutade kritikern.

Under rubriken "Ingrid Thulin aldrig bättre!" skrev Lasse Bergström (Expr): "Ingrid Thulins roll är inte stor i jämförelse (med Yves Montands) men även hon finns mitt inne i en verklighet utan falska ljus. Hon har aldrig varit bättre och vackrare i en internationell film." Om verket tyckte Bergström:

"Som film är "Kriget är slut" massiv och tekniskt komplicerad - en Resnaisfilm på gott och ont, fylld av snabba tidsmontage och relationer mellan människor som först långsamt klarnar. Resnais är en intellektuell film- skapare, kylig, knivskarp, aldriq spontan.

Hans film lever på att den politiska diskussionen är dikterad av en eld och ett engagemang som hans filmform saknar. Dessutom på Yves Montands tunga erfarenhet i huvud- rollen: han ger orden kraft, han har trott, han vet, hans tvivel är ingen känslolek."

Hanserik Hjertén (SvD) var sparsam med värdeomdömen. Han un- derströk draget av abstrakt konstruktion i Resnais filmsprå- k: "Han gör utstuderade kärlekshistorier, både i uppbyggnad- en och i enskilda scener, men låter dem gärna betyda något i förhållande till en politisk verklighet. Jag tror att vad som räddar honom från fadäser som kunde ligga nära till han- ds är det exakta och osentimentala i hans formuleringskonst. Man känner att detta är ett personligt sätt att närma sig livsproblemen." Kritikern slutade: "Man kommer väl inte ifr- ån att Alain Resnais är en konstruktör i sina filmer. Men konstruktionerna saknar inte intelligens och sanning."

Kommentar Svensk filmografi

"La guerre est finie" var en av fyra franska filmer i vars produktion svenska filmbolag satsade kapital efter det 1965 ingångna fransk-svenska samproduktionsavtalet. De tre övriga gällde filmer regisserade av Godard, Bresson och Varda. Enligt avtalet skulle svenska bolag ingå med 30 procent av kostnaderna och svenska skådespelare och tekniker skulle till en viss del utnyttjas. I Resnais film fick Ingrid Thulin en större roll medan de svenska skådespelerskorna Sissi Kaiser och Fylgia Zadig tilldelades obetydliga uppgifter.

Med sina filmer "Hiroshima, mon amour/Hiroshima, min älskade" (1959), "L'Année dernière à Marienbad/I fjol i Marienbad" (1961) och "Muriel ou le temps d'un retour/Muriel" (1963), framträdde Resnais samtidigt med den franska "nya vågen" - fastän äldre än vågens mest betydande filmskapare. Manuskri- skriptet till "La guerre est finie" arbetade Resnais fram tillsammans med den spanske exilförfattaren Jorge Semprun, vilken tilldelats Formentorpriset för sin roman "Den långa resan". Romanen skildrade Sempruns transport från Frankrike till det tyska koncentrationslägret Buchenwald under andra världskriget.

Inspelningen av filmen ägde rum hösten 1965 i Paris, i Pyre- néerna samt i Europa Films ateljéer i Sundbyberg (oktober 1965). Filmen visades utanför tävlan vid Cannesfestivalen 1966 sedan festivalledningen givit efter för påtryckningar från spanska organisationer och förhindrat dess tävlingsdeltagan- de. Redan på manuskriptstadiet hade Francoregimen i Spanien på diplomatisk väg försökt stoppa inspelningen på grund av den antifascistiska tendensen.

Filmen deltog bl a i festivaler i Karlovy Vary (Tjeckoslo- vakiet), Locarno (Schweiz) och i New York. I Cannes tilldel- ades filmen ett FIPRESCI-pris (Internationella Filmkritiker- förbundet) och i Locarno (1966) schweiziska pressens pris för festivalens bästa film. Den fick även det franska Prix Méli- ès 1966 liksom New Yorkkritikernas pris 1967 för bästa utländska film. I USA nominerades den bland de tio bästa filmerna under 1967 på flera tidningars och tidskrifters listor.

Svenska Filminstitutets jury tilldelade filmen 1,25 poäng (4:10) vilket efter reduktion i förhållande till den svenska kapitalinsatsen (30 proc.) resulterade i ett kvalitetsbidrag på 74.516 kronor.

Europa Studio, Sundbyberg. Paris, Pyrenéerna.

Urpremiär	1966-05-11	Bretagne	Paris	Frankrike	121 min
	1966-05-11	George V	Paris	Frankrike	121 min
	1966-05-11	Marivaux	Paris	Frankrike	121 min
Sverigepremiär	1967-03-28	Saga	Stockholm		121 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	1992-03-22
	1992-03-26
	1992-09-21
	1992-09-25
	2000-10-17
	2000-11-11
	2010-03-04

Filmbewertungsstelle (Wiesbaden)	Wiesbaden	1967			(prädikat: wertvoll)
Circle Prize	New York	1967			(bästa utländska film)
Independent Film Importers and Distributors of A.		1967			(bästa utländska film)
Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag	Stockholm	1967			(bidrag om 74 516,57 kr)
Evangelische Filmgilde		1967			("monatsbeste")
Fédération Int'l de la Presse Cinématographique	Cannes	1966
Festivalpris	Thessaloniki	1966			(1:a pris)
	Locarno	1966			(schweiziska pressens pris)
	Locarno	1966			("unga juryns" utmärkelse)
Prix Méliès	Paris	1966

Antifascism

Coproduktion: fransk-svensk

Fascism

Franco-regimen

Frihetskamp

Motståndsrörelser

Paris (Frankrike)

Politisk film

Revolutionärer

Spanska inbördeskriget 1936-1939

Underjordisk verksamhet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	3320

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	KRIGET ÄR SLUT (La guerre est finie)
Tryckeri	Uddeholms Offset

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	Cocinor présente: Yves Montand Ingrid Thulin dans LA GUERRE EST FINIE
Tryckeri	Ateliers Lalande

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	KRIGET ÄR SLUT
Tryckeri	Robert E. Petersen offset-bogtryck

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	7
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Franska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Franska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Franska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Tyska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska